Så får du hjärnkoll på firmans pengar
2 oktober,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Varför är det så svårt att sätta en budget? För att hjärnan lat och inte är skapad för att hantera pengar, menar forskaren Elin Helander. Här är hennes råd för hur du lär dig ta långsiktigt bra ekonomiska beslut.
– Vår hjärna är i grund och botten designad för att se till att vi överlever i det vilda, men pengar är något vi människor har kommit på – vi har ingen hjärndel som har utvecklats för att ta ekonomiska beslut utan det blir för abstrakt, säger Elin Helander. Hon är kognitionsvetare, forskningsansvarig på sparappen Dreams och aktuell med boken "Hjärnkoll på pengarna".
Vår hjärna jobbar alltså emot oss när det kommer till ekonomisk smarthet – som att spara.
LÄS OCKSÅ: Budgetarbetet ger mig rysningar
– Att spara handlar om att skjuta på belöningen. Hjärnan är designad att söka belöningar här och nu så det är raka motsättningar till varandra. Så vissa funktioner i hjärnan passar inte ihop bra ihop med ekonomiskt tänk som långsiktighet.
[caption id="attachment_24433" align="alignright" width="293"]
Mer tips i nya boken.[/caption]
Det är ett av skälen till att det är svårt att sätta en budget. Men samtidigt precis därför det är viktigt att ha en.
– Överblicken är väldigt viktig att ha. Ett vanligt misstag är att man känner att man har koll, men man har inte det. Vi glömmer så lätt utgifter, vad vi investerat i och köpt in, underskattar kostnader och har svårt att förstå den ackumulativa effekten – att små summor tillsammans blir stora. Så en budget är viktig så att man arbetar med fakta och inte gissningar.
Men det räcker inte att bara veta vad man ska göra, det gäller att komma igång också – och det är oftast det som är det svåra, menar Elin.
– Vi vet vad vi ska göra, med bokföring och att hålla koll. Vi ska sätta in saker i en pärm, scanna kvitton på en gång, men ändå så gör vi inte det. Det beror på uppskjutarbeteende. När vi står inför uppgifter som inte är direkt belönande utan känns tråkiga och svåra så uppstår en negativ känsla inför uppgiften och då skjuter vi gärna på det.
Elins råd är att bryta ner det till mindre delar. Vad kan du göra redan idag? Som bara tar en kvart? Så att du kommer igång. Sedan gäller det att belöna dig själv. För hjärnan letar belöningar, och föredrar beteenden som ger belöningen direkt – som att köpa en väska – snarare än att spara till pensionen – som får effekt om 40 år.
– Det bästa är att förstå att det är så här min hjärna fungerar, och sätta upp strategier där jag knuffar mig själv att ta långsiktiga beslut. Då får jag hitta på egna belöningar.
Ett exempel kan vara att ha som rutin att kolla av budget, papper och kvitton varje söndag, och när du gjort det unna dig att göra något mysigt som du tycker om.
– Det måste inte vara monitära belöningar, utan jag brukar ta mig tid att tända ljus och lägga mig i badet och läsa en bok.
Samtidigt måste vi använda budgeten på rätt sätt. För, påpekar Elin, vi styrs av våra känslor, även i vårt företagande och i vår ekonomi.
– Känslor styr vårt beslutsfattande och så är det. Känslor gör oss rationella. Utan ett vanligt sätt att processa dem blir vi irrationella och får svårt att lära av tidigare erfarenheter. Så det är okej att vara känslostyrd, det finns ingen motsättning mellan rationella och känslomässiga beslut. Det är en vanlig missuppfattning.
LÄS OCKSÅ: Skippa budgeten och tjäna merKänslorna kan hjälpa dig som småföretagare, i att till exempel hitta vilka som känns bra att samarbeta med, men de kan också luras.
– Man måste lära sig när man kan lita på känslorna och inte. Ett exempel på där en känsla kan lura en är om du sitter på kapital och behöver göra en investering i någon stor kostnad för att ta nästa steg. Men det känns läskigt och svårt för det kommer att minska marginalen. Det kan leda till att man tar nästa steg för sent. Har du som mål att expandera kanske du måste våga göra den investeringen här och nu.
