Bolagsupplysningen lurar till sig miljarder från småföretagare
17 oktober,
2016
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Enligt Driva Egets källor lyckades fakturaskojaren Bolagsupplysningen lura 10 000 småföretagare varje månad i somras, vilket kan innebära att de svindlat till sig över en miljard på ett år. Här reder vi ut varför myndigheterna inget gör, hur du undviker att luras och vad du gör om du råkat trilla dit.
Störst utskick, flest klagomål och flest lurade – Bolagsupplysningen är årets värsta fakturaskojare. Här är allt du behöver veta om den luriga uppdateringsblanketten.
Vilka är Bolagsupplysningen?
Ett företag registrerat i Estland men med svenskar bakom, som driver företagskatalogen bolagsupplysningen.se.
Hur luras de?
Bolagsupplysningen skickar ut en blankett där du uppmanas att rätta och uppdatera dina företagsuppgifter.
Loggan liknar en statlig myndighets, fälten är numrerade precis som i deklarationen, och talongen är märkt med ”Dags att komplettera”.
I många fall verkar det som att de förtryckta företagsuppgifterna är gamla och felaktiga.
I det finstilta framgår att det handlar om ett erbjudande och att du vid underskrift förbinder dig att betala 4 795 kronor om året i två år för en ”förtursexponering” när någon söker på ditt företag på sajten bolagsupplysningen.se.
Hur stort är problemet?
Stort. Bara på en månad under sommaren fick Svensk Handel in 900 klagomål på företaget, och till Driva Eget hör lurade av sig varje vecka.
Postnord lämnar inte ut uppgifter om sina kunder, men insatta källor uppger för Driva Eget att Bolagsupplysningen skickar ut blanketter i en takt som motsvarar mer än en miljon på årsbasis, och att det under sommaren har gått tillbaka ungefär 10 000 svarspostförsändelser per månad.
Om alla dessa varit korrekt underskrivna innebär ett enda kvartals lurade att Bolagsupplysningen kunnat fakturera svenska företagare 144 miljoner kronor – och lika mycket till år två.
Om lika många skrivit på under övriga delar av året blir totalsumman över en miljard kronor.
Vad gör jag om jag drabbats?
Enligt både svensk och estländsk avtalsrätt kan det vara möjligt att ogiltigförklara ett avtal om du ingått det av misstag, eller vilseletts att ingå det.
Beskriv tydligt hur du lurades och att du bestrider, och mejla bestridandet. Bolagsupplysningen svarar i regel att ditt bestridande inte godtas, eftersom det framgår ”tydligt” i avtalstexten vad det gäller.
Du kommer få fler påminnelser, eller ett krav från ”ESB Inkasso”, som dock inte är ett riktigt inkassokrav, även om det också måste bestridas. Bakom ESB står samma personer som står bakom Bolagsupplysningen.
Kan de tvinga mig att betala?
Kanske. Till Kronofogden går de inte eftersom du enkelt kan bestrida även dit. För att få betalt måste i stället Bolagsupplysningen visa i domstol att det finns ett giltigt avtal.
Enligt avtalet ska tvister i första hand avgöras i Estland. Ingen har dock hittills stämts, och huruvida utformningen av blanketten är vilseledande eller inte har inte prövats.
Däremot så har liknande blanketter tidigare ansetts som vilseledande i flera svenska tingsrätter, vilket kan vara en orsak att Bolagsupplysningen valt att ligga lågt och låta de som vägrar att betala slippa undan.
Kan det bli dyrare om jag bestrider?
Ja. Om du förlorar en tvist i Estland måste du ersätta motpartens rättegångskostnader. Om du blir stämd och betalar innan det går till rättegång kan det handla om 7 000–8 000 kronor, annars mer.
I Sverige finns däremot en begränsningsregel för mindre tvister där du bara behöver stå för en timme av motpartens ombudskostnad.
I vissa fall erbjuder Bolagsupplysningen i stället de som bestridit att betala en mindre summa för att få saken ur världen.
Det här känns otäckt. Kan jag få hjälp?
Med största sannolikhet, ja. Om Bolagsupplysningen skulle stämma en enskild företagare för att få en vägledande dom ligger det i allas intresse att ge företagaren de bästa möjligheterna att vinna målet.
Svensk Handel vågar sätta ner foten redan nu:
– Vi kommer ta fajten om någon medlem drabbas, även om vi inte kan lova att vi tar alla ärenden alltid, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.
På Sveriges andra stora företagarorganisation, Företagarna, vill man däremot inte lova något i förväg.
Med tanke på det mycket stora antal som känner sig lurade av Bolagsupplysningen finns också möjligheten att starta en allmän insamling för att täcka juristkostnaderna.
Varför gör myndigheterna inget?
De kan inte. Varken svensk åklagare eller estländsk polis anser att man kan agera mot företaget, och från politiskt håll är det inte aktuellt med ändrade lagar.
Däremot kan man tycka att Skatteverket borde granska den långa rad – hittills sju stycken – av svenska bolag som står som betalningsmottagare på Bolagsupplysningens fakturor.
