Det här gäller om du blir stämd av Nummerupplysningen
8 december,
2015
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Är du orolig för att bli stämd i Estland om du vägrar betala Nummerupplysningen eller Bolagsupplysningen? Driva Eget reder ut vad som gäller och vad det kan kosta.De båda varningslistade nätkatalogerna Nummerupplysningen.se och Bolagsupplysningen.se skriver i sina villkor att en eventuell tvist ska avgöras i Estland istället för i Sverige. Det innebär att bolagen har möjlighet att stämma kunder som vägrar betala i en estnisk domstol istället för i en svensk tingsrätt. Även om de hittills inte stämt någon kan det vara bra att veta vad det innebär.
Vad kostar det om jag blir stämd?
Om du blir stämd i Sverige på ett belopp mindre än ett halvt basbelopp, 22 150 kronor för 2016, handläggs målet som ett förenklat tvistemål. Det innebär att du, om du förlorar, bara behöver ersätta en timme av motpartens ombudskostnad, plus stå för ansökningsavgiften på 900 kronor.
I Estland saknas motsvarigheten till förenklade tvistemål, förklarar Karolina Ullman, partner på advokatfirman Njord i Tallinn och ordförande för Svenska Handelskammaren i Estland. Istället får den som förlorar ett tvistemål i Estland betala:
– Viker du dig och betalar så fort du blivit stämd medger du talan, vilket innebär att du också får stå motpartens rättegångskostnader, inklusive uppskattningsvis 3-4 timmar av ombudskostnad, säger Karolina Ullman.
Vad tidsåtgången kan bli om man istället driver målet vidare vågar hon inte svara på. Däremot finns det en möjlighet att den som förlorar kan pruta på räkningen.
– När det gäller ombudskostnader ska domstolen i sitt beslut ta hänsyn till utfallet (vem som vunnit målet, helt eller delvis) och om de begärda kostnaderna är rimliga i förhållande till tvistens storlek och komplexitet. Det är vanligt att domstolen skär i kostnadsräkningarna men domstolen gör det inte ex officio – på eget initiativ - utan man måste som part yrka på det, säger Karolina Ullman.
Kan jag vinna ett mål mot Nummerupplysningen/Bolagsupplysningen?
I den estniska lagstiftningen finns liksom i Sverige möjligheten att under vissa omständigheter få ett avtal ogiltigförklarat, även om det precis som i Sverige är svårt.
– §92 i civilrättskodexen kan användas som grund för den som menar att avtalet undertecknats på grund av att man misstagit sig vad saken gällde, exempelvis att man trodde det var en myndighet som ville få uppgifter bekräftade, säger Karolina Ullman.
– På samma sätt kan §94 åberopas av den som vill hävda att motparten medvetet fört svaranden bakom ljuset genom exempelvis en bedrägligt utformad blankett. Lyckas man visa detta i domstol kommer avtalet anses ogiltigt.
Det finns även andra grunder ett avtal kan avses ogiltigt. Ett exempel är om den person som undertecknat avtalet inte är firmatecknare eller har fullmakt att underteckna.
– Då anses inte avtalet ens ha ingåtts, och den som skrivit på blir inte heller personligt ansvarig, säger Karolina Ullman.
Många svenskar med enskild firma har skrivit på blanketten. I Estland är skillnaden mellan en enskild näringsidkare och en privatperson tydlig, eftersom de får ett särskilt registreringsnummer de använder när de ingår avtal som företag. I Sverige är risken för sammanblandning däremot uppenbar eftersom personnumret används både när man agerar som näringsidkare och konsument, vilket man skulle kunna ha som argument i en estnisk domstol.
Går domaren med på att du skrivit under som konsument ska du, på grund av att Nummerupplysningen och Bolagsupplysningen inte lämnat någon information om ångerrätten, få den förlängd med ett år från de vanliga 14 dagarna.
Hur fungerar en förhandling i estnisk domstol?
Hur en stämning och rättegång fungerar i svenska domstolar kan du bland annat läsa i IIS guide Skydda ditt företag mot bedragare här >>I Estland är skillnaden mot svensk processrätt är att det inte finns en skarp gräns mellan den muntliga förberedande förhandlingen och huvudförhandlingen, enligt Karolina Ullman. Istället är det upp till domaren hur processen ska handläggas.
Rent formellt kan man företräda sig själv.
– Det rekommenderas dock inte eftersom domstolarna är mycket formella, påpekar Karolina Ullman. Processen förs dessutom på estniska, att hyra en tolk kostar 30-50 euro i timmen.
Som bolagsföreträdare behöver du inte inställa dig själv i domstolen, utan det räcker med ett ombud. Precis som i Sverige har domstolen en skyldighet att uppmana parterna att om möjligt förlikas. Kommer de överens brukar de vanligtvis stå för sina egna respektive kostnader. Vid en förlikning får käranden dessutom hälften av stämningsavgiften tillbaka av staten.
