Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Bli rik på att ge till de fattiga!

26 april, 2010 Uppdaterades 18 december, 2024 3 minuters läsning
Det går inte en dag utan att någon förening hör av sig och vill ha förnyat eller nytt stöd till sin verksamhet, och det är klart att man vill bidra till samhällsnyttan, det är en del av vårt företags grundläggande värderingar och därmed en viktig del av vår företagskultur.


Problemet är att det inte finns någon kassakista att ösa ur, man kan inte hjälpa alla även om man vill och även om det bara handlar om några tusenlappar här och där.


Sammantaget blir det snabbt ganska mycket pengar och i det här (kanske det enda) avseendet känns det som om Skatteverket verkar ha hunnit längre än marknaden.


Skatteverket tycker nämligen att det är OK att företag sponsrar föreningar, så länge företaget får en relevant motprestation som är rimlig i förhållande till den sponsrade summan.


Med andra ord:


  • att döva samvetet genom att skänka den lokala klubben några tusenlappar är inte längre OK, men
  • ett affärsmässigt relevant utbyte mellan näringsliv och föreningsliv är avdragsgillt och rumsrent.
Förstår ni det alla ni ideella idrottsföreningar därute?
  • Ni behöver paketera ert erbjudande till näringslivet i lite mer affärsmässiga förpackningar och hitta en balanserad prissättning kopplad till det värde företagen får för sina investerade pengar!

Om det är en lyckoträff eller smart uträknat av Skatteverket vet ingen, men det öppnar helt klart upp nya möjligheter till finansiellt stöd till fler goda verksamheter än bara inom idrotten.


  • Lärlingsprojekt
  • Integrationsarbete
  • Ungdomsarbetslöshet
  • Ung Företagsamhet
  • Transfer

...är bara några få omedelbara kopplingar jag gör, som alla skulle kunna finansieras i ännu större utsträckning av sponsring med relevant och affärsmässig motprestation som utbyte.


Skola och utbildning vågar jag väl knappast nämna, men visst är det en frestande tanke att skolan skulle ha råd med


  • fler lärare
  • mindre grupper
  • nyare litteratur
  • vassare verktyg

...kort sagt det som alla vet ger bra utbildningsresultat, men som alltid prioriteras bort med bristande resurser som svepskäl.


Samtidigt som jag hyllar det strategiskt riktiga i att sponsringen blir mer affärsmässig, så vill jag hissa varningsflagg för en oroande känsla jag har gällande välgörenhet!


Den moderna välgörenheten - sann övertygelse eller smart strategi?


Det är med ytterst blandade känslor jag upplever att den moderna välgörenheten mer och mer bedrivs från TV soffan:


  • IDOL
  • Körslaget
  • Dansbandskampen

...alla är kommersiella program med underhållning som affärsmetod och välgörenhet som morot för ditt och mitt engagemang.


  • Bingolotto
  • Postkodlotteriet

...är andra exempel på hur välgörenhet legitimerar.
Bli rik på att ge till de fattiga!Värst är dock alla dessa galor som i grund och botten har ett ädelt ändamål, men som ändå lyckas trigga en olust i mig.


ICA och Svenska Spel trissar varandra i att skänka mest på bästa sändningstid inför en miljonhövdad TV publik ur sin absoluta målgrupp.

Ring in du också och skänk pengar, ju mer du skänker desto längre tid visas ditt företagsnamn i TV rutan.Missförstå mig inte, engagemang och frikostighet i dessa välgörande ändamål är av absolut yttersta vikt och ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Alla dessa pengar som kommer in från galorna är precis lika mycket värda som vilka andra pengar som helst.


Men på något sätt känns det inte lika okej för mig att "Sponsra för motprestation" när det gäller liv och död, utsatta barn eller naturkatastrofer.


För mig är såväl sponsring som välgörenhet
  • viktiga värderingsfrågor som absolut måste
  • implementeras i företagskulturen och vara delar av
  • en långsiktig positiv strategi

...men där den ena bör styras av hjärnan, bör den andra ledas av hjärtat.




Men det är ju förstås bara min högst personliga mening...


 


Vi hörs om en vecka!

/M

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Skaffa Peppol innan det blir standardkrav överallt – är ditt företag redo?

Skickligheten och entreprenörsandan hos svenska småföretag är omtalad, men i ett konkret avseende kommer många till korta. Kännedomen om Peppol. Kunskapen är fortfarande inte så stor som den borde vara – är ditt företag redo för omställningen?

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Nya eu-regler Peppol och e-faktura
Inexchange

Peppol BIS Billing 3 är i princip det enda fakturaformat svenska myndigheter, kommuner och regioner tar emot. Mejlar du en PDF till en kommun blir den avvisad. En PDF är helt enkelt ingen e-faktura.

Peppol-arkitekturen har länge varit byggd som en fyrhörnig modell: säljare, säljarens accesspunkt, köparens accesspunkt samt köpare.

Men nu lägger land efter land till ett femte hörn. Ett hörn som inkluderar den nationella skattemyndigheten. Belgien, som varit Peppoltroget hela vägen, gjorde B2B-e-faktura obligatoriskt i januari i år och inför e-rapportering enligt femhörnsmodellen den 1 januari 2028. 

