Till huvudinnehållet

⚠️ MISSA INTE: Driva Eget Live – 10 värsta företagarmisstagen (gör absolut inte detta!). Anmäl dig! 

Läsarfråga: "Hur startar man en egen tidning?"

17 mars, 2013 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 5 minuters läsning
Hej Camilla! Jag, och säkert många med mig, är nyfikna på bransch- och facktidningar, och jag undrar om du kan skriva ett inlägg om hur det gick till när du startade Dentalmagazinet? Det hade varit jätteintressant! Tack för en inspirerande blogg i detta blåsiga mediaklimat.SVAR: Tack för din fråga och för dina fina ord!

Jag kan tyvärr inte ta på mig bedriften att ha startat ”Dentalen” (smeknamn på min bebis) utan det är de två driftiga journalisterna Ingrid Kindahl och Annika Rosell som gjorde det. Det är alltså en tidning och sajt som går ut till majoriteten av alla som jobbar inom tandvården.

Jag kom in i bilden ett halvår efter att jag hade sagt upp mig från Cosmopolitan. För att göra en lång historia kort hade jag då startat upp ett företag med det mycket innovativa namnet Bättre Bilagor (när jag ringde första säljsamtalet, till Nordeas marknadschef, trodde hon att jag sa ”Bättre bilar” och hon ba: ”Säljer du bilar?!” Haha!). Det där företaget höll jag på med i cirka tre månader och gjorde en tidning för min förra arbetsgivare, vilket i sin tur ledde till att jag började drömma om att starta upp ett eget tidningsförlag. Av en slump fikade jag hos Ingrid och Annika och de sa då att de skulle sälja Dentalen, som legat på is i 1,5 år.

Jag, naiv som bara en nystartad företagare kan vara, gick till banken, tåg ett stort lån och köpte tidningen. Sen föll polletten ner: vad i helvete hade jag gjort?! De flesta runt omkring mig tyckte nog att jag var en idiot. Det tyckte förresten jag med. Men faktum kvarstod: jag var nu stolt ägare av en tandvårdstidning.

Så jag fick ta mig i kragen och sätta igång. Först och främst behövde jag ett säljbolag, som alltså säljer annonser mot provision. Jag, liksom många nya tidningsägare, trodde att det skulle vara lätt som en plätt. ”Alla säljbolag vill väl tjäna pengar och jag har ju en grym tidning!”, tänkte jag. Big mistake. De flesta bra säljbolag tar nämligen inte i nya tidningar med tång – och min tidning räknades som ny eftersom den legat på is så länge. Det är alldeles för mycket jobb att få igång en ny tidning jämfört med en som rullar på. Man får räkna med många möten och en bra övertalningsförmåga för få med sig ett bra säljbolag.

Efter mycket om och men fick jag ändå ett på kroken och vi kunde sätta igång att sälja till första numret som skulle komma ut om två månader. Nisse, som min dåvarande säljare heter, hade ett tufft jobb framför sig. Och en stressad chefredaktör (jag) att hantera.

Första året var jättetufft, andra tufft. Under en lång period hade jag bara skulder, amorteringar och räntor och inte en krona i lön, och försörjde mig gjorde jag genom frilansandet. Jag låg vaken på nätterna och hade ångest över hur allt skulle gå ihop. Jag kunde få plötsliga "moments" då världen liksom rasade samman och jag såg framför mig hur jag skulle få sälja allt jag ägde, flytta hem och bo på mammas soffa med min enda ägodel hårt kramandes i handen: en tandvårdstidning.

Men samtidigt var det på något galet sätt en helt fantastisk tid. Jag fick lära mig hela tidningsmakeriet från grunden, nätverka som sjutton, lära känna folk i branschen, lära mig vad tryck, post osv kostar, hitta kreativa sätt att sprida tidningen (läs t ex mitt första blogginlägg som handlar om det) och arbeta fram något sorts redaktionellt upplägg. Ett upplägg som för övrigt ser heeelt annorlunda ut idag – det är omöjligt att göra en tidning bra från första numret. Man lär sig för varje nummer och tidningen blir bättre och bättre.

Idag, över 2,5 år senare, rullar tidningen på som smort. Jag skulle kunna skriva en bok om allt som hänt under tiden – misstag jag gjort (många), lärdomar jag dragit och affärer jag rott i hamn, men det får bli en annan gång. Själv älskar jag min tidning (som ni kan hitta här) som om det vore mitt barn! Även om det är det jobbigaste jag gjort är det också det bästa jag gjort. Det känns som att allt jag lärt mig med den har lett fram till så mycket mer i livet.

