Inspiration

Så jobbar en hallonkonsult – nischa dig lika hårt som Malin

7 november, 2016 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 3 minuters läsning

Malin Joäng arbetar som hallonkonsult och bärrådgivare. En speciell nisch som har hållit i över sju år. Här är hennes tips för att våga nischa sig så hårt.

Malin Joäng är hortonom, expert på trädgårdsvetenskap, och arbetar sedan 18 år tillbaka som rådgivare inom gröna näringar.

Det var 2009 som hon startade företaget Hallon & Bär konsult där hon hjälper bärproducenter med produktionsplanläggning och förebyggande insatser i deras odling, inspiration och annan coaching.
– Jag är ett verktyg i deras odling och produktion. Att de genomför rätt åtgärder vid rätt tid. Lite kortfattat hjälper jag dem förebyggande, minskar riskerna och förbättrar deras lönsamhet.

->Varsågod!Ladda ner vår Driva Företag-bok helt gratis!När Malin bestämde sig för att bli egen företagare var hon unik med sin nisch och är det till stor del fortfarande.

Det var också nytt i branschen när hon började ta betalt för sina tjänster.
– Vi har ingen direkt betalningstradition för detta i Sverige, de flesta bärproducenter har varit vana vid att få tjänsterna kostnadsfritt genom olika EU-stöd. Så det var en utmaning i början, men har fungerat. Jag har upparbetat en kundkrets som vet vad de ska ha mig till.

Malin har ett trettiotal kunder och hennes mest hektiska tid är i maj.
– Då jobbar jag 200 procent… eller 300. Men jag är så privilegierad att jag jobbar ute den bästa tiden på året och har sedan uppföljningar och kompetensutveckling övrig tid. Men säsongen har blivit längre och längre i och med att det är mer programmerad odling och tunnelodling i dag.

Kontinuerligt under året skickar hon också ut nyhetsbrev och information till sina kunder om den senaste forskningen bland annat. Snart ska hon till Lettland på jordgubbskonferens och därifrån räknar hon med flera nyheter.

Vad betyder din speciella nisch för affärerna?
– Kunderna förstår precis vad de ska ha mig till vilket är en stor fördel. Utmaningen är egentligen att få vår bransch mer enad. Jag har jobbat mot både Norge och Danmark och där jobbar man mer enat, mot samma mål, men här är det mycket hårdare konkurrens. Jag har upplevt att branschkollegor, ofta anställda, på något vis har känt sig hotade av mitt sätt att jobba. Att jag valt att gå min egen väg. Så det som saknas inom bärbranschen är samarbete.

Här är Malins fyra tips för att våga nischa sig så hårt som hon gjort1. Tro starkt på det du gör
– Brinner man för något gäller det att våga. Jag har satsat helhjärtat på detta, mitt arbete är min passion. Ha hjärtat med dig fortsatt i det du gör. Och det är en fördel om du är hårt driven.

2. Sätt gränser
– Jag har satt grundvärderingar för mitt företag och de har jag med mig hela tiden. De är lite hemliga och jag ser dem som företagets principer. De ändras inte, utan jag återgår till dem och påminner mig själv om vad jag har satt upp för riktlinjer.

3. Drilla dig själv
– Jag är uppvuxen i branschen, inom gröna näringar, och vet vad det innebär. Eftersom jag jobbat som konsult hela tiden är jag drillad i att dra in kulorna. Att ha den pressen. Det är både en utmaning och stimulerande men jag ser det som lättare att driva företag än att vara anställd. Att ha flera chefer över sig och hela tiden förklara är mer stressande än att själv ansvara för allt tycker jag.

4. Skilj på vad som är du och företaget
– Även om jag är mitt företag är det viktigt att skilja på sig som person och företaget. Det har jag blivit duktigare på och jag tror att det handlar om mognad och erfarenhet.

Malin Joäng är inget blåbär i bärbranschen. Efter 18 år som konsult och sju år som egen företagare vet hon vad arbetet som bärrådgivare och hallonkonsult innebär.

Läs också:

Varsågod! Ladda ner din Driva Företag-bok helt gratis!

Äntligen är den klar, årets upplaga av Driva Företag-boken. Ladda ner den direkt, så har du massor av bra tips och fakta om ditt företagande direkt i din telefon, läsplatta eller dator.

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 14 september, 2026 • 3 minuters läsning

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion.

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Nyheter

Så kan Sverige styras efter valrysaren – här är alternativen

Oppositionen leder med 176–173 mandat när 94 procent av valdistrikten är räknade. Men vem ska egentligen regera Sverige? Driva Eget har räknat på möjliga regeringsalternativ – och mandatmatematiken är betydligt enklare än politiken.

Gustaf Oscarson 14 september, 2026 • 6 minuters läsning

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna.

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?