Dra av resan på firman? Det här gäller!

Foto: Kan du dra av semesterresan på firman? Foto: Getty Images
Det ska sägas direkt: En ren semesterresa kan inte dras av på företaget.
Men frågan är om du kan kombinera semester med studier eller arbete och på så vis kunna dra av åtminstone en del av kostnaden?
En tjänsteresa kan vara mycket kort i tid räknat, kanske bara någon timme eller över dagen, eller mycket lång, flera månader eller ännu längre. Den kan också vara mycket kort avståndsmässigt, kanske bara någon kilometer eller kors och tvärs över hela jorden. Och färdsättet kan vara vilket som helst – bil, flyg, tåg, båt, motorcykel...
Beskriv syftet
Syftet med resan är den viktigaste punkten. Det finns många typer av tjänsteresor.
Syftet kan till exempel vara att:
- sälja eller marknadsföra
- göra inköp
- representera företaget
- gå på extern utbildning
- delta i interna kurser och konferenser
- göra studiebesök eller marknadsundersökningar
- träffa potentiella kunder eller
leverantörer - bli inspirerad.
Ur skattesynpunkt är det en avgörande skillnad mellan resor som kan klassificeras som tjänsteresor och resor som räknas som privata:
Arbetsgivaren (ditt bolag för dig som driver aktiebolag) kan betala resekostnaden för eller ge skattefri reseersättning till den anställde för dennes tjänsteresor. Betalar arbetsgivaren för den anställdes privata resor, till exempel resor mellan bostaden och tjänstestället, räknas det som lön från arbetsgivaren.För dig med enskild firma eller handelsbolag blir det istället så att tjänsteresor är avdragsgilla medan privata resor inte är avdragsgilla.
Arbetsgivaren kan betala skattefria traktamenten när den anställde är på en tjänsteresa som är förenad med minst en övernattning och resan går till en plats utanför den anställdes vanliga verksamhetsort. Om resan inte går utanför den anställdes vanliga verksamhetsort räknas traktamentet som lön.För dig med enskild firma eller handelsbolag kan du i stället göra avdrag för ökade levnadskostnader (traktamenten) vid tjänsteresor men inte vid privata resor.
Betalar arbetsgivaren för så kallade hemresor, det vill säga den anställdes resor från arbetsplatsen till bostaden och tillbaka vid längre arbeten (där den anställde normalt övernattar på arbetsorten), räknas det som lön för den anställde. Den anställde får dock normalt dra av motsvarande belopp i sin inkomstdeklaration, så någon skatt brukar det inte bli.
Om den anställde vid en sådan hemresa, till exempel i samband med en helg, utför arbete åt arbetsgivaren på den ordinarie arbetsplatsen/hemorten, klassificeras resan som en tjänsteresa. Därmed kan arbetsgivaren betala resekostnaden eller ge skattefri reseersättning för tur- och returresan.
För dig med enskild firma eller handelsbolag finns inte motsvarande regler för avdrag för hemresor.
Studieresor och liknande
Vid studieresor och liknande resor är det vanligt att en del av resan bedöms vara av privat karaktär. För att kunna bedöma detta måste samtliga omständigheter – som exempelvis syftet med resan, arrangör, program för resan, privata inslag, anknytning till företagets verksamhet och den ekonomiska nyttan av resan – vägas in.
För att studie- och konferensresor samt kurser ska ses som tjänsteresor i sin helhet krävs att resan eller kursen inte har för stora inslag av rekreation och att studiebesöken eller mötena som du har kan antas vara till ekonomisk nytta för verksamheten.Sex timmars studier eller arbete per arbetsdag under resan – det är kravet som Skatteverket ställer. Eftersom du kan komma att få frågor om resan lång tid efteråt är det bra att skriva ner en tidplan dag för dag under resan, för att kunna visa Skatteverket vid eventuella frågor.
Rättsfall som vägleder – åkare på studieresa till USA
1978 var Bengt företagsledare i ett fåmansaktiebolag i åkeribranschen. Bengt åkte det året på en studieresa till USA som Svenska Åkeriförbundet arrangerade. Bolaget betalade resan och traktamente till Bengt. Bengt tog upp
Taxeringsintendenten godtog endast en tredjedel av avdraget för fördyrade levnadskostnader. Dessutom påfördes Bengt två tredjedelar av resekostnaden som löneförmån.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att utgångspunkten för bedömningen är om resan är till nytta för företaget eller inte. Det innebär att företagsledarens erfarenheter från resan måste ha ekonomisk betydelse för verksamheten. Vid studieresor kan det vara att studierna leder till att företaget bestämmer sig för att genomföra eller att låta bli att genomföra en planerad förändring av en del av verksamheten.
Visserligen går det inte alltid att bevisa att resan har lett till någon ekonomisk effekt för företaget. Då får man i stället göra en samlad bedömning av syftet med resan och vilken betydelse den kan få för bolagets verksamhet. Det godtas att viss tid ägnas åt annat som nöjen och avkoppling. Det innebär att det inte blir någon förmånsbeskattning om nöjesdelen inte överstiger vad som kan anses vara normalt för arbetsresor.
