Hur funkar debet och kredit?

Anders Andersson

Publicerades: 22 november, 2010

Jag tycker det där med debet och kredit i bokföringen låter så krångligt, och jag förstår inte poängen med dubbel bokföring.

Varför måste det vara så komplicerat? Vad är det för konsekvens kring alla dessa konton? Revisorer och redovisningskonsulter verkar krångla till det här i onödan. Snälla, förklara, så att vi begriper.

Egentligen är det inte så komplicerat som många tror. När en transaktion ska bokföras med dubbel bokföring ska alltid beloppen med plussiffror (debet)vara lika stora som minusposterna (kredit).

Plussiffrorna visar vad pengarna används TILL – till lokalhyra, inköp av kontorsmaterial. . . Minussiffrorna visar var pengarna kommer IFRÅN – till exempel från bankkontot.
Om då sålt något i företaget kommer pengarna exempelvis från försäljning av böcker. De bokförs då som en minussiffra (kredit), och för bankkontot som pengarna kommit till blir det en plussiffra (debet).

Kolla in
Rikast i Sverige – mest förmögna 2024
Driva

Rikast i Sverige – mest förmögna 2024

Poängen med dubbel bokföring är att den hjälper till att hitta fel. När debet är lika med kredit är det ett tecken på att bokföringen gjorts på rätt sätt, även om man inte kan vara säker.

Det finns en konsekvens kring hur olika konton i en baskontoplan är upplagda. I bokföringen börjar alla tillgångskonton med en etta, skuldkonton med en tvåa, intäktskonton med en trea och utgiftskonton med en fyra, femma, sexa, sju eller åtta.
Det är viktigt att förstå dessa grunder i bokföringen även om du lämnar bort bokföringen. Dessa grunder lär Peter Reivall ut på en webb-tv-film på sju minuter som finns på www.driva-eget.se/bokforing.