Försäljning
Våga höja priset och tjäna mer!
12 april,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Hur höjer man sina priser? Det är för många företagare den svåraste nöten att knäcka. Det finns olika teorier, men kanske är det bäst att göra som i reklamen: Just do it.
Hög tid att se över dina priser? I första stadiet är det enkelt – bara att ta fram sina excel-filer och be datorn räkna fram nya siffror. Sedan kommer det svåra: att berätta för kunderna.
Förr gick det alltid att hänvisa till inflationen, men den har lyst med sin frånvaro i många år. Fast det finns ljus i tunneln. I november 2017 konstaterade Riksbanken äntligen att inflationen befann sig kring
två procent, nära idealet. Det betyder – bingo! – att även du kan höja dina priser med lika mycket utan att kunderna behöver reagera. Alla andra priser stiger ju också, liksom lönerna.
°LÄS OCKSÅ: Var snäll och sälj mer
För den enskilda företagaren finns många andra argument än inflationen för att höja priserna. Kvaliteten har höjts, efterfrågan är stor, valutaförändringar har skett, kostnaderna har stigit.
Ann Berggren driver städföretaget NoggrAnn med åtta anställda och en omsättning på drygt tre miljoner kronor. I höstas insåg hon att hon inte höjt sina priser på fem år. Däremot har hon snyggt och prydligt höjt personalens löner varje år.
– Jag vet inte varför jag har dragit mig för prishöjning, det känns obehagligt på något sätt. Men nu insåg jag att jag måste. Så jag började under 2017 med att ge nya kunder ett högre pris. I november skrev jag ett brev till äldre kunder och talade om att jag höjer med 2,5–4 procent beroende på om det är en privat- eller företagskund.
Siffran bestämde Ann genom att titta på konkurrenterna. Där var det rena vilda västern. En del hade höjt med tre procent på ett år, andra med tio. Ann tänkte att fyra skulle vara hanterbart för dem av hennes kunder som är pensionärer.
– Det motsvarar inte höjningen av mina kostnader, men jag får försöka kompensera det med volym. Hittills har det fungerat. Nu har jag bestämt att jag måste höja lite varje år, annars måste jag ta i ordentligt rätt vad det är, och det är ett större svek mot kunderna, säger hon.
Hur kunderna har reagerat? Inte alls. Ingen har protesterat.
Delihandlaren Steve Malmström, kämpar också med prishöjardemoner. Även han låter det ibland gå flera år innan han genomför en höjning, men då kan han ta i med tio procent. Eller snarare, det brukar gå till så att hans hustru gör slag i saken, går in i delibutiken en kväll och sätter nya prislappar på allt.
– Om kunderna klagar kan jag skylla på henne, säger han.
För honom är det självklara argumentet inför kunderna att hans leverantörer har höjt sina priser, och han försöker disciplinera sig att verkligen göra det. Han tycker det är viktigt att ligga rätt i ”Porters säck”, det vill säga hellre ha höga priser och färre kunder. Porters säck är en teori som säger att man antingen kan ligga högt i pris och lågt i volym eller tvärtom. Det går inte att kombinera strategierna.
En anledning till att prissättning skapar ångest är att det kan kännas som att sälja sig själv. Men det finns företagare som har förmånen att sälja andra – och själv få en del av höjningen. Agenter till exempel.
Ann Braathen driver egna företaget Ann Braathen Artist Management med två anställda och hennes kunder tillhör en exklusiv grupp: Operasångare i världsklass. Ann och hennes medarbetare marknadsför sina klienter till världens alla operahus, förhandlar gagerna och får själv en procentandel av dem.
– Jag får ut betydligt mer än om sångarna hade förhandlat för sig själva. Å andra sidan är prissättningen det absolut svåraste, även i mitt jobb, säger hon.
Flera av artisterna ligger i toppskiktet och är fullbokade i flera år framåt. Men när Ann ska förhandla för en sångare som ännu inte har nått dit, finns det fallgropar att ramla i.
– Då är jag jättenoga med ingångspriset. Hamnar det för lågt kan jag få svårt att höja nästa gång samma operahus vill ha den sångaren. Det bästa är om jag kan få operahuset att komma med ett prisförslag först. Säg att förslaget blir 100, då kan jag säga ”jag hade tänkt säga 120, så kan vi mötas på 110?”. Hade jag själv kommit med första förslaget är risken stor att jag hade sagt 90.
De argument Ann kan använda för att höja gagerna är att sångaren kan ha utvecklats sen han eller hon sjöng på den aktuella operan senast, hen kan ha haft större och svårare roller och ha blivit mer efterfrågad.
Ibland lägger operahuset alla korten på bordet och säger ”det här är min budget, take it or leave it”. Då går hon tillbaka till sin sångare och frågor om vederbörande vill ta jobbet ändå. Ibland vill de, andra gånger inte.
En sak har Ann alltid haft svårt för: att höja sin egen provision. Det har faktiskt bara hänt en gång på nästan 20 år, och då blev det ramaskri bland sångarna.
– Så jag får jobba på med att höja deras gager. Det är bästa sättet att få upp mina egna intäkter, säger hon.