En dom kan överklagas till motsvarande hovrätten. I sådana fall tillkommer en statlig avgift som beror målets storlek.
Faktaruta/läs mer:
Vad kostar det om jag blir stämd?
Om du blir stämd i Sverige på ett belopp mindre än ett halvt basbelopp, 22 150 kronor för 2016, handläggs målet som ett förenklat tvistemål. Det innebär att du, om du förlorar, bara behöver ersätta en timme av motpartens ombudskostnad, plus stå för ansökningsavgiften på 900 kronor.
I Estland saknas motsvarigheten till förenklade tvistemål, förklarar Karolina Ullman, partner på advokatfirman Njord i Tallinn och ordförande för Svenska Handelskammaren i Estland. Istället får den som förlorar ett tvistemål i Estland betala:
- Ansökningsavgiften, 200 euro för tvister under 1500 euro.
- Eventuellt kostnaden för delgivning utomlands (men knappast mer än 50 euro)
- Motpartens ombudskostnad, normalt 130-160 euro/tim för engelsktalande advokat
– Viker du dig och betalar så fort du blivit stämd medger du talan, vilket innebär att du också får stå motpartens rättegångskostnader, inklusive uppskattningsvis 3-4 timmar av ombudskostnad, säger Karolina Ullman.
Vad tidsåtgången kan bli om man istället driver målet vidare vågar hon inte svara på. Däremot finns det en möjlighet att den som förlorar kan pruta på räkningen.
– När det gäller ombudskostnader ska domstolen i sitt beslut ta hänsyn till utfallet (vem som vunnit målet, helt eller delvis) och om de begärda kostnaderna är rimliga i förhållande till tvistens storlek och komplexitet. Det är vanligt att domstolen skär i kostnadsräkningarna men domstolen gör det inte ex officio – på eget initiativ - utan man måste som part yrka på det, säger Karolina Ullman.
Kan jag vinna ett mål mot Nummerupplysningen/Bolagsupplysningen?
I den estniska lagstiftningen finns liksom i Sverige möjligheten att under vissa omständigheter få ett avtal ogiltigförklarat, även om det precis som i Sverige är svårt.
– §92 i civilrättskodexen kan användas som grund för den som menar att avtalet undertecknats på grund av att man misstagit sig vad saken gällde, exempelvis att man trodde det var en myndighet som ville få uppgifter bekräftade, säger Karolina Ullman.
– På samma sätt kan §94 åberopas av den som vill hävda att motparten medvetet fört svaranden bakom ljuset genom exempelvis en bedrägligt utformad blankett. Lyckas man visa detta i domstol kommer avtalet anses ogiltigt.
Det finns även andra grunder ett avtal kan avses ogiltigt. Ett exempel är om den person som undertecknat avtalet inte är firmatecknare eller har fullmakt att underteckna.
– Då anses inte avtalet ens ha ingåtts, och den som skrivit på blir inte heller personligt ansvarig, säger Karolina Ullman.
Många svenskar med enskild firma har skrivit på blanketten. I Estland är skillnaden mellan en enskild näringsidkare och en privatperson tydlig, eftersom de får ett särskilt registreringsnummer de använder när de ingår avtal som företag. I Sverige är risken för sammanblandning däremot uppenbar eftersom personnumret används både när man agerar som näringsidkare och konsument, vilket man skulle kunna ha som argument i en estnisk domstol.
Går domaren med på att du skrivit under som konsument ska du, på grund av att Nummerupplysningen och Bolagsupplysningen inte lämnat någon information om ångerrätten, få den förlängd med ett år från de vanliga 14 dagarna.
Hur fungerar en förhandling i estnisk domstol?
Hur en stämning och rättegång fungerar i svenska domstolar kan du bland annat läsa i IIS guide Skydda ditt företag mot bedragare här >>I Estland är skillnaden mot svensk processrätt är att det inte finns en skarp gräns mellan den muntliga förberedande förhandlingen och huvudförhandlingen, enligt Karolina Ullman. Istället är det upp till domaren hur processen ska handläggas.
Rent formellt kan man företräda sig själv.
– Det rekommenderas dock inte eftersom domstolarna är mycket formella, påpekar Karolina Ullman. Processen förs dessutom på estniska, att hyra en tolk kostar 30-50 euro i timmen.
Som bolagsföreträdare behöver du inte inställa dig själv i domstolen, utan det räcker med ett ombud. Precis som i Sverige har domstolen en skyldighet att uppmana parterna att om möjligt förlikas. Kommer de överens brukar de vanligtvis stå för sina egna respektive kostnader. Vid en förlikning får käranden dessutom hälften av stämningsavgiften tillbaka av staten.
En dom kan överklagas till motsvarande hovrätten. I sådana fall tillkommer en statlig avgift som beror målets storlek.
Faktaruta/läs mer:
