Genom att justera lite i det ursprungliga 3:12-förslaget försöker regeringen nu vinna tillbaka förtroendet bland småföretagarna. Förslaget innebär historiska skatteökningar och är inget annat än en katastrof, skriver Niklas Högstedt på Ekonomibolaget i ett debattinlägg.

Fåmansbolagen har under en längre tid stått för den största delen av jobbtillväxten i Sverige. Vi som varje dag arbetar som rådgivare åt delägare i fåmansbolag vet att nuvarande regelverk i många fall bidrar till en långsiktighet i bolagen där, målsättningen är att anställa medarbetare för att komma åt den lägre beskattade utdelningen.

I det nuvarande regelverket finns ett väldigt effektfullt incitament – ett incitament som regeringen nu alltså vill ta bort över en natt. Effekten kommer bli kontraproduktiv: Antalet nyanställda i fåmansbolag kommer att minska.

En annan effekt blir att vi i stället kommer få se kreativa lösningar där potentiella anställningar istället blir nya enmansbolag, för att den vägen komma åt de lågbeskattade schablonbeloppen.

 Nu vill regeringen alltså höja skatten på ett bräde med 25 procent. 25 procent! Ja, det är vad effekten blir om skattesatsen höjs från dagens 20 procent till de 25 procent som regeringen föreslagit.

Detta borde vara en historisk skattehöjning. Till detta adderas sedan förslagets övriga försämringar, där en av de största är att möjligheten att överhuvudtaget tjäna in lågbeskattat utdelningsutrymme minskas rejält.

Regeringen borde glädjas åt att fåmansdelägare kommer åt den lägre skattesatsen. Framför allt om det sker via lönesummeregeln, som innebär att bolaget har lyckats ge sina delägare en rimlig lön vilket i sig medfört stora skatteintäkter.

Det innebär också att bolaget har anställda som fått ut löner, vilket medfört ytterligare skatteintäkter. Dessutom innebär det att bolaget genererar vinst, vilket även det lett till skatteintänkter.

Vi läser ofta om synen på att delägare i fåmansbolag skatteplanerar och omvandlar tjänstebeskattning till kapitalbeskattning. Men det är inget fel med det! De allra flesta entreprenörer som startar eget har satsat stort: De har avstått lön, avstått pension, belånat hus och därigenom tagit stora privata risker under flera år.

För de som lyckas komma åt den lågbeskattade utdelning så är det ett sätt att hämta tillbaka en del av de investeringarna och avstående som tidigare gjorts. Det tar många år att hämta hem detta och för de flesta blir det ekonomiskt en minusaffär trots nuvarande 3:12-regelverk.

Nu har regeringen tydligt gått ut med att man vill höja skatten för alla Sveriges fåmansbolag, vilket inte går att backa ifrån. Försämringarna är så stora och påtryckningarna från olika håll blir därefter. Jag vill gå så långt och säga att denna fråga kommer att leda till regeringskris.

Bästa alternativet är självklart att låta regelverket förbli oförändrat då det fungerar bra och skapar många arbetstillfällen i Sverige varje vecka, året runt.

Här kommer ett förslag till regeringen, om man ändå vill försämra för Sveriges alla fåmansbolag:

1) Höj skattesatsen från 20 procent till 21 procent – detta ger en skatteökning på 5 procent. Den sticker i ögonen men ligger på en nivå som gör att skatteökningen till staten faktiskt skulle öka med 5 procent utan att man bromsar upp jobbtillväxten.

2) Sänk schablonbeloppet något, förslagsvis till 150 000 kronor. Detta skulle undvika kreativa lösningar där anställda istället startar enmansbolag för att komma åt den lägre beskattningen. Den försämrar även för de som har en anställning med bra lön och ett bolag ”vid sidan av” där man inte tar ut lön utan endast vill komma åt det lågbeskattade schablonbeloppet.

3) Ändra nivån på intjäning av gränsbelopp på lönesummor från dagens 50 procent till 40 procent. Då kommer brytpunkten mellan schablonen och lönesummeregeln gå vid cirka 375 000. Försämringen innebär även att ökningstakten av det sparade gränsbeloppen kommer att minska.

För att ge god framförhållning kring spelreglerna för landets fåmansbolag borde regeringen redan nu gå ut med att man, om exempelvis fem år, gör ytterligare en försämring med motsvarande föreslagna nivåer. På så vis får väljarna möjlighet att välja om man vill ge regeringen förnyat förtroende i nästa val eller inte.

Jag förutsätter att ansvariga hos regeringen har gjort en historisk djupanalys bland delägare till landets fåmansbolag, då man har lagt ett förslag som innebär en historisk ökning av beskattningen. Men detta tvivlar jag starkt på – i sådana fall hade regeringen fått en djupare förståelse för vilka effekter förslaget medför.

Text: Niklas Högstedt, Skatterådgivare och delägare i Ekonomibolaget i Sverige AB.