Fakturadatan kommer då nästan gå iväg i realtid till skattemyndigheten och ersätter den årliga kundlistan. Slovakien planerar samma sak från 2027, Ungern rör sig i samma riktning och Norge har kört Peppol i stor skala i åratal och lagstadgar om e-faktura B2B från årsskiftet.

Det viktigaste för dig är dock detta: infrastrukturen är densamma. Det femte hörnet kopplas till befintligt nätverk utan att ändra hur du skickar fakturor.RUTA: Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Sverige: viljan finns, beslutet dröjer

Den 23 juni 2026 bekräftade brittiska regeringen att Peppol blir kärnnätverket när e-faktura blir obligatoriskt i april 2029. Britterna startar med en ren fyrhörnsmodell utan realtidsrapportering; färdplanen väntas i höstbudgeten. När ett land utanför EU väljer samma infrastruktur som EU-länderna blir Peppol standarden snarare än ett alternativ.

Sverige då? Skatteverket har tillsammans med Digg och Bolagsverket hemställt om obligatorisk e-faktura och förordar Peppol. I februari i år tillsatte regeringen en utredning som ska redovisas senast 30 november 2027. Parallellt kräver EU:s ViDA- paket e-faktura och digital rapportering för gränsöverskridande B2B-handel från juli 2030 med standardformatet EN 16931 som gemensam datamodell i hela unionen.

Att Sverige landar på Peppol är det rimliga utfallet även om formellt beslut saknas ännu så länge.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Vad kan du och ditt företag göra redan nu

Har du ännu inte agerat är rådet enkelt. Vänta inte på lagen. Anslutning till Peppol sker alltid via en accesspunkt, alltså en operatör som är godkänd i nätverket och som sköter registrering och överföring. Inexchange är en av de svenska operatörerna. 

En praktisk poäng med att gå via en operatör är att ID-hanteringen inte blir din uppgift: ditt företag äger förvisso sin Peppoladress (organisationsnumret med prefixet 0007), men operatören registrerar den i adressregistret, håller den uppdaterad och flyttar den rätt om du byter system.

Utöver det räcker två saker långt: Kontrollera ditt program. Många bokförings- och faktureringstjänster har redan en operatör i bakgrunden. Ta reda på vilken.

Städa kunddatan. E-fakturor valideras maskinellt. Fel organisationsnummer eller saknad referens gör att fakturan stoppas – och betalningen dröjer. 

Att ansluta sig är smidigt och snabbt i dag. Blir det obligatoriskt vill alla ha hjälp samtidigt.

Faktaruta: Peppol i korthet
Vad det är: Peppol (Pan-European Public Procurement OnLine) är ett nätverk med gemensamma standarder för att skicka affärsdokument – främst fakturor – maskinläsbart mellan företag och myndigheter.

Så fungerar det:
Ungefär som e-post: en adress (Peppol-ID, 0007 + organisationsnummer) och en accesspunkt, alltså din operatör.

Formatet:
Peppol BIS Billing 3, en XML-faktura (UBL 2.1) som bygger på den europeiska standarden EN 16931.

I Sverige:
Sedan 1 juli 2026 är Upphandlingsmyndigheten svensk Peppolmyndighet. Rollen låg tidigare hos Digg. SFTI rekommenderar Peppol BIS Billing 3, och enligt lagen (2018:1277) ska offentliga inköp faktureras elektroniskt enligt den europeiska standarden sedan 1 april 2019.

Kom ihåg:
En pdf är inte en e-faktura. Bara strukturerad data räknas.



Starta Eget-skolan

Hur väljer jag rätt bank när jag startar eget företag?

När du startar företag behöver du en bank. Det låter självklart. Men bankvalet påverkar mer än du tror: hur smidigt du kan ta betalt, hur lätt bokföringen blir, hur snabbt du får hjälp – och ibland hur snabbt du ens kommer igång.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 16 mars, 2026 Uppdaterades 2 september, 2026 5 minuters läsning
Hur va¨ljer jag ra¨tt bank na¨r jag startar eget fo¨retag
Montage/Canva

Det handlar alltså inte bara om månadsavgiften. Alright, låt oss gå igenom hur du väljer rätt bank för ditt företag.

Tips från Nordea! Att vara företagare tar både tid och energi – därför är det viktigt att välja en bank som förstår dig och som företaget kan växa med. Här kan du läsa mer om Nordeas smarta banklösningar för dig som startar eget.

1. Första steget – ett företagskonto

Det första du behöver är ett företagskonto. I aktiebolag har du redan haft kontakt med banken för att sätta in aktiekapitalet (med bankintyg).
I en enskild firma är bankkontot ofta det första riktiga steget.

Det du vill veta är:

  • Hur lång handläggningstid har banken?
  • Kräver de fysiskt möte?
  • Hur ser deras rutiner för kundkännedom ut? (Alla banker måste göra en riskbedömning enligt penningtvättslagen. Det är därför de ställer många frågor i början.)
  • Vad behöver du ha förberett (affärsplan, budget, avtal)?

