<![CDATA[]]>

Så bestrider du Bolagsupplysningens fakturor

Anders Nyman

Uppdaterades: 2 april, 2019
Publicerades: 20 april, 2015

”Hjälp, jag är lurad av Bolagsupplysningen, vad ska jag göra?” Svaret är enkelt: Har du vilseletts att ingå ett avtal ska du bestrida den faktura du får. Så här gör du – och det här kan bli konsekvenserna.

Många läsare hör av sig och känner sig lurade av bluffakturor, här är experten Anders Nymans råd:

I avtalslagens tredje kapitel framgår att det inte är tillåtet att lura in någon i ett avtal. Avtalet kan i sådana fall jämkas eller ogiltigförklaras. Du kan även slippa ifrån ett avtal om du gjort ett misstag vid avtalets ingående, och motparten insett eller borde ha insett detta.  Men kom ihåg, att du gjort en dålig affär är i sig inte grund nog att häva ett avtal.

I fallet Bolagsupplysningen – det varningslistade företag Driva Eget just nu får flest frågor om – har flera tingsrätter provat utformningen av föregångaren Nummerupplysningens utskick. Rätten fann dem medvetet vilseledande, och därmed avtalen ogiltiga.

Bolagsupplysningens första utskick, med start i början av 2014, var mycket likt Nummerupplysningens. I mars 2015 ändrade Bolagsupplysningen utformningen, något vi beskriver i denna artikel.

Trots ändringarna luras fortfarande många företagare av blanketten, som många tror kommer från en myndighet. Huruvida den är tillräckligt vilseledande för att Bolagsupplysningen ska förlora en tvist i tingsrätten är än så länge oklart, då inget fall prövats.

Så här bestrider du
I Polisens informationsskrift om bluffakturor som finns på http://bestrid.nu uppmanar man företagare som fått en bluffaktura att både bestrida och polisanmäla den.

1. Bäst är att skicka bestridandet till motpartens e-postadress, om denne har någon. Vanliga brev ska man undvika, däremot fungerar ett REK-brev eller fax, eftersom du i båda fallen får kvitto på att meddelandet gått iväg och när.

2. Ditt meddelande ska innehålla:

  • Uppgift om vilken faktura saken gäller
  • Att du bestrider fakturan
  • Orsaken till ditt bestridande

3. Du bör undvika att hänvisa till lagparagrafer. Var istället saklig och förklara hur och varför du känner dig vilseledd. I fallet Bolagsupplysningen hävdar vissa att de aldrig skrivit på något, trots att de i själva verket bara glömt eller förträngt att de gjort det. Därför bör du tänka efter noga vad som hänt – en faktura kan komma flera månader efter händelsen.

4. Skicka aldrig tillbaka orginalfakturan, och spara en kopia på vad du skickat.

5. Signera aldrig med din namnteckning, utan texta ditt och företagets namn.

Det här kan hända när du vägrar betala

  • Trots att du på ett korrekt sätt bestridit en faktura du anser vara felaktig kan motparten försöka övertala dig, ibland ytterst hotfullt, att betala.
  • Företaget kan också skicka ett inkassokrav, genom att anlita ett externt inkassobolag eller genom att skicka inkassokravet i eget namn. Det enda du behöver göra då är att återupprepa ditt bestridande. Då får inkassobolaget inte göra något mer.
  • Företaget som kräver dig på pengar kan också skicka en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden. Det innebär att företaget betalar en avgift till Kronofogden och påstår att du är skyldig att betala. Då måste du invända mot kravet även till Kronofogden, annars slår myndigheten fast att kravet är riktigt och kan kräva in pengarna från dig, exempelvis genom utmätning.
  • Om du inte driver en enskild firma riskerar du samtidigt att den ansökan som skickats in till Kronofogden syns i en kreditupplysning på ditt företag. Detta gäller dock inte om företaget bakom kravet finns med på Svensk Handels varningslista. Det gör Bolagsupplysningen.
  • Hade du redan bestridit kravet på ett korrekt sätt innan ansökan skickades in till Kronofogden kan du få noteringen i registret struken, även om företaget inte är varningslistat. Detta eftersom det är ett procedurfel att skicka en bestriden fordran till Kronofogden.
  • Bestrider du inkassokravet, och bestrider du en eventuell ansökan till Kronofogden, kostar det dig ingenting i extra avgifter. Du är fortfarande bara skyldig motparten ursprungskravet, plus ränta på det.
  • Det som återstår för motparten att göra är att stämma dig i din lokala tingsrätt, och visa att det finns ett giltigt avtal. Först om du förlorar en sådan tvist – eller går med på en förlikning – kan du tvingas att betala.
  • Rör tvisten ett belopp mindre än ett halvt basbelopp, det vill säga 22 250 kronor för 2015, handläggs stämningen som ett förenklat tvistemål. Det innebär att den vinnande parten bara kan få ersättning för en timme av sin eventuella juristkostnad, maximalt 1 302 kronor.
  • Förlorar du en tvist i tingsrätten måste du ersätta motparten för ansökningskostnaden – 900 kronor – och juristtimmen a 1 302 kronor, alltså sammanlagt 2 202 kronor. Plus förstås summan tvisten gällde, och räntan på den.
  • Det du förlorar är också den tid du själv lagt ned på att försvara dig. Anlitar du en egen jurist, kom ihåg att samma begränsning gäller även dig, det vill säga motparten behöver bara ersätta en timme av din kostnad om du vinner.

Är det inte lika bra att betala, undrar flera läsare? Det är ett övervägande du själv får göra. Du får väga den tid och de pengar du kanske måste lägga ner mot samhällsnyttan att inte betala till företag med en affärsidé som gör att de hamnar på Svensk Handels Varningslista. Det kan också vara så att affärsidén faller om tillräckligt många vägrar betala och tar striden så långt de orkar.

Här kan du läsa mer om dina rättigheter som företagare, och hur en tvist i tingsrätten går till.