Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

De sätter fart på vårdens digitalisering

Yasemin Bayramoglu 20 juni, 2017 Uppdaterades 18 december, 2024 4 minuters läsning
De utmanar jättarna inom vården. Foto: Anna Sigvarsson
De senaste åren har vården på nätet ökat explosionsartat. Tjänster som Kry och Min Doktor har vuxit snabbt. Men några killar i Göteborg tänkte annorlunda. I stället för att göra en vårdcentral på nätet med egna läkare, skapade de en plattform för redan etablerade vårdgivare. Nu växer Visiba Care snabbt.

Johan Gustafsson är inte bara vd på Visiba Group AB, han är pappa också, skulle man kunna säga för att travestera en gammal reklamkampanj. Men i Johans fall spelar det roll. Han har en dotter som är född med ett kromosomfel och de har spenderat oräkneliga timmar hos olika vårdgivare genom åren.

LÄS OCKSÅ: Rösta på årets David mot Goliat-vinnare här

– I december 2013 blev jag kontaktad av två bekanta och började diskutera hur det kom sig att digitala lösningar förenklat så mycket i livet – utom inom vården. Där var det som att allt låg 10–15 år efter, säger han.

De började omvärldsbevaka och insåg att om det inte hände så mycket i Sverige så hände desto mer i USA.

– Vi kom med ett konsumentperspektiv, medan de lösningar som redan fanns skapats ur vårdgivarperspektivet. Vården såg ett stort behov av att digitalisera vårdbehovet, men de tjänster som hade kommit var inte vad vården behövde.

De tjänster som hittills gjort väsen av sig i Sverige, som appen Kry, ses snarare som konkurrenter av landsting och enskilda vårdcentraler, som efterlyste ett verktyg som hjälper dem att leverera sina egna tjänster.

– Så vi ville hjälpa till att förändra den riktiga vården – och hjälpa vården att själv bygga upp sin digitala verksamhet, säger Johan.

I deras produkt möter patienten alltså inte Visiba Care, utan sin egen lokala vårdcentral till exempel.

Att kunna prata med en doktor via videolänk hemifrån är en sak. Men Johan och hans vänner ville inte stanna där.

– Det är också viktigt att få med ett helt vårdflöde, där man inte bara kan beställa tid hos sin läkare utan även automatiskt skickas vidare till provtagningar och tester.

Utifrån situationen på hemmaplan med en dotter som behövde träffa såväl hjärtläkare som ortopeder och logopeder – bland annat – var Johan väl medveten om hur viktigt det är att vårdbesöken flyter på. Och hur mycket tid och energi de kräver – både för att få en tid hos rätt expertis, men också för de fysiska besöken.

2014 hade Johan och hans partners tagit fram en färdig produkt: en plattform som levererar ett gränssnitt som kan bjuda in patienten till möten. Här kan man även boka drop-in-möten och boka en ny tid samt skicka textmeddelanden mellan patient och vårdgivare. Förhoppningen är att kunna minska administrationen för att kunna lägga mer resurser på själva vården.

– Vi hade väldigt höga ambitioner, samtidigt som det var stor osäkerhet – var marknaden redo för det här?

Men oron var obefogad. Om inte marknaden var redo, så blev den det snart i alla fall. Runt årsskiftet 2015/2016 tog försäljningen fart rejält och sedan dess har de ökat med 20 procent per månad.

Det betyder dock inte att de drar in några jättepengar än – trots att de fått storkunder som exempelvis Stockholms läns landsting och SOS International. De är fortfarande i behov av investeringar.

– Man ska vara medveten om att när man bygger upp ett mjukvaruföretag på licensintäkter så tar det ett tag innan det får snurr. Även om vi får ett avtal med en part som har 10 000 anställda, så kanske man börjar väldigt smått, med kanske 40 anställda, för att testa. Så vi har en stor tillväxtfaktor på våra kunder, säger han.