Och igen, det är här budgeten kommer in som ett viktigt verktyg.
– För att hitta balansen så gör en budget och sätt mål.
– Vår hjärna är i grund och botten designad för att se till att vi överlever i det vilda, men pengar är något vi människor har kommit på – vi har ingen hjärndel som har utvecklats för att ta ekonomiska beslut utan det blir för abstrakt, säger Elin Helander. Hon är kognitionsvetare, forskningsansvarig på sparappen Dreams och aktuell med boken "Hjärnkoll på pengarna".
Vår hjärna jobbar alltså emot oss när det kommer till ekonomisk smarthet – som att spara.
LÄS OCKSÅ: Budgetarbetet ger mig rysningar
– Att spara handlar om att skjuta på belöningen. Hjärnan är designad att söka belöningar här och nu så det är raka motsättningar till varandra. Så vissa funktioner i hjärnan passar inte ihop bra ihop med ekonomiskt tänk som långsiktighet.
[caption id="attachment_24433" align="alignright" width="293"]
Mer tips i nya boken.[/caption]Det är ett av skälen till att det är svårt att sätta en budget. Men samtidigt precis därför det är viktigt att ha en.
– Överblicken är väldigt viktig att ha. Ett vanligt misstag är att man känner att man har koll, men man har inte det. Vi glömmer så lätt utgifter, vad vi investerat i och köpt in, underskattar kostnader och har svårt att förstå den ackumulativa effekten – att små summor tillsammans blir stora. Så en budget är viktig så att man arbetar med fakta och inte gissningar.
Men det räcker inte att bara veta vad man ska göra, det gäller att komma igång också – och det är oftast det som är det svåra, menar Elin.
– Vi vet vad vi ska göra, med bokföring och att hålla koll. Vi ska sätta in saker i en pärm, scanna kvitton på en gång, men ändå så gör vi inte det. Det beror på uppskjutarbeteende. När vi står inför uppgifter som inte är direkt belönande utan känns tråkiga och svåra så uppstår en negativ känsla inför uppgiften och då skjuter vi gärna på det.
Elins råd är att bryta ner det till mindre delar. Vad kan du göra redan idag? Som bara tar en kvart? Så att du kommer igång. Sedan gäller det att belöna dig själv. För hjärnan letar belöningar, och föredrar beteenden som ger belöningen direkt – som att köpa en väska – snarare än att spara till pensionen – som får effekt om 40 år.
– Det bästa är att förstå att det är så här min hjärna fungerar, och sätta upp strategier där jag knuffar mig själv att ta långsiktiga beslut. Då får jag hitta på egna belöningar.
Ett exempel kan vara att ha som rutin att kolla av budget, papper och kvitton varje söndag, och när du gjort det unna dig att göra något mysigt som du tycker om.
– Det måste inte vara monitära belöningar, utan jag brukar ta mig tid att tända ljus och lägga mig i badet och läsa en bok.
Samtidigt måste vi använda budgeten på rätt sätt. För, påpekar Elin, vi styrs av våra känslor, även i vårt företagande och i vår ekonomi.
– Känslor styr vårt beslutsfattande och så är det. Känslor gör oss rationella. Utan ett vanligt sätt att processa dem blir vi irrationella och får svårt att lära av tidigare erfarenheter. Så det är okej att vara känslostyrd, det finns ingen motsättning mellan rationella och känslomässiga beslut. Det är en vanlig missuppfattning.
LÄS OCKSÅ: Skippa budgeten och tjäna merKänslorna kan hjälpa dig som småföretagare, i att till exempel hitta vilka som känns bra att samarbeta med, men de kan också luras.
– Man måste lära sig när man kan lita på känslorna och inte. Ett exempel på där en känsla kan lura en är om du sitter på kapital och behöver göra en investering i någon stor kostnad för att ta nästa steg. Men det känns läskigt och svårt för det kommer att minska marginalen. Det kan leda till att man tar nästa steg för sent. Har du som mål att expandera kanske du måste våga göra den investeringen här och nu.
Och igen, det är här budgeten kommer in som ett viktigt verktyg.
– För att hitta balansen så gör en budget och sätt mål.
