Till huvudinnehållet

⚠️ MISSA INTE: Driva Eget Live – 10 värsta företagarmisstagen (gör absolut inte detta!). Anmäl dig! 

Alla bolag är inte lika - verkligen inte!

14 maj, 2015 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 3 minuters läsning
Den vanligtvis skarpsynte och genomtänkte Janne Näsström (Driva Egets bästa bloggare?) går för en gångs skull vilse i sin senaste krönika när han ondgör sig över ett förslag att sänka minsta möjliga aktiekapital från 50.000kr till 25.000kr. Ja, det är sant att gamla avdankade politiker med konsultlåda och hobbyföretagare gynnas av en sådan sänkning, men de är långt ifrån de enda.

För några år sedan var minsta aktiekapital 100.000kr, en astronomisk summa för mig när jag startade företag första gången, men en bagatell för den som startar en butik eller en mekanisk verkstad. Av någon för mig okänd anledning sänktes gränsen några år senare till 50.000kr, vilket fortfarande är förskräckligt mycket pengar för den som inte nyligen fått ut ett rejält arv eller kunnat jobba ihop pengar på ett välbetalt jobb. Självklart ska det kosta att köpa sig fri från personligt ansvar vid en konkurs, men det märkliga ligger i att detta friköp ska kosta lika mycket oavsett vilken typ av företag man driver.

Aktiebolag kan vara allt från Volvo, som kan förlora 50.000kr på en sekund utan att någon ens märker det, till enmansföretagare som konstant sliter för varje krona som ska in i företaget. Faktum är att den senare kategorin är betydligt mycket vanligare, även om den förstås inte har lika stor betydelse för Sveriges ekonomi. Den stora frågan som behöver besvaras, är varför gränsen för aktiekapital ska vara lika för alla. Varför har vi inte en glidande skala där kapitalet måste relateras till omsättningen eller balansomslutningen? Krångligare förstås, men på något sätt mer rimligt och rättvist.

Vilken bransch man befinner sig i har också en väldigt stor betydelse. Ska du sätta upp en produktion som kräver avancerade maskiner eller en butik som måste ha inredning och lager, vill du antagligen låna pengar i banken. Då räcker ofta inte ens dina 50.000kr i aktiekapital som säkerhet, du måste gå i borgen med ditt hus också. Om du istället, som jag gjorde en gång i tiden, vill driva en konsultverksamhet eller något annat inom tjänstesektorn, är det inte säkert att du behöver något kapital alls. Du kanske behöver en dator eller en bil, men det har de flesta av oss redan privat och det vore vansinne att gå ut och köpa nytt innan du vet att företaget bär sig. Din största kostnad är din personal, men när du jobbar ensam i firman, vilket är det klart vanligaste vid nystarter, anpassar du helt sonika din lön efter vad du klarat att fakturera. Några leverantörsskulder att tala om har du inte, så varför skulle du egentligen behöva skydd mot personligt ansvar? Och på vilket sätt skulle det bli så väldigt omöjligt att driva företag med något mindre pengar på högersidan i balansräkningen?

Det som ett högt krav på aktiekapital gör för de många tio tusen mikroföretagare som startar verksamhet varje år, är att det driver dem till att starta i form av enskild firma eller handelsbolag. Att dessa bolagsformer kräver personligt ansvar är det minsta problemet. Det som skapar problem är att de opererar längs en luddig och för många svårbegriplig gräns till den privata sfären. Väldigt många skulle vara betjänta av den tydlighet som ett aktiebolag ger: du vet vad som är ditt privata och vad som är företaget. Du får bara ut pengar om företaget kan ge dig lön och frestas därför inte att ta av momspengar och latenta skatter. Detta gör det i sin tur nödvändigt att redan från början ha ordning på företagets redovisning och att ha ett eget bankkonto för företaget (nej, detta är verkligen inte självklarheter för alla enskilda företagare), något som brukar vara mycket bra för företagets utveckling och lönsamhet.

Så, Janne, förklara gärna för mig varför just 25.000kr skulle göra det helt omöjligt att driva ett företag på heltid, medan 50.000kr skulle vara fullt tillräckligt för alla företag i alla storlekar, i alla branscher.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Skaffa Peppol innan det blir standardkrav överallt – är ditt företag redo?

Skickligheten och entreprenörsandan hos svenska småföretag är omtalad, men i ett konkret avseende kommer många till korta. Kännedomen om Peppol. Kunskapen är fortfarande inte så stor som den borde vara – är ditt företag redo för omställningen?