Responsen har varit jättebra och nu ser Johan det som att de driver utvecklingen av produkten i dialog med sina kunder. Och det verkar som om snacket går mellan vårdgivarna runt om i landet.

– Utan tvekan. Vi får förfrågningar flera gånger i veckan. Nu handlar det mest om att kunna ta emot alla och hinna leverera.

Planen är att fortsätta utveckla plattformen så att man framöver kan kunna göra en digital anamnes (sjukdomshistoria) och monitorera hälsodata, det vill säga att till exempel kroniskt sjuka patienter ska kunna ta värden på sig själva och återkommande kunna mata in dem i systemet för att kunna vara med och övervaka sin hälsa bättre, till exempel.

Är du vår ”David” 2017?


Nu pågår en ny omgång av vår tävling David mot Goliat där vi vill premiera små företag som lyckas ta marknadsandelar från jättarna eller med nya smarta infallsvinklar slå storföretagen.

Bland de nominerade väljer vi ut kandidater som lyfts fram på driva-eget.se och i magasinet. Vinnaren som koras på mässan Eget företag i november får en specialdesignad träskulptur av konstnären Signar N Bengtson och pris från sponsorer.

Nominera på: driva-eget.se/davidpriset.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Krav på e-faktura med nya eu-regler
Inexchange

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion. 

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)



Finansieringsskolan

7 vanligaste sätten att finansiera ett mindre företag

När mindre företag behöver pengar tänker många på banklån. Men i verkligheten finns flera olika sätt att finansiera ett företag – och de fungerar väldigt olika. Låt oss gå igenom de sju vanligaste sätten.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 19 mars, 2026 Uppdaterades 1 september, 2026 5 minuters läsning
Olika sa¨tt att finansiera sma° fo¨retag – la°n, a¨garkapital och alternativ
Montage/Canva

I vissa situationer är banklån rätt väg att gå. I andra kan ägarkapital, leasing eller Alm-lån vara betydligt smartare. Låt oss gå igenom de vanligaste finansieringsformerna för små företag, hur de fungerar i praktiken – och när de brukar passa bäst. Let´s do it!

Tips från Almi: Här kan du ladda ned kostnadsfria mallar för:
– Affärsplan
– Budget
– Lean Canvas
– Sustainable Business Model Canvas

1. Banklån – den klassiska finansieringen

Banklån är den mest traditionella formen av företagsfinansiering. Du lånar pengar från banken och betalar tillbaka dem över tid med ränta.

Banker tittar framför allt på tre saker:

  • Företagets ekonomi och kassaflöde
  • Hur stabil verksamheten är
  • Vilka säkerheter som finns

I många små företag kräver banken också personlig borgen, vilket innebär att du som företagare ansvarar för lånet privat om företaget inte kan betala.

Banklån passar ofta bäst när:

  • Företaget har funnits ett tag
  • Intäkterna är relativt stabila
  • Pengarna ska användas till en tydlig investering

2. Almi-lån – när banken inte räcker hela vägen

Almi erbjuder lån till företag som har potential men som kan ha svårt att få fullt banklån. Ofta fungerar Almi som ett komplement till banken. Det kan till exempel handla om att banken lånar ut en del av kapitalet och Almi en annan del – men Almi kan också vara ensam finansiär.

Skillnader mellan Almi-lån och banklån:

  • Räntan är ofta högre
  • Kraven på säkerheter kan vara lägre
  • Fokus ligger mer på affärsidé och potential

Almi-lån används ofta för:

  • uppstart och utveckling av nya företag
  • investeringar och satsningar i växande företag
  • finansiering där flera parter samverkar för att möjliggöra satsningen

Tips från Almi: Vilka typer av företagslån finns hos Almi? Läs mer här.

3. Riskkapital – när investerare går in i bolaget

Istället för att låna pengar kan du ta in kapital genom att göra en nyemission. Det kallas riskkapital och kan komma från 'Family and Friends', affärsänglar eller riskkapitalbolag.

Fördelar med riskkapital:

  • Ditt företag behöver inte betala tillbaka pengarna
  • Företaget får ofta bra kompetens och nätverk

Nackdelar med riskkapital:

  • Du delar ägandet
  • Investerare vill ofta påverka beslut
  • Förväntningarna på tillväxt ökar

Den här typen av finansiering är vanligast i snabbväxande bolag (s k startups), inte i vanliga småföretag. För det flesta är riskkapital helt fel väg att gå.

Tips från Almi: Är lån eller riskkapital bäst? Det lär du dig här.

4. Leasing – finansiera utrustning istället för att köpa

Om företaget behöver maskiner, fordon eller teknisk utrustning kan leasing vara ett alternativ. Istället för att köpa utrustningen betalar ditt företag en månadskostnad för att använda den.

Fördelar med leasing:

  • Mindre kapital behövs från start
  • Kassaflödet påverkas mindre
  • Utrustningen kan ibland uppdateras enklare

Leasing används ofta i branscher där investeringar i utrustning är stora, till exempel:

  • transport
  • bygg
  • industri
  • restaurang

5. Factoring – få betalt snabbare

Factoring innebär att du säljer eller belånar dina fakturor. Det gör att du kan få pengar direkt istället för att vänta 30–60 dagar på betalning.

Leasing fungerar så här:

  1. Du skickar en faktura till kunden
  2. Ett finansbolag betalar ut större delen av beloppet direkt (till ditt företag alltså)
  3. När kunden betalar fakturan får du resten minus avgifter (här behöver du vara noga med att avgifterna är så låga som möjligt = jämför alternativ!)

Factoring används ofta av företag som växer snabbt och där kassaflödet annars kan bli en flaskhals.

6. Checkkredit – en ekonomisk buffert

En checkkredit (kallas också kontokredit) fungerar ungefär som en kredit kopplad till företagskontot. Du får möjlighet att använda pengar upp till en viss gräns – när det behövs.

Fördelar med checkkredit:

  • Flexibel finansiering
  • Du betalar bara ränta på det du använder (ibland också en lägre, fast ränta för att ha möjligheten)
  • Kan lösa kortsiktiga kassaflödesproblem

Checkkrediter används ofta som säkerhetsmarginal i företag med varierande intäkter och för att brygga tillfälliga likviditetsdippar.

Tips från Almi: Det finns kapital! Här berättar vi var och hur.

7. Ägarnas egna pengar

Många företag finansieras i början med ägarnas egna pengar. Som ägare kan du tillföra kapital antingen som ett lån eller som aktieägartillskot (villkorat eller ovillkorat).

Fördelar med att finansiera själv:

  • inga externa krav
  • inga räntor till banken
  • full kontroll över bolaget

Nackdelen är förstås att risken ligger helt på dig själv (och att du behöver använda egna surt förvärvade pengar). För de allra flesta mindre företag är detta vanligaste vägen att gå – generellt brukar många företagare finansiera företaget genom att ta ut lägre lön under en period.

Vilken finansiering passar ditt företag?

Det finns inget universellt svar. Men olika typer av finansiering passar ofta i olika situationer.

  • Banklån passar när företaget är stabilt och investeringen tydlig.
  • Almi-lån kan användas i både tidiga skeden och i etablerade företag, ofta tillsammans med bank, för att möjliggöra satsningar och skapa en hållbar finansieringslösning.
  • Riskkapital används främst i snabbväxande bolag.
  • Leasing passar vid utrustningsinvesteringar.
  • Factoring och checkkredit används ofta för at förbättra kassaflöde.

I praktiken använder många företag en kombination av flera lösningar. Men återigen – det absolut vanligaste är egna pengar och att 'finansiera med egen tid'.

Vilken väg som är bäst beror på företagets mognad, risk och vad pengarna ska användas till. Ju bättre du förstår alternativen, desto större chans att du väljer rätt finansiering för ditt företag. Lycka till!

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.