Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:
S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %
Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.
S + V + MP + C: 176 mandat
De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.
Matematiken fungerar, politiken blir svår.
M + SD + KD + L: 173 mandat
Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.
Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.
Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.
S + MP + C: cirka 147 mandat
En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.
Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.
Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.
S + MP + C + L: cirka 166 mandat
Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.
Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.
Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.
S + MP + C + KD: cirka 169 mandat
Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.
Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.
Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.
S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat
Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna.
Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.
S + V + MP: cirka 151 mandat
En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.
Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.
Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.
S ensamt: cirka 100 mandat
Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.
Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.
Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.
S + M: cirka 170 mandat
Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.
Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.
Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.
176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord
Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.
På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.
Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?
