Guider
Så får du en bluffsäker sommar
22 juni,
2016
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Foto: Anders Nymans sommartips. Foto: Driva Eget och Istock
Vill du slippa bli lurad i sommar? Här är Driva Egets bluffexperts råd och checklista om bluffakturor, falska mejl och telefonskojare.
Tvärtemot vad många tidningsartiklar hävdar minskar antalet anmälda bluffakturor under sommarmånaderna. Men även om fakturaskojarna precis som du gärna tar semester får du inte sänka garden. Är du stressad och försöker jobba undan så mycket som möjligt för att kunna ta några veckor ledigt ökar förstås risken att du går på en bluff.
Just nu har till exempel många fått utskick från Bolagsupplysningen eller Nummerupplysningen. Blanketten ger intrycket att gälla uppgifter du ska uppdatera hos en myndighet, men innebär ett tvåårsavtal om nätpublicering i en estnisk nätkatalog.
Många klagomål gäller också telefonförsäljning. Tvärsäkra säljare hävdar att ett annat företag är på väg att registrera ditt företagsnamn eller varumärke som domännamn, och du har bara en chans att sno åt dig domänen först. De så kallade domänskojarna lurar dig att köpa ett antal domäner som du inte har någon användning av, och dessutom betala 1 900 kronor styck. Telefonförsäljning av domännamn är alltid en bluff.
Ett annat plågoris är oseriösa telefonbolag, som lurar småföretagare att teckna dyra mobilabonnemang med lång bindningstid. Här bör du veta att säljaren inte har koll på vad du betalar i dag, även om denne påstår sig veta det. Dessutom ger sig gärna säljarna på de som precis har tecknat avtal hos andra telefonbolag. Hur de kan veta det är okänt, men resultatet för de som nappar kan bli en mycket dyr slutfaktura på den tidigare operatörens bindningstid. Bästa rådet är att aldrig teckna telefonabonnemang över telefon.
Läs mer: Hör hur en säljare försöker lura Driva Egets expert
Så kallade VD-bedrägerier drabbar i regel lite större företag. En bedragare mejlar ekonomiavdelningen från vad som ser ut att vara den äkta VD:ns mejladress, med en begäran att snabbt föra över pengar för att avsluta en affär. Här är regeln att alltid dubbelkolla genom att ringa – och då givetvis inte lita på kontaktuppgifterna som står i mejlet.
Andra mejl som utger sig för att vara någon annan är så kallade nätfiske-mejl eller phishing-mejl. Det är lätt att fejka avsändare på mejl. Tänk både en och två gånger om det är rimligt att banken eller något annat företag ber om dina uppgifter.
En vanlig variant är också att lura dig att öppna en bifogad fil, som i själva verket innehåller ett virus som krypterar alla dina filer på datorn. Enda sättet att låsa upp dem är att betala bedragarna. Dessa utpressarvirus har bland annat kommit i mejl som påstås vara från PostNord och innehålla en paketavi.
Tvärtemot vad många tidningsartiklar hävdar minskar antalet anmälda bluffakturor under sommarmånaderna. Men även om fakturaskojarna precis som du gärna tar semester får du inte sänka garden. Är du stressad och försöker jobba undan så mycket som möjligt för att kunna ta några veckor ledigt ökar förstås risken att du går på en bluff.
Just nu har till exempel många fått utskick från Bolagsupplysningen eller Nummerupplysningen. Blanketten ger intrycket att gälla uppgifter du ska uppdatera hos en myndighet, men innebär ett tvåårsavtal om nätpublicering i en estnisk nätkatalog.
Många klagomål gäller också telefonförsäljning. Tvärsäkra säljare hävdar att ett annat företag är på väg att registrera ditt företagsnamn eller varumärke som domännamn, och du har bara en chans att sno åt dig domänen först. De så kallade domänskojarna lurar dig att köpa ett antal domäner som du inte har någon användning av, och dessutom betala 1 900 kronor styck. Telefonförsäljning av domännamn är alltid en bluff.
Ett annat plågoris är oseriösa telefonbolag, som lurar småföretagare att teckna dyra mobilabonnemang med lång bindningstid. Här bör du veta att säljaren inte har koll på vad du betalar i dag, även om denne påstår sig veta det. Dessutom ger sig gärna säljarna på de som precis har tecknat avtal hos andra telefonbolag. Hur de kan veta det är okänt, men resultatet för de som nappar kan bli en mycket dyr slutfaktura på den tidigare operatörens bindningstid. Bästa rådet är att aldrig teckna telefonabonnemang över telefon.
Läs mer: Hör hur en säljare försöker lura Driva Egets expert
Så kallade VD-bedrägerier drabbar i regel lite större företag. En bedragare mejlar ekonomiavdelningen från vad som ser ut att vara den äkta VD:ns mejladress, med en begäran att snabbt föra över pengar för att avsluta en affär. Här är regeln att alltid dubbelkolla genom att ringa – och då givetvis inte lita på kontaktuppgifterna som står i mejlet.
Andra mejl som utger sig för att vara någon annan är så kallade nätfiske-mejl eller phishing-mejl. Det är lätt att fejka avsändare på mejl. Tänk både en och två gånger om det är rimligt att banken eller något annat företag ber om dina uppgifter.
En vanlig variant är också att lura dig att öppna en bifogad fil, som i själva verket innehåller ett virus som krypterar alla dina filer på datorn. Enda sättet att låsa upp dem är att betala bedragarna. Dessa utpressarvirus har bland annat kommit i mejl som påstås vara från PostNord och innehålla en paketavi.
Checklista inför sommaren:
- Låt dig inte stressas med pappersarbetet, utan ta tid på dig och läs noga vad som står på utskick.
- Instruera eventuella vikarier att vara vaksamma och att hellre kontakta dig en gång för mycket.
- Ingå aldrig avtal på telefon, oavsett hur bråttom det låter. Att be att få ringa tillbaka efter att ha kollat upp brukar verka avkylande på de flesta bedragarna.
- Lägg jobbmejlen åt sidan istället för att försöka lösa saker på stående fot. Schemalägg hellre en halvtimme varje kväll och läs mejlen i lugn och ro.
- Glöm inte tipsa oss på Driva Eget om bluffar du stöter på eller om du behöver råd!