Sedan årsskiftet driver jag tidningen tillsammans med tre nya delägare, något jag är jätteglad för. Att sälja delar av sitt företag och få in nya personer i det är en historia för sig som jag väl får skriva om vid ett annat tillfälle, för nu börjar det bli lite väl långt. Men för att avsluta i sann frilansblogganda kommer här tre råd om du funderar på att starta en tidning:

1. Nischa. Jag hade inte satsat på typ en ny kvinnotidning eller en livsstilstidning. B2B-tidningar (alltså branschtidningar som riktar sig till en profession) är ofta bättre att dra igång är min erfarenhet. Tidningar som riktar sig till ”vanliga” konsumenter behöver ofta mer marknadsföring.

2. Se det långsiktigt. Räkna med minst två år innan du får snurr på affären, och hårt jobb. Det kommer antagligen att betyda en ekonomisk risk, för att inte tala om alla timmar du kommer att behöva ägna (gratis) åt detta som du annars kan ägna åt att frilansa. Kortsiktigt är det alltså antagligen mycket bättre ekonomiskt att bara frilansa, men långsiktigt har du förstås en chans att bygga upp något stort. Hade jag startat upp något idag hade jag nog börjat med en sajt, eftersom det innebär mindre kostnader, och sedan dragit igång tidningen. Då kan du också få ekonomi i det snabbare, tror jag, och du behöver inte direkt ett startkapitel.

3. Sälj själv. Förlita dig inte helt på ett säljbolag eller en säljare – våga sälja själv. Det är lärorikt, nyttigt och betydligt bättre för ekonomin eftersom du slipper betala provision. Bestäm redan från början att du säljer på vissa kunder och din säljare på andra (om du ens ska ha någon, jag tycker inte det i början), och ha avtal på detta. Gör en snygg pdf-presentation med prislista, format på annonser och utgivningsplan och sätt igång och kontakta annonsörer. Du fixar det!

...och för guds skull, gör inte "en Camilla" utan tänk igenom saken noga innan du gör något förhastat!!! :)

Ha en underbar vecka allihop och stor kram från mig!

Jag kommer även att börja blogga om mitt företagarliv och jobb på Driva Eget på www.driva-eget.se/camilla. Följ mig jättegärna!

Kram Camilla

PS: Vill du ha ett mejl varje gång jag uppdaterar bloggen? Mejla mig här.


Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Skaffa Peppol innan det blir standardkrav överallt – är ditt företag redo?

Skickligheten och entreprenörsandan hos svenska småföretag är omtalad, men i ett konkret avseende kommer många till korta. Kännedomen om Peppol. Kunskapen är fortfarande inte så stor som den borde vara – är ditt företag redo för omställningen?

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 6 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Nya eu-regler Peppol och e-faktura
Inexchange

Peppol BIS Billing 3 är i princip det enda fakturaformat svenska myndigheter, kommuner och regioner tar emot. Mejlar du en PDF till en kommun blir den avvisad. En PDF är helt enkelt ingen e-faktura.

Peppol-arkitekturen har länge varit byggd som en fyrhörnig modell: säljare, säljarens accesspunkt, köparens accesspunkt samt köpare.

Men nu lägger land efter land till ett femte hörn. Ett hörn som inkluderar den nationella skattemyndigheten. Belgien, som varit Peppoltroget hela vägen, gjorde B2B-e-faktura obligatoriskt i januari i år och inför e-rapportering enligt femhörnsmodellen den 1 januari 2028. 

Fakturadatan kommer då nästan gå iväg i realtid till skattemyndigheten och ersätter den årliga kundlistan. Slovakien planerar samma sak från 2027, Ungern rör sig i samma riktning och Norge har kört Peppol i stor skala i åratal och lagstadgar om e-faktura B2B från årsskiftet.

Det viktigaste för dig är dock detta: infrastrukturen är densamma. Det femte hörnet kopplas till befintligt nätverk utan att ändra hur du skickar fakturor.RUTA: Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Sverige: viljan finns, beslutet dröjer

Den 23 juni 2026 bekräftade brittiska regeringen att Peppol blir kärnnätverket när e-faktura blir obligatoriskt i april 2029. Britterna startar med en ren fyrhörnsmodell utan realtidsrapportering; färdplanen väntas i höstbudgeten. När ett land utanför EU väljer samma infrastruktur som EU-länderna blir Peppol standarden snarare än ett alternativ.

