Vilken risk vågar du ta när du väljer affärsidé?
20 oktober,
2015
•
2 minuters läsning
Häromdagen träffade jag en ung entusiastisk läsare som just kommit hem från USA och funderade på att förverkliga en av dessa två affärsidéer:
– Vilken idé tycker du är bäst? frågade han mig.
Jag svarade att jag tycker att idéerna inte går att jämföra och att han först måste bestämma vilken typ av företag han vill starta och fundera över vilken typ av entreprenör han egentligen är.
För ett traditionellt kafé är risken låg och entreprenörens fingertoppskänsla, energi och kompetens är avgörande för hur det ska gå.
De nya kakorna kan ju testas på kunderna. Blir de omtyckta kan de profilera kaféet, kanske säljas på andra sätt och i bästa fall skapa en ny trend, som cupcakes. Misslyckas kaklanseringen är det bara att driva kaféet vidare med annan inriktning.
Startkapitalet är begränsat och det kan gå att få finansiering av en bank eller en släkting utan att lämna ifrån sig ägarandelar. Redan första året kan det bli vinst. Men detta är en lågmarginalbransch där många går på knäna.
Ett internetföretag är något helt annat, med höga risker, men också chanser till stor rikedom. I denna hajpade värld kan en bra unik idé med en genomarbetad affärsplan räcka för att få finansiering. Men då handlar det inte om banklån utan om riskkapital som tas in i utbyte mot aktier.
Datautveckling och att bygga upp ett nytt varumärke är dyrt. Det tar lång tid innan kunderna kommer, och när de väl gör det ger de oftast inga intäkter.
Så småningom tar pengarna slut och nya måste tas in genom nyemissioner. Grundare som då inte kan ställa upp med finansiering blir av med både ägarandelar och inflytande.
Allt brukar gå ut på att öka antalet internetbesökare. Huvudägarna fokuserar då på att sälja hela företaget eller notera det på någon mindre lista. I prospekten som då skrivs brukar optimismen och fantasin flöda, och som investerare bör man se upp för orealistiskt höga värderingar.
Ibland handlar det mest om att dra in storkovan och få någon annan att sitta med Svarte Peter. Men det finns också exempel på nätidéer där intäkterna plötsligt tagit enorm fart.
I internetbranschen är nu frågan hur länge aktieägarna har tålamod att vänta på ökade intäkter. Håller de utmålade intäktsmodellerna?
Inte ens en gigant som Spotify, som startades för nio år sedan, går bra. Förlusten var förra året 1,5 miljarder kronor med en omsättning på 10 miljarder.
Det finns de som talar om att en ny IT-bubbla är på väg och att vi inte lärt oss tillräckligt av den vi hade för 15 år sedan.
För läsaren med de två affärsidéerna står valet mellan dessa alternativ:
- Ett kafé med en ny sorts kakor som är populära i New York.
- En innovativ app som ska koppla ihop människor i en stor yrkesgrupp på ett nytt sätt.
– Vilken idé tycker du är bäst? frågade han mig.
Jag svarade att jag tycker att idéerna inte går att jämföra och att han först måste bestämma vilken typ av företag han vill starta och fundera över vilken typ av entreprenör han egentligen är.
För ett traditionellt kafé är risken låg och entreprenörens fingertoppskänsla, energi och kompetens är avgörande för hur det ska gå.
De nya kakorna kan ju testas på kunderna. Blir de omtyckta kan de profilera kaféet, kanske säljas på andra sätt och i bästa fall skapa en ny trend, som cupcakes. Misslyckas kaklanseringen är det bara att driva kaféet vidare med annan inriktning.
Startkapitalet är begränsat och det kan gå att få finansiering av en bank eller en släkting utan att lämna ifrån sig ägarandelar. Redan första året kan det bli vinst. Men detta är en lågmarginalbransch där många går på knäna.
Ett internetföretag är något helt annat, med höga risker, men också chanser till stor rikedom. I denna hajpade värld kan en bra unik idé med en genomarbetad affärsplan räcka för att få finansiering. Men då handlar det inte om banklån utan om riskkapital som tas in i utbyte mot aktier.
Datautveckling och att bygga upp ett nytt varumärke är dyrt. Det tar lång tid innan kunderna kommer, och när de väl gör det ger de oftast inga intäkter.
Så småningom tar pengarna slut och nya måste tas in genom nyemissioner. Grundare som då inte kan ställa upp med finansiering blir av med både ägarandelar och inflytande.
Allt brukar gå ut på att öka antalet internetbesökare. Huvudägarna fokuserar då på att sälja hela företaget eller notera det på någon mindre lista. I prospekten som då skrivs brukar optimismen och fantasin flöda, och som investerare bör man se upp för orealistiskt höga värderingar.
Ibland handlar det mest om att dra in storkovan och få någon annan att sitta med Svarte Peter. Men det finns också exempel på nätidéer där intäkterna plötsligt tagit enorm fart.
I internetbranschen är nu frågan hur länge aktieägarna har tålamod att vänta på ökade intäkter. Håller de utmålade intäktsmodellerna?
Inte ens en gigant som Spotify, som startades för nio år sedan, går bra. Förlusten var förra året 1,5 miljarder kronor med en omsättning på 10 miljarder.
Det finns de som talar om att en ny IT-bubbla är på väg och att vi inte lärt oss tillräckligt av den vi hade för 15 år sedan.
För läsaren med de två affärsidéerna står valet mellan dessa alternativ:
- Låg risk och begränsade möjligheter.
- Hög risk med enorma möjligheter.