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 6 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Nya eu-regler Peppol och e-faktura
Inexchange

Peppol BIS Billing 3 är i princip det enda fakturaformat svenska myndigheter, kommuner och regioner tar emot. Mejlar du en PDF till en kommun blir den avvisad. En PDF är helt enkelt ingen e-faktura.

Peppol-arkitekturen har länge varit byggd som en fyrhörnig modell: säljare, säljarens accesspunkt, köparens accesspunkt samt köpare.

Men nu lägger land efter land till ett femte hörn. Ett hörn som inkluderar den nationella skattemyndigheten. Belgien, som varit Peppoltroget hela vägen, gjorde B2B-e-faktura obligatoriskt i januari i år och inför e-rapportering enligt femhörnsmodellen den 1 januari 2028. 

Fakturadatan kommer då nästan gå iväg i realtid till skattemyndigheten och ersätter den årliga kundlistan. Slovakien planerar samma sak från 2027, Ungern rör sig i samma riktning och Norge har kört Peppol i stor skala i åratal och lagstadgar om e-faktura B2B från årsskiftet.

Det viktigaste för dig är dock detta: infrastrukturen är densamma. Det femte hörnet kopplas till befintligt nätverk utan att ändra hur du skickar fakturor.RUTA: Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Sverige: viljan finns, beslutet dröjer

Den 23 juni 2026 bekräftade brittiska regeringen att Peppol blir kärnnätverket när e-faktura blir obligatoriskt i april 2029. Britterna startar med en ren fyrhörnsmodell utan realtidsrapportering; färdplanen väntas i höstbudgeten. När ett land utanför EU väljer samma infrastruktur som EU-länderna blir Peppol standarden snarare än ett alternativ.

Sverige då? Skatteverket har tillsammans med Digg och Bolagsverket hemställt om obligatorisk e-faktura och förordar Peppol. I februari i år tillsatte regeringen en utredning som ska redovisas senast 30 november 2027. Parallellt kräver EU:s ViDA- paket e-faktura och digital rapportering för gränsöverskridande B2B-handel från juli 2030 med standardformatet EN 16931 som gemensam datamodell i hela unionen.

Att Sverige landar på Peppol är det rimliga utfallet även om formellt beslut saknas ännu så länge.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Vad kan du och ditt företag göra redan nu

Har du ännu inte agerat är rådet enkelt. Vänta inte på lagen. Anslutning till Peppol sker alltid via en accesspunkt, alltså en operatör som är godkänd i nätverket och som sköter registrering och överföring. Inexchange är en av de svenska operatörerna. 

En praktisk poäng med att gå via en operatör är att ID-hanteringen inte blir din uppgift: ditt företag äger förvisso sin Peppoladress (organisationsnumret med prefixet 0007), men operatören registrerar den i adressregistret, håller den uppdaterad och flyttar den rätt om du byter system.

Utöver det räcker två saker långt: Kontrollera ditt program. Många bokförings- och faktureringstjänster har redan en operatör i bakgrunden. Ta reda på vilken.

Städa kunddatan. E-fakturor valideras maskinellt. Fel organisationsnummer eller saknad referens gör att fakturan stoppas – och betalningen dröjer. 

Att ansluta sig är smidigt och snabbt i dag. Blir det obligatoriskt vill alla ha hjälp samtidigt.

Faktaruta: Peppol i korthet
Vad det är: Peppol (Pan-European Public Procurement OnLine) är ett nätverk med gemensamma standarder för att skicka affärsdokument – främst fakturor – maskinläsbart mellan företag och myndigheter.

Så fungerar det:
Ungefär som e-post: en adress (Peppol-ID, 0007 + organisationsnummer) och en accesspunkt, alltså din operatör.

Formatet:
Peppol BIS Billing 3, en XML-faktura (UBL 2.1) som bygger på den europeiska standarden EN 16931.

I Sverige:
Sedan 1 juli 2026 är Upphandlingsmyndigheten svensk Peppolmyndighet. Rollen låg tidigare hos Digg. SFTI rekommenderar Peppol BIS Billing 3, och enligt lagen (2018:1277) ska offentliga inköp faktureras elektroniskt enligt den europeiska standarden sedan 1 april 2019.

Kom ihåg:
En pdf är inte en e-faktura. Bara strukturerad data räknas.



Ekonomiskolan

Vilket bokföringsprogram ska jag välja 2026?

I dag använder nästan alla företag någon form av bokföringsprogram. Programmen gör bokföringen enklare, automatiserar mycket av arbetet och hjälper dig att hålla koll på företagets ekonomi. Men vilket ska jag välja?