Sverige då? Skatteverket har tillsammans med Digg och Bolagsverket hemställt om obligatorisk e-faktura och förordar Peppol. I februari i år tillsatte regeringen en utredning som ska redovisas senast 30 november 2027. Parallellt kräver EU:s ViDA- paket e-faktura och digital rapportering för gränsöverskridande B2B-handel från juli 2030 med standardformatet EN 16931 som gemensam datamodell i hela unionen.

Att Sverige landar på Peppol är det rimliga utfallet även om formellt beslut saknas ännu så länge.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Vad kan du och ditt företag göra redan nu

Har du ännu inte agerat är rådet enkelt. Vänta inte på lagen. Anslutning till Peppol sker alltid via en accesspunkt, alltså en operatör som är godkänd i nätverket och som sköter registrering och överföring. Inexchange är en av de svenska operatörerna. 

En praktisk poäng med att gå via en operatör är att ID-hanteringen inte blir din uppgift: ditt företag äger förvisso sin Peppoladress (organisationsnumret med prefixet 0007), men operatören registrerar den i adressregistret, håller den uppdaterad och flyttar den rätt om du byter system.

Utöver det räcker två saker långt: Kontrollera ditt program. Många bokförings- och faktureringstjänster har redan en operatör i bakgrunden. Ta reda på vilken.

Städa kunddatan. E-fakturor valideras maskinellt. Fel organisationsnummer eller saknad referens gör att fakturan stoppas – och betalningen dröjer. 

Att ansluta sig är smidigt och snabbt i dag. Blir det obligatoriskt vill alla ha hjälp samtidigt.

Faktaruta: Peppol i korthet
Vad det är: Peppol (Pan-European Public Procurement OnLine) är ett nätverk med gemensamma standarder för att skicka affärsdokument – främst fakturor – maskinläsbart mellan företag och myndigheter.

Så fungerar det:
Ungefär som e-post: en adress (Peppol-ID, 0007 + organisationsnummer) och en accesspunkt, alltså din operatör.

Formatet:
Peppol BIS Billing 3, en XML-faktura (UBL 2.1) som bygger på den europeiska standarden EN 16931.

I Sverige:
Sedan 1 juli 2026 är Upphandlingsmyndigheten svensk Peppolmyndighet. Rollen låg tidigare hos Digg. SFTI rekommenderar Peppol BIS Billing 3, och enligt lagen (2018:1277) ska offentliga inköp faktureras elektroniskt enligt den europeiska standarden sedan 1 april 2019.

Kom ihåg:
En pdf är inte en e-faktura. Bara strukturerad data räknas.



Finansieringsskolan

Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?

Många företagare har hört talas om Almi, men är osäkra på hur deras finansiering egentligen fungerar. Är det bidrag? Lån? Och varför säger banken ibland att man ska prata med Almi? Det ska vi gå igenom nu.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 21 mars, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 5 minuters läsning
Almi-la°n – na¨r passar de och hur skiljer de sig fra°n bankla°n
Montage/Canva

Almi är ett statligt bolag som hjälper företag med finansiering (ofta tillsammans med bank eller andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling). Ofta är det företag med lite högre risk, eller i ett tidigt skede, som vänder sig till Almi. Det kan också passa bra när företaget ska växa med nya idéer och innovationer.

Alright, nog snackat. Låt oss gå igenom hur finansiering via Almi fungerar – för det kan faktiskt handla om såväl lån som verifieringsmedel och riskkapital.

Tips från Almi: Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån

Vilka är Almi – och varför finns de?

Så låt oss börja där, och sammanfatta vilka typer av finansiering och tjänster Almi erbjuder:

  • lån till företag (av olika slag)
  • rådgivning
  • riskkapital via Almi Invest
  • verifieringsmedel

Den viktigaste skillnaden mot en vanlig bank är att Almi ofta kan ta större risk. Det gör att de kan finansiera företag tidigare i utvecklingen men är också med och möjliggör satsningar tillsammans med bank även i mer etablerade företag.

Du får mer än bara ett lån hos Almi

Utöver finansiering får du dessutom en dialog och rådgivning kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling, vilket kan ge dig bättre förutsättningar att fatta beslut och utveckla ett mer lönsamt och mer hållbart företag.

Tips från Almi: Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Hur fungerar ett Almi-lån?

Ett Almi-lån fungerar i grunden som ett vanligt företagslån: du lånar pengar och betalar tillbaka dem över tid med ränta. Men det finns några viktiga skillnader.

Räntan är ofta högre

Eftersom Almi tar större del av finansieringen i situationer med högre osäkerhet är räntan normalt högre. Det är alltså inte en billigare finansiering – men den kan göra det möjligt att genomföra investeringar som annars inte hade blivit av.

Banken är ofta med i finansieringen

I de flesta fall delas finansieringen upp mellan banken och Almi. Det gör att banken kan vara med och finansiera satsningar som annars kan vara svåra att genomföra på egen hand. Ofta krävs det också att grundarna (eller andra finansiärer) står för en del av kapitalbehovet. 

Ett vanligt exempel är att Almi kan stå för 50 % av kapitalbehovet om grundarna står för resterande 50 % (banken måste således inte vara med). 

Affärsidén väger tungt

Banker tittar ofta mycket på historiska siffror. Almi lägger däremot ofta lika stor vikt vid företagets potential. De tittar till exempel på:

  • affärsmodell
  • marknad
  • tillväxtmöjligheter
  • entreprenörens erfarenhet

Det gör att Almi ofta kan finansiera företag tidigare i utvecklingen än vad banker gör.

Tips från Almi: I den här videon får du veta hur ett Almilån fungerar.

När brukar Almi-lån vara aktuella?

Almi-finansiering dyker ofta upp i tre situationer.

1. Tidig fas

När ett företag fortfarande är ungt kan banken tycka att underlaget är begränsat. Då kan Almi gå in med en del av finansieringen – ofta genom ett s k mikrolån.

2. Tillväxt och expansion

Om ett företag vill växa snabbt kan kapitalbehovet bli större än vad banken är bekväm med. Här kan Almi hjälpa till med exempelvis företagslån eller tillväxtlån, ofta i kombination med bank för att möjliggöra hela satsningen.

Tips från Almi: Hur fungerar Almis tillväxtlån? Läs mer här.

3. Innovation och nya produkter

Företag som utvecklar nya produkter eller tjänster kan också få finansiering via Almi. Det gäller särskilt projekt där potentialen finns – men där intäkterna ännu inte är helt bevisade. Då kan innovationslån passa perfekt.

Verifieringsmedel – pengar för att testa en idé

En lite mindre känd finansieringsform hos Almi är så kallade verifieringsmedel. Det är pengar som kan användas för att testa och verifiera en affärsidé innan företaget satsar fullt ut. Pengarna kan till exempel användas till att:

  • bygga en prototyp
  • göra marknadstester
  • testa teknik eller funktion
  • ta fram en första version av produkten

Syftet är att minska risken i tidiga projekt genom att först ta reda på om idén faktiskt fungerar i praktiken. Verifieringsmedel är alltså inte till för att bygga ett helt företag – utan för att ta reda på om affären håller. Och bäst av allt – de behöver normalt inte betalas tillbaka.

Hur ansöker man om finansiering hos Almi?

Processen börjar ofta med ett möte med en rådgivare. Då går ni igenom:

  • företagets situation
  • finansieringsbehov
  • affärsplan
  • marknad och strategi

Om företaget bedöms ha potential kan Almi sedan gå vidare med en finansieringslösning. Precis som hos banker görs alltid en kreditbedömning.

Tips från Almi: Vad behöver man förbereda inför låneansökan hos Almi? Det lär du dig här. 

Vill du få bättre koll på ekonomin i ditt företag och öka lönsamheten? I den här videon får du en bild av hur Almi kan hjälpa dig att förstå vad som driver resultatet i din verksamhet – och skapa bättre förutsättningar för att fatta rätt beslut i rätt tid.

Sammanfattning – så fungerar Almi-finansiering

Almi är ett statligt bolag som erbjuder lån och finansiering till små och medelstora företag. Den stora skillnaden mot banker är att Almi ofta kan:

  • ta större risk
  • finansiera tidigare i företagets utveckling
  • komplettera bank och andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling.

Utöver finansiering får du också rådgivning och dialog kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling.

Dessutom finns finansiering som verifieringsmedel, som hjälper företag att testa nya idéer innan de satsar fullt ut. PLUS (och det här är viktigt): i många regioner finns regionala bidrag som förmedlas via Almi.

Vi på Driva Eget har använt Almi i många av våra bolag och projekt, och alltid fått bra hjälp.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.