Här är samtliga 25 förslag på reformer som Företagarna föreslår inför valet 2026.

Minskad regelbörda för företag

Kommuner och regioner ska omfattas av förenklingspolitiken

Många företags kontakter med myndigheter sker på lokal nivå, och servicenivåer och tolkningar av lagar skiljer stort mellan kommuner och regioner. Företagarna vill att kommuner och regioner lyfts in i de förenklingsmål som staten antagit – t.ex. kortare handläggningstider, bättre service och digitala ärenden. Reformen syftar till en mer enhetlig praxis i hela landet och ökad förutsägbarhet för företag.

Ersätt avgiftssystem med skattefinansiering

Kommunerna har rätt att avgiftsfinansiera vissa tillstånds- och tillsynsärenden, vilket leder till stor variation i avgifter för samma typ av verksamhet. Detta system ger inga incitament för effektivisering hos kommunerna utan kostnaderna kan läggas på företagen. Företagarna vill att dessa kostnader istället finansieras via skatt, vilket ökar transparens och rättvisa.

Ändra personalliggarkraven

I vissa branscher krävs att företag för en personalliggare – ett register över vilka som arbetar på plats – men även små fel i bokföringen kan leda till höga avgifter. Företagarna föreslår att systemet görs om så att avgifter endast tas ut vid grova eller återkommande fel. Skatteverket bör i första hand använda varningar och stöd innan avgifter utdelas.

Avskaffa matkravet

Enligt alkohollagen måste restauranger som vill servera alkohol också servera mat från eget kök. Företagarna pekar på att kravet är omodernt, tolkas olika lokalt och ibland står i strid med modern restaurangpraxis. De föreslår att matkravet tas bort för att förenkla reglerna och likställa tillämpning över kommungränser.

Låt fler företag ta del av lättnadsreglerna

Små företag har i dag möjlighet att använda förenklade regler (t.ex. kontantmetoden, undantag från revisionsplikt), men gränsvärdena för att kvalificera sig har inte justerats för inflation. Företagarna vill att gränsvärdena höjs och att de indexregleras årligen, så att fler företag kan omfattas av lättnader.

Minskad beskattning av företagande

Sänk den statliga inkomstskatten

Statlig inkomstskatt utgör en relativt liten del av skatteintäkter men försämrar enligt Företagarna incitamenten för arbete och entreprenörskap. De vill att den statliga skatten sänks – från 20 % till 15 % – eller att brytpunkten höjs till minst 80 000 kr/mån istället för drygt 52 000.

Sänk elskatten

Elskatt ses delvis som en ren fiskalskatt, utan tydlig miljöstyrning, och moms läggs ovanpå den, vilket leder till dubbelbeskattning. Företagarna menar att elskatten bör sänkas nominellt, att den årliga uppräkningen slopas och att momsen på el når lägsta tillåtna nivå.

Stärk rättssäkerheten i skatteprocessen

Det personliga företrädaransvaret för juridiska personers skatter kan leda till att ansvariga personer drabbas hårt även när felet inte är grovt. Kraven för att påföra skattetillägg bör höjas och flyttas från Skatteverket till domstol. Rätten till anstånd vid osäkerhet och full ersättning för processkostnader vid vinst för den enskilde.

Sänk bolagsskatten

Bolagsskatten i Sverige är i dag 20,6 %. Företagarna menar att den fortfarande ligger högt i förhållande till OECD-genomsnitt och föreslår en sänkning till minst 18 %. 

Reformera momssystemet för mindre krångel

Momssystemet beskrivs som en huvudkälla till regelkrångel och osäkerhet. Företagarna föreslår en översyn med målsättningen att få färre undantag, mer enhetlighet och större förutsebarhet i momsreglerna.

Lättare och billigare att anställa

Sänk arbetsgivaravgifterna

Arbetsgivaravgifter är en stor kostnad för anställning och kan utgöra ett hinder för att växa. Företagarna vill att stöd såsom “växa-stödet” utökas och att särskilda skattenedsättningar ges till företag som anställer sina första medarbetare – t.ex. att nedsättning gäller för de första två till fem anställda. De föreslår också att lönetaket för nedsättning höjs från 35 000 kr till minst 40 000 kr.

Utökade yrkesutbildningar

Yrkes- och branschutbildningar bör utvecklas i samverkan med arbetslivet, särskilt för bristyrken. Det ska finnas tydliga kopplingar mellan utbildning, praktik och arbetsgivarnas kompetensbehov. Företagarna vill även att språkutbildning kopplas in för dem med bristande svenska.

