Ditt företag kan göra vinst och ändå gå i konkurs – här är varför!
Ett företag kan gå med vinst och ändå gå i konkurs. Det låter märkligt, men det händer hela tiden. Orsaken är nästan alltid densamma: brist på likviditet.
Det finns många sätt att hamna i en likviditetsbrist (med enklare ord, cashen är slut). Du kan ha sålt för mycket, fakturerat för lite, gett för långa betalningsvillkor – eller glömt att momsen inte är dina pengar.
I den här guiden går vi igenom vad likviditet och kassaflöde egentligen betyder, varför det är viktigare än resultatet i början – och hur du undviker klassiska nybörjarmisstag. Läs igenom hela, för detta är extremt viktigt att förstå för nya företagare!
Tips från Nordea: Här lär vi dig hur likviditetshantering kan skapa större trygghet i ditt nya företag.
Vad är skillnaden mellan resultat och kassaflöde?
Resultat = Intäkter minus kostnader.
Kassaflöde = Pengar in minus pengar ut.
Exempel: Du fakturerar 100 000 kr i januari.
Kostnaderna är 60 000 kr.
Resultatet är alltså 40 000 kr i vinst.
Men om kunden betalar först om 30 dagar – och leverantörerna vill ha betalt i förskott – kan du ändå stå utan pengar på kontot. Du är lönsam på pappret.
Men du kan inte betala räkningarna. Det är ett likviditetsproblem.
Förklaring av begreppen: Kassaflöde är rörelsen av in- och utbetalningar över tid, medan likviditet är den faktiska mängden kontanta medel (pengar i kassan/banken) som finns tillgänglig vid ett specifikt tillfälle för att betala räkningar. Kassaflöde visar förändringen ('flödet'), medan likviditet visar statusen ('mängden').
Ett konkret exempel – hur ett lönsamt bolag kan krascha
Okej, du startar ett konsultbolag.
- Du fakturerar 150 000 kr i månaden.
- Du har 60 dagars betalningsvillkor.
- Dina fasta kostnader är 80 000 kr per månad.
Månad 1:
Du fakturerar 150 000 kr – men får 0 kr in.
Månad 2:
Du fakturerar 150 000 kr – men får fortfarande 0 kr in.
Samtidigt ska du betala:
- Lön
- Hyra
- Programlicenser
- Skatt
Du har alltså 160 000 kr i kostnader innan första fakturan ens är betald. Det är så företag går omkull – trots att de är lönsamma på pappret.
Tips från Nordea: Så här kan du jämna ut företagets kassaflöde och förbättra likviditeten med några enkla tips. Läs mer här!
De största likviditetsriskerna för nya företag
1. För långa betalningsvillkor
30 dagar är standard i många branscher.
Men som nystartad kan 10 dagar vara rimligare. Eller förskottsbetalning.
2. Moms som “äter upp” pengarna
Du fakturerar 100 000 kr + 25 % moms.
Det betyder att 25 000 kr av beloppet inte är dina pengar. Om du använder dem i verksamheten – eller privat – kan det bli 'obehagligt' när momsdeklarationen ska betalas.
3. För tidiga löneuttag
Du ser pengar på kontot och tänker:
“Nu kan jag ta ut lön.” Men pengarna kanske behövs till:
- Skatt
- Moms
- Leverantörsskulder
Ta inte ut pengar som egentligen tillhör framtida kostnader. Läs igen: Ta ALDRIG ut pengar som ska gå till framtida kostnader.
4. För snabb tillväxt
Ja, det kanske låter bakvänt. Men om du växer snabbt behöver du ofta:
- Köpa in mer varor
- Anställa
- Investera
Om intäkterna kommer senare än kostnaderna kan tillväxt skapa likviditetsbrist.
Tips från Nordea: Behöver mitt företag ha en buffert? Det går vi igenom här. Eller är det smartare med kontokredit? (läs om hur kontokredit fungerar här)
Så skapar du bättre kassaflöde från start
Här är några enkla men effektiva strategier:
- Ta förskottsbetalning i projekt
- Ha kortare betalningsvillkor
- Dela upp större fakturor så att du åtminstone får delbetalt tidigt
- Fakturera direkt när arbetet är klart
- Förhandla längre betalningsvillkor med leverantörer
- Bygg upp en buffert i företaget
Det handlar inte om att vara hård.
Det handlar om att överleva.
Hur mycket likviditet behöver mitt företag?
Det beror på bransch. Men en rimlig tumregel är att ha minst 1–3 månaders fasta kostnader på kontot. Om dina fasta kostnader är 50 000 kr per månad bör du alltså sträva efter 50 000–150 000 kr i buffert. Det ger andrum om något händer.
Ett smart alternativ kan vara en checkkredit hos din bank, som du bara använder vid tillfälliga likviditetsbrister (där du vet att pengarna kommer senare.) Ett annat alternativ är factoring, där du säljer dina fakturor till ett factoringbolag – för att få betalt snabbare (mot en avgift).
Sambandet mellan kassaflöde och privat ekonomi
Det här är viktigt. Om företagets kassaflöde är svagt påverkar det:
- Hur mycket lön du kan ta ut
- Din pension
- Din privata trygghet
Likviditet är därför inte bara en företagsekonomisk fråga – det är en privat fråga. Vill du förstå hur detta hänger ihop kan du läsa vår guide om privatekonomi för företagare.
Vanliga misstag nya företag gör med likviditeten
- Tror att fakturerat = betalt
- Tänker inte på momsens påverkan
- Har för långa betalningsvillkor
- Saknar likviditetsbudget
- Tar ut pengar för tidigt
Det är inte okunskap som fäller företag.
Det är underskattning av kassaflödet. Här kan du ladda hem en gratis mall för likviditetsbudget.
Tips från Nordea: Vad gör jag om kunden inte betalar i tid? Här får du tipsen som får kunderna att betala snabbare.
Sammanfattning – kassaflöde är viktigare än resultat i början
- Lönsamhet är viktigt – men likviditet är avgörande.
- Pengar på kontot är viktigare än siffror i resultaträkningen.
- Kortare betalningsvillkor minskar risken.
- Moms är aldrig din vinst.
- Bygg buffert i företaget – inte bara privat.
Får du kontroll på kassaflödet ökar chanserna dramatiskt att ditt företag överlever de första åren.
Vanliga frågor om kassaflöde och likviditet
Vad är skillnaden mellan likviditet och lönsamhet?
Lönsamhet handlar om resultat. Likviditet handlar om pengar på kontot.
Hur vet jag om mitt kassaflöde är för svagt?
Om du regelbundet oroar dig för att kunna betala räkningar trots att du går med vinst.
Hur ofta ska jag följa upp kassaflödet?
Som nystartad: varje månad. I känsliga perioder: varje vecka.
Är 30 dagars betalningsvillkor alltid fel?
Nej, men det kräver att du har tillräcklig likviditet för att klara väntetiden.