Varför är detta viktigt? Jo, hur smidigt det är att skaffa företagskonto, säger ganska mycket om hur smidig resten av resan med banken kommer att bli.

Vissa banker är snabba och digitala. Andra är mer traditionella. Välj inte automatiskt samma bank som du har privat, utan jämför ordentligt. Och framförallt, välj en bank där du känner förtroende.

2. Avgifter är viktiga – men helheten är viktigare

Många jämför bara månadsavgifter när de väljer bank. Det blir lätt för snävt. Skillnaden mellan de grundläggande tjänsterna hos banker är ofta några hundralappar i månaden.
Det är inte det som avgör om ditt företag lyckas. Det viktiga är hur tjänsterna fungerar i vardagen, och hur brett utbud banken har. 

Om banken tar 1 200 kr extra per år men sparar dig 2 timmar i månaden, är det sannolikt en bättre affär ändå.

Säg till exempel att du valt en bank bara för att få låga avgifter. Vad händer då när du behöver lån eller checkkredit? Eller när du också behöver privat bolån via banken? Högst troligt kommer du att behöva byta bank.

Med andra ord – välj en bank som kan hjälpa dig med alla företagets (och dina privata) behov, och som lär känna hela din och företagets ekonomi.

Tips från Nordea 

Kostnadsfri rådgivning:
Ska du starta företag och har frågor om hur det fungerar med banken? Våra rådgivare hjälper dig att hitta rätt lösningar för ditt företag, svarar på frågor om att starta företag och berättar mer om våra tjänster för nystartade företag. Boka din rådgivningstid här.

3. Vilka digitala tjänster och integrationer finns

Det här är underskattat.

Fråga dig:

  • Kan jag koppla banken direkt till mitt bokföringsprogram?
  • Har de en smidig app för företagare?
  • Är det enkelt att attestera betalningar (om du nu gör det via banken)?
  • Hur fungerar Swish, kort och e-handel? Vilka betallösningar är integrerade?

Om du sparar 2 timmar i månaden på smidigare administration är det ofta mer värt än en lägre avgift.

4. Finns stöd när företaget växer?

Idag kanske du bara behöver ett konto.
Om två år kanske du behöver:

  • Checkkredit
  • Företagslån
  • Leasing
  • Rådgivning kring investeringar

Alla banker är inte lika företagsinriktade.
En del är starka på bolån och privatkunder. Andra har tydligare fokus på småföretag.

Viktiga frågor att ställa:

  • Har banken en dedikerad företagsrådgivare?
  • Är småföretag en prioriterad kundgrupp?
  • Hur ser deras kreditpolicy ut för nystartade bolag?
  • Kan du få en personlig kontakt som lär känna just dig och ditt företag?

Tips från Nordea: 500 000 företagare har redan valt Nordea. Välj en bank som förstår företagande – allt detta ingår. (Ps. Ibland kan det vara skönt att ta ett möte med banken, hos Nordea kan alla företag oavsett storlek boka ett personligt möte.)

5. Skillnad mellan enskild firma och aktiebolag

Ditt val av företagsform påverkar hur banken bedömer dig.

Enskild firma

Banken tittar mycket på din privata ekonomi.
Du och företaget är samma juridiska person.

Aktiebolag

Banken tittar på bolagets ekonomi och prognoser, men ofta också på dig som ägare (för lån kan de kräva borgen och andra säkerheter).

I båda fallen gör banken en riskbedömning.
Det är normalt – och inget personligt. Därför kan det vara smart att jämföra fler banker, för att få fler alternativ.

6. Kan man byta bank senare?

Ja, det går.
Men det är administrativt jobbigt. Därför kan det vara värt att tänka ett steg längre redan från början.

Det betyder inte att du måste välja “den perfekta banken”.
Men välj en bank som:

  • Har fungerande digitala tjänster och ett stort utbud som matchar dina behov
  • Är van vid företag
  • Ger dig bra service och gärna personlig kontakt

7. En enkel checklista innan du bestämmer dig

Innan du öppnar konto – ställ dessa frågor:

  • Har banken smidiga digitala tjänster?
  • Vad kostar helheten per år?
  • Fungerar integrationen med mitt bokföringsprogram?
  • Hur fungerar Swish och andra betallösningar?
  • Får jag en personlig kontakt?
  • Vad händer om jag behöver kredit eller finansiering?

Om svaren känns bra och rimliga – då är det dags att välja.

Tips från Nordea: I början behöver företaget kanske bara ett konto, senare kanske ni behöver bra lösningar kring sparande och utlandshandel. Oavsett är det smart att välja en bank att växa med. Läs mer om allt som ingår i Nordeas företagspaket här.

Sammanfattning – så väljer du bank som företagare

Att välja bank handlar mindre om att hitta “den billigaste” och mer om att hitta en bank som fungerar i din vardag.

Det viktigaste:

  • Få igång ett företagskonto snabbt
  • Säkerställ att betalningar och bokföring fungerar smidigt
  • Tänk ett steg framåt kring finansiering
  • Jämför helheten – inte bara månadsavgiften

Resten går att justera längs vägen. 

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Starta Eget-skolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.