”Skrota 3:12-reglerna och gör så här i stället”
2 januari,
2017
•
3 minuters läsning
Foto: Skrota 3.12-reglerna säger Anders Andersson. FOTO GETTY IMAGES
Näringsminister Mikael Damberg talar om hur viktigt det är att få företagen att växa. Nu har det kommit två exempel på att detta bara är tomt prat – förslaget om att begränsa vinsterna i välfärdsföretag och ändra 3:12-reglerna.
Anledningen till att regeringen nu vill försämra 3:12-reglerna är att finansminister Anders Borg 2014 förbättrade dem mer än vad han själv kan ha förstått:
En företagare med totalt 3 miljoner i löner kunde plötsligt öka sin lågbeskattade utdelning från 750 000 kronor till 1,5 miljoner när 50 och inte 25 procent av företagets totala lönesumma fick tas ut som utdelning.
Detta skapade en sådan avundsjuka att utredningen nu föreslår en dubbel smäll för landets småföretagare – höjning av utdelningsskatten till 25 procent och försämringar av alla beloppsgränser. Alla företagare förlorar utom de superrika som kan ta ut mer än 6 miljoner i årlig utdelning.
I utredningsförslaget står att ett av dess syften är att ”skapa positiva effekter som ökar entreprenörskap och ger fler arbetstillfällen och högre tillväxt”. Men effekten kan bli den motsatta om förslaget genomförs 2018: Utdelningar som sparats på blankett K10 tas ut medan skatten i år och nästa år ligger kvar på 20 procent – i stället för att investeras i företaget och skapa tillväxt. Politikerna verkar inte förstå att verkligheten ser ut så här:
I stället för att avskaffa denna kontraproduktiva regel vill den nya utredningen utvidga den till att gälla också vid generationsskifte, vilket inte går i dag.
Både det som gäller i dag och ändringarna som nu föreslås kring 3:12 är alltså obegripligt krångligt, stimulerar inte tillväxten och ger inga ökade skatteintäkter till staten. Det enda rätta är därför att skrota reglerna och förenkla ungefär så här:
Frågan är om politikerna vågar komma med något så enkelt.
Anledningen till att regeringen nu vill försämra 3:12-reglerna är att finansminister Anders Borg 2014 förbättrade dem mer än vad han själv kan ha förstått:
En företagare med totalt 3 miljoner i löner kunde plötsligt öka sin lågbeskattade utdelning från 750 000 kronor till 1,5 miljoner när 50 och inte 25 procent av företagets totala lönesumma fick tas ut som utdelning.
Detta skapade en sådan avundsjuka att utredningen nu föreslår en dubbel smäll för landets småföretagare – höjning av utdelningsskatten till 25 procent och försämringar av alla beloppsgränser. Alla företagare förlorar utom de superrika som kan ta ut mer än 6 miljoner i årlig utdelning.
I utredningsförslaget står att ett av dess syften är att ”skapa positiva effekter som ökar entreprenörskap och ger fler arbetstillfällen och högre tillväxt”. Men effekten kan bli den motsatta om förslaget genomförs 2018: Utdelningar som sparats på blankett K10 tas ut medan skatten i år och nästa år ligger kvar på 20 procent – i stället för att investeras i företaget och skapa tillväxt. Politikerna verkar inte förstå att verkligheten ser ut så här:
- Många företag har inte råd att ta ut någon utdelning alls.
- De företag som går bra sätter av miljonbelopp som utdelning som antingen tas ut eller sparas.
- När företaget säljs finns det ofta så mycket sparad outtagen utdelning att skatten blir 20 procent med dagens regler.
- Om de då inte har tillräckligt stor sparad utdelning lägger de sitt bolag passivt i fem år före försäljningen. Vinster i sådana trädabolag beskattas med 25 procent vid försäljning eller likvidation.
I stället för att avskaffa denna kontraproduktiva regel vill den nya utredningen utvidga den till att gälla också vid generationsskifte, vilket inte går i dag.
Både det som gäller i dag och ändringarna som nu föreslås kring 3:12 är alltså obegripligt krångligt, stimulerar inte tillväxten och ger inga ökade skatteintäkter till staten. Det enda rätta är därför att skrota reglerna och förenkla ungefär så här:
- Låt fåmansföretagare ta ut hur stor utdelning som de har råd till, men höj utdelningsskatten från 20 till 25 procent. Med tanke på att det dessutom blir bolagsskatt blir det en skattehöjning från 37,6 till 41,5 procent. Ge någon form av skattestimulans om företagaren väljer att vänta med uttaget tills företaget säljs.
- För att förhindra att inte hela bolagsvinsten blir utdelning bör dock ett lönekrav finnas kvar – att fåmansföretagaren måste ta ut en årsinkomst upp till brytpunkten, som ligger kring 430 000 kronor. De som inte kan ta ut så hög lön bör ändå få lågbeskattad utdelning på ungefär samma nivå som dagens förenklingsregel, 160 000 kronor.
Frågan är om politikerna vågar komma med något så enkelt.
Vill du lära dig mer om ekonomi av Anders Andersson?
Köp hans webbkurs Få grepp om firmans ekonomi här.
