Ibland är ett företag mer än bara ett företag. För Rawi Godeh och hans familj är Nablus mejeri ett sätt att visa vilka de är och att med hjälp av maten knyta band mellan människor.

Iår är det fjorton år sedan familjen Godeh flydde från Nablus på Västbanken, för att göra Sverige till sitt nya hemland. Då var barnen Rakan, Rawi och Alanod 13 respektive 11 och 6 år gamla. De nya bopålarna sattes ner i trakterna kring Malmö.

Det tog tre år innan de skulle återse hemlandet. Och det var efter den resan hem som familjen tog en ny riktning i Sverige.

– Det var min lillasyster Alanod som frågade om vi inte kunde äta den där stekta osten som vihade fått hos farmor, säger Rawi.

Den stekta osten heter nablusi och är närbesläktad med den cypriotiska halloumin, som också görs i Palestina med namnet halloum.

Redan då hade familjen etablerat kontakt med en mjölkgård i närheten, där de brukade köpa färsk mjölk till barnen att dricka. Nu köpte de lite mer mjölk för att kunna göra sin egen ost också.

– Det hade mina föräldrar gjort i vår hemby i Nablus också. Där fanns det en familj som hade kor och getter, som vi brukade gå till för att få en två liters glasflaska fylld med mjölk, säger Rawi.

Traditionellt recept

I Palestina hade både Samars och Mohammeds familjer gjort sin egen ost sedan länge. Nu tog de Samars mammas recept för att göra samma sak, fast hemma i Malmö. Vännerna fick smaka och det dröjde inte länge förrän någon sa att det här borde andra också kunna beställa.

Så blev det. 2010 drog man igång arbetet för att kunna starta själva produktionen året därpå.

– Mina kompisar, alla var med när vi skulle renovera lokalen för att den skulle godkännas som mejeri, säger Rawi.

Då var det mamma och pappa som bar huvudansvaret för verksamheten. Även i dag är de själva ryggraden i firman – det är de som står i produktionen på mejeriet och tillverkar såväl ostar som yoghurtbollar tillsammans med andra medarbetare. Men Rawi har med tiden tagit ett större ansvar för den övergripande affären.

Från att bara ha sålt till butiker och restauranger i Skåne samt Köpenhamn finns deras palestinska produkter nu i långt fler butiker runt om i landet.

Att de fick ett fint silver i SM i mathantverk i höstas ger ringar på vattnet, liksom att pappa Mohammed fick ta emot en medalj ur kungens hand som Årets nybyggare. Nu tar även Rawis storebror Rakan ett större kliv in i företaget.

Även om man expanderar så är man i grunden fortfarande ett litet företag. Och den känslan är viktig att behålla, menar Rawi.

– För oss handlar det om hantverket och råvaran. Att vi hämtar mjölken i vår egen mjölkbil från gården som ligger tolv minuter från mejeriet.

Det lilla återkommer också i familjen. Det blir många timmars jobb för mejeriets räkning, men det känns inte som ett jobb, menar han. För honom handlar det om att vilja ge tillbaka till mamma och pappa, som gjort så stora uppoffringar för att han och syskonen skulle få ett bra liv i Sverige.

– Jag kan inte nog uppskatta vad de gjort, som de har kämpat. Men det som driver mig är också att jag kan ta fram vem jag är och var jag kommer från. Det är viktigt för identiteten.Jag kan visa vår historia och skapa mötet mellan den svenska lokalproducerade råvaran och det palestinska familjereceptet. Det blir möten mellan människor. Och det funkar så bra! När restauranger tar med våra yoghurtbollar i sina rätter – det är inspiration för mig!

RAWI TIPSAR!

1.Sätt mål och vision.

Allt du gör ska bör leda mot verksamhetens vision.

2. Samarbeta och ta hjälp.

Kanske just med att sätta mål & vision.

3. Ta hand om dig.

Glöm inte att ta pauser och äta bra under arbetsdagen, du minskar stressen och blir mer effektiv.

AV YASEMIN BAYRAMOGLU