"Aktiekurserna riskabelt höga"
11 juli,
2014
•
3 minuters läsning
På Stockholmsbörsen är det ingen semesterstiltje. Läs här varför Peter Malmqvist nu tycker att börskurserna stigit till en riskabelt hög nivå.
Riksbankens sänkning av reporäntan nyligen till rekordlåga nivån 0,25 procent satte fart på börskurserna, som redan innan haft bra fart uppåt.
Sedan oktober 2011, när Greklandskrisen drog ner kurserna, har Stockholmsbörsen stigit med drygt 70 procent. Bolagsvinsterna har samtidigt fallit med 10 procent. Hittills i år är indexuppgången 5 procent (aktieindexspalten till höger uppdateras varje dag).
Värderingen av bolagen har därför gått upp ordentligt – från 11 gånger den prognostiserade årsvinsten i oktober 2011 ( p/e-tal 11) till p/e-tal 20.
Analytikern Peter Malmqvist, som anlitas av Driva Eget, anser att detta är en orimligt hög nivå, eftersom genomsnittet ligger på 15:
– Vi får gå tillbaka till efter bankkraschen 2008, för att hitta en högre värdering, men då var bolagens lönsamhet hårt nedpressad och alla räknade med vinstökning. Men i dag är lönsamheten ganska normal.
Han har funnit att börsbolagens vinstprognoser bara ligger sju procent under den tidigare toppnivån från 2007. Idag blir det därför svårare att nå spektakulära vinstuppgångar.
Värderingen är hög även i USA och ligger på 16, samma nivå som 2004. Det året steg vinsterna kraftigt efter att ha varit nedpressade av IT-kraschen, katastroferna den 11 september 2001, och av Irakkriget 2003.
– I dag ligger de amerikanska vinsterna på toppnivåer, vilket gör det svårare att nå en snabb ökning, säger han.
Han menar att höga p/e-tal ökar risken, men inte behöver betyda att kurserna ska gå ned.
– Om vinstförväntningarna infrias kommer börsen att stiga. Problemen börjar om det inte blir så.
Samtidigt som han är oroliga för stigande kurser ser han positiva tecken på börsen:
Malmqvists slutsats av detta:
– Det finns alltså skäl till varför börsen är högt värderad. Det gör mig försiktig. Den nuvarande utvecklingen bygger på ytterligheter, att vinsttillväxten skall vara väldigt god, samtidigt som räntorna skall vara mycket låga. Något kommer att spricka.
Hans bedömning är att inflationen stiger och att räntan därför också gör det. Dessutom ser han storpolitiska krishärdar i t ex Ukraina som kan blossa upp till kraftiga störningar i aktiekalkylen.
Den annars så optimistiske Malmqvist har för många månader dragit ned sin aktiedel.
– Det har hittills har det inte varit lyckosamt, eftersom börsen trotsat alla storpolitiska risker och mycket stabilt fortsatt resan uppåt, säger han.
Det är därför frestande att åter öka börsexponeringen. Jag väljer dock att avstå. ”Rekord” på börsen är alltid roliga, men när rekorden gäller både konjunktur- och räntor parallellt, då blir jag försiktig.
Riksbankens sänkning av reporäntan nyligen till rekordlåga nivån 0,25 procent satte fart på börskurserna, som redan innan haft bra fart uppåt.
Sedan oktober 2011, när Greklandskrisen drog ner kurserna, har Stockholmsbörsen stigit med drygt 70 procent. Bolagsvinsterna har samtidigt fallit med 10 procent. Hittills i år är indexuppgången 5 procent (aktieindexspalten till höger uppdateras varje dag).
Värderingen av bolagen har därför gått upp ordentligt – från 11 gånger den prognostiserade årsvinsten i oktober 2011 ( p/e-tal 11) till p/e-tal 20.
Analytikern Peter Malmqvist, som anlitas av Driva Eget, anser att detta är en orimligt hög nivå, eftersom genomsnittet ligger på 15:
– Vi får gå tillbaka till efter bankkraschen 2008, för att hitta en högre värdering, men då var bolagens lönsamhet hårt nedpressad och alla räknade med vinstökning. Men i dag är lönsamheten ganska normal.
Han har funnit att börsbolagens vinstprognoser bara ligger sju procent under den tidigare toppnivån från 2007. Idag blir det därför svårare att nå spektakulära vinstuppgångar.
Värderingen är hög även i USA och ligger på 16, samma nivå som 2004. Det året steg vinsterna kraftigt efter att ha varit nedpressade av IT-kraschen, katastroferna den 11 september 2001, och av Irakkriget 2003.
– I dag ligger de amerikanska vinsterna på toppnivåer, vilket gör det svårare att nå en snabb ökning, säger han.
Han menar att höga p/e-tal ökar risken, men inte behöver betyda att kurserna ska gå ned.
– Om vinstförväntningarna infrias kommer börsen att stiga. Problemen börjar om det inte blir så.
Samtidigt som han är oroliga för stigande kurser ser han positiva tecken på börsen:
- Senaste bolagsrapporterna visade stigande vinster, med ungefär nio procent i årstakt. Det var nämligen första gången på elva kvartal som vinsterna steg på bred front.
- Konjunkturutvecklingen är bra. De flesta globala konjunkturindikatorer pekar uppåt.
- Tillväxten ökar både i industrin och bland konsumenterna, samtidigt som sysselsättningen stiger. Det gäller inte minst nyckelländerna USA och Kina, men också de svaga länderna i Eurozonen. Där förbättras nu ekonomin snabbt, även om det sker från låga nivåer. Även Japan går bra.
- Räntan är fortsatt låg, liksom den globala inflationstakten. En låg ränta är viktig för börsbolagen, eftersom räntesparande är huvudalternativet till aktiesparande. Den globala räntenivån (genomsnitt av kort- och lång ränta) ligger idag på endast 1,0 procent. Eftersom denna avkastning är främsta alternativ till aktier är det inte konstigt om aktier framstår som attraktiva. Enbart utdelningen ligger kring tre procent i många bolag.
Malmqvists slutsats av detta:
– Det finns alltså skäl till varför börsen är högt värderad. Det gör mig försiktig. Den nuvarande utvecklingen bygger på ytterligheter, att vinsttillväxten skall vara väldigt god, samtidigt som räntorna skall vara mycket låga. Något kommer att spricka.
Hans bedömning är att inflationen stiger och att räntan därför också gör det. Dessutom ser han storpolitiska krishärdar i t ex Ukraina som kan blossa upp till kraftiga störningar i aktiekalkylen.
Den annars så optimistiske Malmqvist har för många månader dragit ned sin aktiedel.
– Det har hittills har det inte varit lyckosamt, eftersom börsen trotsat alla storpolitiska risker och mycket stabilt fortsatt resan uppåt, säger han.
Det är därför frestande att åter öka börsexponeringen. Jag väljer dock att avstå. ”Rekord” på börsen är alltid roliga, men när rekorden gäller både konjunktur- och räntor parallellt, då blir jag försiktig.
