Kvinnor missgynnas av offentlig upphandling
7 februari,
2013
•
2 minuters läsning
Konkurrensutsättningen av den offentliga sektorn skulle leda till att fler kvinnor startade företag. Trots det är det fortfarande männen som dominerar i de flesta branscher. Mest förlorar kvinnor på offentlig upphandling.
Det visar en ny licentiatavhandling vid Linköpings universitet, där Birgitta Sköld som är nybliven licentiat i företagsekonomi har studerat samtliga småföretagare i 16 kvinnodominerade näringsgrenar mellan åren 1993 och 2008. Alla var näringsgrenar som påverkats av konkurrensutsättning.
Syftet med avhandlingen var att undersöka om det blivit fler kvinnor i dessa branscher, efter att lagen om offentlig upphandling gjordes om 1992. Upphandling och kundval skulle stimulera till ökat privat företagande, inte minst bland kvinnor eftersom den offentliga sektorn av tradition är starkt kvinnodominerad.
Birgitta Sköld såg att kvinnors företagande verkligen har ökat. Men det har också mäns, vilket har gjort att kvinnors andel av företagarna har minskat i nio av näringsgrenarna.
Det har alltså blivit en mindre andel kvinnor som driver företag mellan 1993 till 2008. Underrepresentationen har ökat i 13 av de 16 kvinnodominerade näringsgrenarna. Undantaget var de tre näringsgrenarna Barnomsorg i förskola, Annan barnomsorg och Annan hälso- och sjukvård.
– Kring millennieskiftet skedde en vändning Under 1990-talet ökade kvinnors andel av företagandet inom dessa branscher, men sedan vände det och nu ökar mäns andelar mer än kvinnors, säger Birgitta Sköld.
Birgitta Sköld visar också att andra strukturella villkor påverkar kvinnors och mäns företagande. Kombinationen av stordrift och upphandling gynnar mäns företagande, medan smådrift och kundval gynnar kvinnors.
Kommuner kan välja mellan upphandling och kundval när de konkurrensutsätter verksamheter, eller en kombination av båda. Avhandlingen visar att upphandling inte gynnar kvinnors företagande. Det innebär ofta höga inträdesbarriärer med stora initiala kostnader och långa kontrakt som skapar oligopol. Kvinnors andel som företagare har minskat mest i de näringsgrenar där upphandlingsmodellen använts.
Då har kvinnliga företagare klarat sig bättre där kundval tillämpats.
Slutligen spelar även professionen roll. Läkare och tandläkare är exempel på professioner med rätt att driva egen verksamhet. Dessa professioner är fortfarande maskulint könskodade, skriver Birgitta Sköld, liksom också företagande i sig är. Så trots en stor andel kvinnor sysselsatta i dessa näringsgrenar, är det här kvinnor är mest underrepresenterade år 2008.
Det visar en ny licentiatavhandling vid Linköpings universitet, där Birgitta Sköld som är nybliven licentiat i företagsekonomi har studerat samtliga småföretagare i 16 kvinnodominerade näringsgrenar mellan åren 1993 och 2008. Alla var näringsgrenar som påverkats av konkurrensutsättning.
Syftet med avhandlingen var att undersöka om det blivit fler kvinnor i dessa branscher, efter att lagen om offentlig upphandling gjordes om 1992. Upphandling och kundval skulle stimulera till ökat privat företagande, inte minst bland kvinnor eftersom den offentliga sektorn av tradition är starkt kvinnodominerad.
Birgitta Sköld såg att kvinnors företagande verkligen har ökat. Men det har också mäns, vilket har gjort att kvinnors andel av företagarna har minskat i nio av näringsgrenarna.
Det har alltså blivit en mindre andel kvinnor som driver företag mellan 1993 till 2008. Underrepresentationen har ökat i 13 av de 16 kvinnodominerade näringsgrenarna. Undantaget var de tre näringsgrenarna Barnomsorg i förskola, Annan barnomsorg och Annan hälso- och sjukvård.
– Kring millennieskiftet skedde en vändning Under 1990-talet ökade kvinnors andel av företagandet inom dessa branscher, men sedan vände det och nu ökar mäns andelar mer än kvinnors, säger Birgitta Sköld.
Birgitta Sköld visar också att andra strukturella villkor påverkar kvinnors och mäns företagande. Kombinationen av stordrift och upphandling gynnar mäns företagande, medan smådrift och kundval gynnar kvinnors.
Kommuner kan välja mellan upphandling och kundval när de konkurrensutsätter verksamheter, eller en kombination av båda. Avhandlingen visar att upphandling inte gynnar kvinnors företagande. Det innebär ofta höga inträdesbarriärer med stora initiala kostnader och långa kontrakt som skapar oligopol. Kvinnors andel som företagare har minskat mest i de näringsgrenar där upphandlingsmodellen använts.
Då har kvinnliga företagare klarat sig bättre där kundval tillämpats.
Slutligen spelar även professionen roll. Läkare och tandläkare är exempel på professioner med rätt att driva egen verksamhet. Dessa professioner är fortfarande maskulint könskodade, skriver Birgitta Sköld, liksom också företagande i sig är. Så trots en stor andel kvinnor sysselsatta i dessa näringsgrenar, är det här kvinnor är mest underrepresenterade år 2008.