Om resmålet har valts på grund av möjligheten att roa sig ska företagsledaren förmånsbeskattas om ortsvalet har lett till att resan blivit dyrare. Det ska alltså bli förmånsbeskattning om utbildningen skulle ha kunnat hållas lika bra på en annan billigare ort, men verksamheten har förlagts till semesterorten för att företagsledaren vill roa sig.
Studierna under resan till USA innebar att deltagarna besökte företag på olika orter. De reste tvärs över USA, från väst till öst. Det hade varit högst ett studiebesök om dagen, antingen före eller efter lunch. Upplägget var sådant att förhållandevis mycket tid hade ägnats åt sightseeing eller varit fritid för deltagarna.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att små och medelstora företag normalt måste välja resor som anordnas av andra eftersom de inte har möjlighet att anordna egna studieresor. Men på denna resa hade nöjesinslaget utgjort en förhållandevis stor del. Dessutom hade arrangören planlagt avstickare för att besöka olika turistmål, så resan blev längre och tog längre tid än vad som var nödvändigt för att göra studie-
besöken.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därmed att Bengt skulle förmånsbeskattas. Nöjesdelen var dock inte så framträdande att Bengt skulle förmånsbeskattas för hela kostnaden. Enligt en samlad bedömning räckte det med att Bengt beskattades för halva resekostnaden. Bengt fick dessutom dra av hälften av traktamentsbeloppet på grund av fördyrade levnadskostnader.
RÅ 1983 1:78 I
Återförsäljarresa till Brasilien
Per arbetade i en cykelaffär. Per ägde själv aktier i företaget som var ett fåmansaktiebolag. En cykeltillverkare
Resan varade i tio dagar och deltagarna fick studera internationell marknadsföring och fick information om olika underleverantörers produkter. Dessutom fick de 9,5 timmars ekonomisk undervisning. Ekonomiundervisningen rörde svenska förhållanden.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att de delar av utbildningen som rörde brasilianska förhållanden hade föga värde för cykelbutiken.
Ekonomi-undervisningen kunde visserligen antas ha varit nyttig för Pers arbete, men eftersom det inte fanns någon vettig förklaring till att kursen hade fördelats på så många dagar, skulle Per förmånsbeskattas för hela kostnaden för resan. Resans huvudsakliga ändamål hade enligt domstolen varit att skapa goodwill för arrangören och att vara en nöjesresa för deltagarna.
RÅ 1:78 II
Arkitekt reser till Kina och Japan
En arkitekt arbetade som konsult i stadsplaneringsfrågor. Han drev verksamheten i handelsbolagsform tillsammans med sin fru. Frun hade hand om kontorsarbetet i företaget. Sommaren 1991 åkte paret på en tvåveckors studieresa till
Handelsbolaget betalade resan. Under resan besökte paret olika tempel och palats, Kinesiska muren, Tokyos tunnel-bana, olika köpcentra, barer, restauranger och pubar. Merparten av resekostnaderna drogs av i deklarationen.
Skattemyndigheten och förvaltningsrätten underkände avdraget. Kammarrätten konstaterade att arkitekten hade haft viss nytta av resan i sin verksamhet, men att resan till mycket stor del hade ägnats åt rekreation och nöjen.
Domstolen hänvisade till rättsfallet RÅ 1983 1:78 och medgav ett jämkat avdrag. Bolaget fick dra av halva kostnaden för arkitektens resa, däremot inget avdrag för hustruns resa.
Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 754-1996Arkitekten i kammarrättsfallet fick dra av hälften av den egna delen av resekostnaden. Det kan verka förvånande att han fick dra av något alls eftersom han själv hade ordnat resan och arbetet motsvarade vad andra människor vill göra på sina semestrar. Domstolen kan möjligen ha dragit paralleller till vad som gäller för till exempel kulturarbetare som kan göra inspirationsresor som tjänsteresor, alltså resor för att söka inspiration för sitt skapande.
Det framgår inte av vare sig fallet med arkitekten som åkte till Fjärran Östern, eller åkaren som reste till USA, hur många timmar som faktiskt ägnades åt arbete. De beskattades dock inte för hela kostnaden för resan. Den som inte uppfyller tidskraven på sex timmar relevanta studier eller arbete per dag kan alltså ändå slippa att förmånsbeskattas för en del av resekostnaden.
Cykelförsäljaren beskattades dock för hela resekostnaden. Där bedömde Högsta förvaltningsdomstolen att 9,5 timmar på tio dagar var så lite arbete att hela resan fick anses vara en semesterresa. De delar av studierna som arbetsgivaren uppenbart inte kunde ha någon nytta av räknades alltså inte som arbete över huvud taget.Av: Ulf Svensson i samarbete med Björn Lundén information
Läs också: 8 avdrag du inte får missa