Var sak har sin tid
25 mars,
2015
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
[caption id="attachment_15504" align="alignnone" width="470"]
Var sak har sin tid[/caption]
Företaget är “up and running” och kaptenen och besättningen är på plats. Skeppet seglar ut på öppet vatten mot nya äventyr och då är det dags för mig att kliva av. Min uppgift är slutförd (även om vissa inte håller med - men ingen säger emot).
Jag är en "uppstartare" och jag tilltalas mycket av att vara den som bygger upp saker från scratch. Att hoppa ut för stupet utan att riktigt veta hur eller om man kommer att landa. Det är här jag är som bäst och det är här jag skall vara och verka. Kanske kommer detta att förändras med tiden. Kanske inte. Man borde bli mer riskmedveten med åren men utvecklingen verkar gå åt motsats riktning.
Under de senaste månaderna har ett tufft beslut vuxit fram. Ett beslut som innebär att jag skall lämna min “baby” Visiba Group för att bygga något nytt. Detta var inte ett beslut som var enkelt att ta. Långt ifrån. Nu är inte Visiba Group längre en “baby” då projektet har vuxit sig till en kaxig men ödmjuk tonåring.
Jag citerar vår VD Johan Gustavsson: “Ska du lämna oss nu när det börjar bli roligt?”. Det är här jag tycker att olikheter hos människor är fantastiskt. Han ser på det ur ett helt annat perspektiv, vilket är bra. När jag börjar känna mig färdig, har han precis kommit igång och det är så det måste vara.
Under uppväxten och tidigare i livet har min omgivning försökt lära mig att “förvalta” saker och “hålla ut”. Det är inte så jag fungerar. Inte alls. De har i all välmening försökt “lära” mig detta. Vilket inte går. Istället har självförtroendet fått sig smäll efter smäll när projekt efter projekt havererat eftersom jag försökt förvaltat saker. Det skall andra göra. Som är bra på det och som vill. Inte jag. Så när en hel omgivning har talat om det för en under väldigt många år, blir det självklart en sanning...som inte är sann.
För mig handlar det om att bli bra på att hitta förvaltare som vill köra skeppet och som är bra på det. Alla typer av människor måste finnas i samhället. “Uppstartaren” och “förvaltaren” och alla persontyper däremellan. Det ena fungerar inte alls eller dåligt utan den andra. Jag har tidigare försökt bygga saker ihop med enbart “Uppstartare” och det har gått käpp rätt åt helvetet varje gång. En bra mix av alla är ett måste, enligt mig.
Nu lämnar jag Visiba Group och tjänsten "Visiba Care" som ni kommer att lära känna den och inleder ett nytt stort och spännande projekt i en helt annan bransch. Det är en blandad cocktail av känslor som fyller en när ett sådant beslut är taget: skräck, glädje, lättnad, olidlig spänning och sorg. Allt samtidigt, vilket är en oerhört märklig känsla.
Jag är inte helt bortkopplad från Visiba utan kommer att bidra med lite av min tid som delägare och vän. Allt för att fortsätta bygga upp ett fantastiskt företag som kommer att göra en skillnad i människors liv i stora delar av världen.
Jag kommer förmodligen fortsätta att blogga om Visiba ibland men blandat med mitt nya projekt och filosofiska tankar kring livet och tid.
Se nu till att göra en magisk dag.
Var sak har sin tid[/caption]För snart två år sedan skissade vi naivt ner hur delar av Svensk sjukvård borde fungera. Det har efter den första skissen blivit åtskilliga timmars skissande vartefter teamet i Visiba Group växte och ny kompetens kom ombord. Det känns idag både märkligt och fantastiskt när man ser hur patienter i Sverige och Finland nu faktiskt använder vår “uppfinning” och hur tjänsten förbättrar och förenklar deras vardag. På riktigt.
Företaget är “up and running” och kaptenen och besättningen är på plats. Skeppet seglar ut på öppet vatten mot nya äventyr och då är det dags för mig att kliva av. Min uppgift är slutförd (även om vissa inte håller med - men ingen säger emot).
Jag är en "uppstartare" och jag tilltalas mycket av att vara den som bygger upp saker från scratch. Att hoppa ut för stupet utan att riktigt veta hur eller om man kommer att landa. Det är här jag är som bäst och det är här jag skall vara och verka. Kanske kommer detta att förändras med tiden. Kanske inte. Man borde bli mer riskmedveten med åren men utvecklingen verkar gå åt motsats riktning.
Under de senaste månaderna har ett tufft beslut vuxit fram. Ett beslut som innebär att jag skall lämna min “baby” Visiba Group för att bygga något nytt. Detta var inte ett beslut som var enkelt att ta. Långt ifrån. Nu är inte Visiba Group längre en “baby” då projektet har vuxit sig till en kaxig men ödmjuk tonåring.
Jag citerar vår VD Johan Gustavsson: “Ska du lämna oss nu när det börjar bli roligt?”. Det är här jag tycker att olikheter hos människor är fantastiskt. Han ser på det ur ett helt annat perspektiv, vilket är bra. När jag börjar känna mig färdig, har han precis kommit igång och det är så det måste vara.
Under uppväxten och tidigare i livet har min omgivning försökt lära mig att “förvalta” saker och “hålla ut”. Det är inte så jag fungerar. Inte alls. De har i all välmening försökt “lära” mig detta. Vilket inte går. Istället har självförtroendet fått sig smäll efter smäll när projekt efter projekt havererat eftersom jag försökt förvaltat saker. Det skall andra göra. Som är bra på det och som vill. Inte jag. Så när en hel omgivning har talat om det för en under väldigt många år, blir det självklart en sanning...som inte är sann.
För mig handlar det om att bli bra på att hitta förvaltare som vill köra skeppet och som är bra på det. Alla typer av människor måste finnas i samhället. “Uppstartaren” och “förvaltaren” och alla persontyper däremellan. Det ena fungerar inte alls eller dåligt utan den andra. Jag har tidigare försökt bygga saker ihop med enbart “Uppstartare” och det har gått käpp rätt åt helvetet varje gång. En bra mix av alla är ett måste, enligt mig.
Nu lämnar jag Visiba Group och tjänsten "Visiba Care" som ni kommer att lära känna den och inleder ett nytt stort och spännande projekt i en helt annan bransch. Det är en blandad cocktail av känslor som fyller en när ett sådant beslut är taget: skräck, glädje, lättnad, olidlig spänning och sorg. Allt samtidigt, vilket är en oerhört märklig känsla.
Jag är inte helt bortkopplad från Visiba utan kommer att bidra med lite av min tid som delägare och vän. Allt för att fortsätta bygga upp ett fantastiskt företag som kommer att göra en skillnad i människors liv i stora delar av världen.
Jag kommer förmodligen fortsätta att blogga om Visiba ibland men blandat med mitt nya projekt och filosofiska tankar kring livet och tid.
Se nu till att göra en magisk dag.