Sänk trösklarna för arbetskraftsinvandring

För att svenska företag ska kunna växa måste företagen själva få avgöra vilken kompetens de behöver. Att införa samma lönekrav för alla yrken är fel och skadar den svenska modellen. Lönekrav måste utgå från respektive bransch och yrke och ligga i nivå med kollektivavtalets lägsta lön eller branschpraxis.

Lägg ner Arbetsförmedlingen – ny myndighet för kompetensförsörjning

Företagarna menar att Arbetsförmedlingens strukturella problem är för stora för att reformeras. De vill att den läggs ner och ersätts av en ny kompetensförsörjningsmyndighet som arbetar mer marknadsnära med analys, upphandling av utbildningar och matchning i samverkan med företag.

Få högskoleutbildade att övergå snabbare till arbetslivet

Utbildningstiden och etableringsåldern i arbetslivet är hög i Sverige. Företagarna vill att resurstilldelningar till universitet och högskolor ska styra mot snabbare examen och tidigare arbetslivsetablering. Lärosätena bör få i uppdrag att följa upp studenters övergång till arbete kontinuerligt.

Reformering av arbetsmarknadens spelregler

Inför proportionalitetskrav och begränsningar i MBL

Nuvarande regler i medbestämmandelagen (MBL) saknar starka begränsningar för sympati- och stridsåtgärder, vilket kan slå hårdast mot små företag. Företagarna vill att proportionalitetskrav införs och att stridsåtgärder mot företag med under 10 anställda förbjuds helt.

Reformera LAS

Företagarna föreslår att antal undantag från turordningen vid arbetsbrist utökas (t.ex. tre undantag per tio anställda). De vill även att tidsbegränsade anställningar ges större frihet och att företrädesrätt regleras så att den nya anställningen kan bryta företrädesrätten.

Förändra arbetsmiljölagen & Arbetsmiljöverkets tillämpning

Sanktionsavgifter ska inte vara första åtgärd vid arbetsmiljöfel – först bör varning ges. Möjlighet till dispens från exempelvis arbetstidsregler bör övervägas. Arbetsmiljöverket behöver ges i uppdrag att förändra praxis, särskilt kring nattarbete.

Minska den administrativa bördan för regelefterlevnad

Diskrimineringslagen ställer krav på lönekartläggning, vilket kan vara tungt för företag med under 20 anställda, särskilt eftersom löner kan röjas. Företagarna vill att undantag för företag med färre än 50 anställda tillämpas och att kravens frekvens ses över så att regelbördan minskar.

Diskriminera inte företag utan kollektivavtal

Små företag har ibland inte möjlighet att teckna kollektivavtal men kan då stängas ute från stöd och offentlig upphandling. Företagarna föreslår att regelverk som omställningsstöd, etableringsjobb och statsstöd görs neutralt så att även företag utan kollektivavtal får tillgång.

Bättre konkurrens och infrastruktur

Ge småföretagare samma skydd som konsumenter vid bedrägerier

Småföretag angrips ofta av bedrägerier, men saknar samma skyddsnivå som konsumenter i lagstiftning. Med stöd i EU:s betaltjänstdirektiv vill Företagarna att motsvarande skydd införs för mikroföretag – dvs. att de kan få tillbaka pengar vid obehöriga transaktioner.

Gör företagslån mer transparenta

Lånemarknaden för företag bör regleras mer i linje med konsumentlån, för att motverka oseriösa aktörer. Räntor, villkor och avgifter ska redovisas tydligare så att företagare ges samma trygghet som privatpersoner.

Förbättra företagares trygghet

Socialförsäkringssystemet är främst inriktat för anställda och lämnar företagare sämre skydd vid t.ex. sjukdom och föräldraledighet. Företagarna vill att beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska kunna baseras på historisk inkomst och att tiden som beaktas bakåt ska förlängas för att ge bättre säkerhet för företagare.

Begränsa offentlig konkurrens

Skattefinansierade verksamheter konkurrerar ibland med privata aktörer och snedvrider marknadsvillkor. Företagarna menar att konkurrenslagen bör ändras så att offentligt bedrivna verksamheter inte kan konkurrera obegränsat med privata företag.

Prioritera underhåll och förbättring av vägnätet

Infrastrukturens skick skiljer sig starkt mellan regioner, särskilt i glesbygden. Företagarna föreslår att underhållet av befintlig väg- och transportinfrastruktur prioriteras högre än nya projekt. Genom att minska driftstörningar och nedslitning kan företagens logistiska kostnader och risker minskas.

Källa: Företagarna