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 7 juni, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 3 minuters läsning
Vilket bokfo¨ringsprogram ska man va¨lja
Montage/Canva

Det finns onekligen många alternativ på marknaden – och de kan skilja sig ganska mycket i funktioner och pris. 

Istället för att fastna i specifika varumärken kan det vara smart att utgå från vilka funktioner programmet faktiskt har. Här är en checklista med tio saker ett bra bokföringsprogram bör klara av.

Tips från Spiris: Bokför gratis – i 6 månader! För dig som startat företag de senaste 12 månaderna.

10 saker ett bra bokföringsprogram ska kunna

1. Automatisk koppling till bankkonto

Ett modernt bokföringsprogram ska kunna kopplas direkt till företagets bankkonto. Då importeras transaktioner automatiskt och kan matchas mot fakturor eller kvitton. Det sparar mycket tid och minskar risken för manuella fel.

2. Enkel fakturering

Ditt företag behöver kunna skapa och skicka fakturor direkt i bokföringsprogrammet. Programmet bör därför ha en enkel faktureringsfunktion. Det är också en fördel om programmet kan:

  • skicka fakturor digitalt (även e-faktura)
  • hantera påminnelser
  • registrera betalningar automatiskt

3. Automatisk momsberäkning

Momsredovisning är en central del av bokföringen. Ett bra bokföringsprogram räknar automatiskt ut moms och kan skapa en momsrapport som ligger till grund för momsdeklarationen. Det minskar risken för fel i redovisningen.

Tips från Spiris: Sköt det mesta av din löpande bokföring automatiskt. Prova gratis här!

4. Digital kvittohantering

I dag arbetar många företag helt digitalt. Ett bra bokföringsprogram bör därför ha en funktion där du kan fotografera kvitton med mobilen och ladda upp dem direkt i systemet. Det gör att underlagen sparas automatiskt och blir lätta att hitta.

5. Integrationer med andra system

Många företag använder fler system än bara bokföringsprogrammet, till exempel:

  • e-handelssystem
  • kassasystem
  • CRM-system
  • betalningslösningar

Ett bra bokföringsprogram ska kunna integreras med andra verktyg så att informationen automatiskt förs över till bokföringen.

6. Automatisering av bokföringen

Moderna bokföringsprogram kan automatisera mycket av bokföringen. Till exempel kan systemet:

  • föreslå bokföringskonto
  • matcha banktransaktioner
  • bokföra återkommande kostnader automatiskt

Det gör arbetet betydligt snabbare.

Tips från Spiris: Följ Spiris nyhetsbrev här. Få tips, inspiration och aktualiteter för företagare.

7. Rapporter som är lätta att förstå

Ett bra bokföringsprogram ska inte bara registrera siffror – det ska också hjälpa dig att förstå ekonomin. Programmet ska därför kunna ge dig tydliga rapporter, till exempel:

  • resultatrapport
  • balansrapport
  • kassaflödesrapport

Helst ska de vara enkla att läsa även för den som inte är ekonom.

8. Samarbete med redovisningskonsult

Många företag väljer att anlita en redovisningskonsult när de växer. Då är det viktigt att programmet gör det enkelt att dela bokföringen. Många system låter både företagaren och redovisningskonsulten arbeta i samma system samtidigt. 

9. Möjlighet att växa med företaget

Det bokföringsprogram du väljer i början bör fungera även när företaget växer. Det är därför bra om programmet även kan hantera saker som:

  • löner
  • projektredovisning
  • lager
  • fler användare

Då slipper du byta system när företaget utvecklas.

10. Support och hjälp när något går fel

Ekonomi är ett område där det är viktigt att det blir rätt. Därför är det en stor fördel om bokföringsprogrammet erbjuder bra support. Det kan till exempel vara:

  • chatt eller telefon
  • guider och utbildningar
  • hjälpcenter online

När frågor uppstår är det skönt att kunna få hjälp snabbt.

Välj funktioner, inte bara pris!

När du ska välja bokföringsprogram är det lätt att fastna i priset. Men ofta är det viktigare att programmet faktiskt passar hur ditt företag arbetar – det är värt någon hundralapp extra att välja kvalitet.

Ett bra bokföringsprogram ska göra ekonomin enklare – inte krångligare.

Om programmet har funktionerna i checklistan ovan, brukar det vara ett bra tecken på att det fungerar även när ditt företag växer.

Tips från Spiris: Ladda ned kostnadsfri fakturamall, affärsplansmall, kvittomall och mall för reseräkning här

Tips! Här hittar du alla delar i Ekonomiskolan – som lär dig allt om bokföring, skatter och företagsekonomi. Bokmärk och kom tillbaka!



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.