Av: Ingrid Kindahl
Hög tid att se över dina priser? I första stadiet är det enkelt – bara att ta fram sina excel-filer och be datorn räkna fram nya siffror. Sedan kommer det svåra: att berätta för kunderna.
Förr gick det alltid att hänvisa till inflationen, men den har lyst med sin frånvaro i många år. Fast det finns ljus i tunneln. I november 2017 konstaterade Riksbanken äntligen att inflationen befann sig kring
två procent, nära idealet. Det betyder – bingo! – att även du kan höja dina priser med lika mycket utan att kunderna behöver reagera. Alla andra priser stiger ju också, liksom lönerna.
°LÄS OCKSÅ: Var snäll och sälj mer
För den enskilda företagaren finns många andra argument än inflationen för att höja priserna. Kvaliteten har höjts, efterfrågan är stor, valutaförändringar har skett, kostnaderna har stigit.
Ann Berggren driver städföretaget NoggrAnn med åtta anställda och en omsättning på drygt tre miljoner kronor. I höstas insåg hon att hon inte höjt sina priser på fem år. Däremot har hon snyggt och prydligt höjt personalens löner varje år.
– Jag vet inte varför jag har dragit mig för prishöjning, det känns obehagligt på något sätt. Men nu insåg jag att jag måste. Så jag började under 2017 med att ge nya kunder ett högre pris. I november skrev jag ett brev till äldre kunder och talade om att jag höjer med 2,5–4 procent beroende på om det är en privat- eller företagskund.
Höj priset lite varje år
Siffran bestämde Ann genom att titta på konkurrenterna. Där var det rena vilda västern. En del hade höjt med tre procent på ett år, andra med tio. Ann tänkte att fyra skulle vara hanterbart för dem av hennes kunder som är pensionärer.
– Det motsvarar inte höjningen av mina kostnader, men jag får försöka kompensera det med volym. Hittills har det fungerat. Nu har jag bestämt att jag måste höja lite varje år, annars måste jag ta i ordentligt rätt vad det är, och det är ett större svek mot kunderna, säger hon.
Hur kunderna har reagerat? Inte alls. Ingen har protesterat.
Delihandlaren Steve Malmström, kämpar också med prishöjardemoner. Även han låter det ibland gå flera år innan han genomför en höjning, men då kan han ta i med tio procent. Eller snarare, det brukar gå till så att hans hustru gör slag i saken, går in i delibutiken en kväll och sätter nya prislappar på allt.
– Om kunderna klagar kan jag skylla på henne, säger han.
För honom är det självklara argumentet inför kunderna att hans leverantörer har höjt sina priser, och han försöker disciplinera sig att verkligen göra det. Han tycker det är viktigt att ligga rätt i ”Porters säck”, det vill säga hellre ha höga priser och färre kunder. Porters säck är en teori som säger att man antingen kan ligga högt i pris och lågt i volym eller tvärtom. Det går inte att kombinera strategierna.
En anledning till att prissättning skapar ångest är att det kan kännas som att sälja sig själv. Men det finns företagare som har förmånen att sälja andra – och själv få en del av höjningen. Agenter till exempel.
Artister i toppskiktet
Ann Braathen driver egna företaget Ann Braathen Artist Management med två anställda och hennes kunder tillhör en exklusiv grupp: Operasångare i världsklass. Ann och hennes medarbetare marknadsför sina klienter till världens alla operahus, förhandlar gagerna och får själv en procentandel av dem.
– Jag får ut betydligt mer än om sångarna hade förhandlat för sig själva. Å andra sidan är prissättningen det absolut svåraste, även i mitt jobb, säger hon.
Flera av artisterna ligger i toppskiktet och är fullbokade i flera år framåt. Men när Ann ska förhandla för en sångare som ännu inte har nått dit, finns det fallgropar att ramla i.
– Då är jag jättenoga med ingångspriset. Hamnar det för lågt kan jag få svårt att höja nästa gång samma operahus vill ha den sångaren. Det bästa är om jag kan få operahuset att komma med ett prisförslag först. Säg att förslaget blir 100, då kan jag säga ”jag hade tänkt säga 120, så kan vi mötas på 110?”. Hade jag själv kommit med första förslaget är risken stor att jag hade sagt 90.
De argument Ann kan använda för att höja gagerna är att sångaren kan ha utvecklats sen han eller hon sjöng på den aktuella operan senast, hen kan ha haft större och svårare roller och ha blivit mer efterfrågad.
Ibland lägger operahuset alla korten på bordet och säger ”det här är min budget, take it or leave it”. Då går hon tillbaka till sin sångare och frågor om vederbörande vill ta jobbet ändå. Ibland vill de, andra gånger inte.
En sak har Ann alltid haft svårt för: att höja sin egen provision. Det har faktiskt bara hänt en gång på nästan 20 år, och då blev det ramaskri bland sångarna.
– Så jag får jobba på med att höja deras gager. Det är bästa sättet att få upp mina egna intäkter, säger hon.
Av: Ingrid Kindahl