Trots att verksamheten ser ut att omsätta hundratals miljoner har Bolagsupplysningen i Estland bara redovisat en omsättning på runt 20 miljoner.
VIKTIGT:
Störst utskick, flest klagomål och flest lurade – Bolagsupplysningen är årets värsta fakturaskojare. Här är allt du behöver veta om den luriga uppdateringsblanketten.
Vilka är Bolagsupplysningen?
Ett företag registrerat i Estland men med svenskar bakom, som driver företagskatalogen bolagsupplysningen.se.
Hur luras de?
Bolagsupplysningen skickar ut en blankett där du uppmanas att rätta och uppdatera dina företagsuppgifter.
Loggan liknar en statlig myndighets, fälten är numrerade precis som i deklarationen, och talongen är märkt med ”Dags att komplettera”.
I många fall verkar det som att de förtryckta företagsuppgifterna är gamla och felaktiga.
I det finstilta framgår att det handlar om ett erbjudande och att du vid underskrift förbinder dig att betala 4 795 kronor om året i två år för en ”förtursexponering” när någon söker på ditt företag på sajten bolagsupplysningen.se.
Hur stort är problemet?
Stort. Bara på en månad under sommaren fick Svensk Handel in 900 klagomål på företaget, och till Driva Eget hör lurade av sig varje vecka.
Postnord lämnar inte ut uppgifter om sina kunder, men insatta källor uppger för Driva Eget att Bolagsupplysningen skickar ut blanketter i en takt som motsvarar mer än en miljon på årsbasis, och att det under sommaren har gått tillbaka ungefär 10 000 svarspostförsändelser per månad.
Om alla dessa varit korrekt underskrivna innebär ett enda kvartals lurade att Bolagsupplysningen kunnat fakturera svenska företagare 144 miljoner kronor – och lika mycket till år två.
Om lika många skrivit på under övriga delar av året blir totalsumman över en miljard kronor.
Vad gör jag om jag drabbats?
Enligt både svensk och estländsk avtalsrätt kan det vara möjligt att ogiltigförklara ett avtal om du ingått det av misstag, eller vilseletts att ingå det.
Beskriv tydligt hur du lurades och att du bestrider, och mejla bestridandet. Bolagsupplysningen svarar i regel att ditt bestridande inte godtas, eftersom det framgår ”tydligt” i avtalstexten vad det gäller.
Du kommer få fler påminnelser, eller ett krav från ”ESB Inkasso”, som dock inte är ett riktigt inkassokrav, även om det också måste bestridas. Bakom ESB står samma personer som står bakom Bolagsupplysningen.
Kan de tvinga mig att betala?
Kanske. Till Kronofogden går de inte eftersom du enkelt kan bestrida även dit. För att få betalt måste i stället Bolagsupplysningen visa i domstol att det finns ett giltigt avtal.
Enligt avtalet ska tvister i första hand avgöras i Estland. Ingen har dock hittills stämts, och huruvida utformningen av blanketten är vilseledande eller inte har inte prövats.
Däremot så har liknande blanketter tidigare ansetts som vilseledande i flera svenska tingsrätter, vilket kan vara en orsak att Bolagsupplysningen valt att ligga lågt och låta de som vägrar att betala slippa undan.
Kan det bli dyrare om jag bestrider?
Ja. Om du förlorar en tvist i Estland måste du ersätta motpartens rättegångskostnader. Om du blir stämd och betalar innan det går till rättegång kan det handla om 7 000–8 000 kronor, annars mer.
I Sverige finns däremot en begränsningsregel för mindre tvister där du bara behöver stå för en timme av motpartens ombudskostnad.
I vissa fall erbjuder Bolagsupplysningen i stället de som bestridit att betala en mindre summa för att få saken ur världen.
Det här känns otäckt. Kan jag få hjälp?
Med största sannolikhet, ja. Om Bolagsupplysningen skulle stämma en enskild företagare för att få en vägledande dom ligger det i allas intresse att ge företagaren de bästa möjligheterna att vinna målet.
Svensk Handel vågar sätta ner foten redan nu:
– Vi kommer ta fajten om någon medlem drabbas, även om vi inte kan lova att vi tar alla ärenden alltid, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.
På Sveriges andra stora företagarorganisation, Företagarna, vill man däremot inte lova något i förväg.
Med tanke på det mycket stora antal som känner sig lurade av Bolagsupplysningen finns också möjligheten att starta en allmän insamling för att täcka juristkostnaderna.
Varför gör myndigheterna inget?
De kan inte. Varken svensk åklagare eller estländsk polis anser att man kan agera mot företaget, och från politiskt håll är det inte aktuellt med ändrade lagar.
Däremot kan man tycka att Skatteverket borde granska den långa rad – hittills sju stycken – av svenska bolag som står som betalningsmottagare på Bolagsupplysningens fakturor.
Trots att verksamheten ser ut att omsätta hundratals miljoner har Bolagsupplysningen i Estland bara redovisat en omsättning på runt 20 miljoner.
VIKTIGT:
