De är underdogs som erövrar finansvärlden
Yasemin Bayramoglu
26 oktober,
2016
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
5 minuters läsning
Foto: Killarna bakom Transfer Galaxy utmanar jättarna. Foto: Sara Mac Key
De har slagit ur underläge hela livet. Som flyktingar från Somalia är det en ständig kamp mot fördomar. Men det stoppar inte Yosef, Khalid och Ali som laddar för att erövra Europa med smarta pengatransaktioner. De är årets sista nominerade i vår tävling David mot Goliat.
Storyn bakom Transfer Galaxy är så fascinerande att bara den är en enda Goliat-utmaning. Tre unga svarta män, uppvuxna i ett av Sveriges mest stigmatiserade områden, Vivalla i Örebro. Ett område som sällan nämns i samtal om framgång och lycka. Där barnens drömmar, precis som i så många andra socioekonomiskt tunga områden, handlar om att göra en Zlatan-resa – att slå världen med häpnad som fotbollsproffs eller artist.
LÄS OCKSÅ: Rösta på årets David mot Goliat-pris härYosefs föräldrar insåg att om sönerna skulle ha en chans måste de byta skola. Till en skola där även svenskar går.
– Där, i den nya skolan, mötte jag människor med helt andra drömmar. Det var där jag förstod att jag ville bli ingenjör, säger Yosef.
Brorsan och kompisen Khalid satsade även de på akademiska utbildningar.
Efter examen från KTH 2011 bestämde sig Yosef för att åka tillbaka till Somalia och knyta kontakt med släkten. Han hade inte varit där sedan flykten till Sverige, då han var två år.
– Det är så mycket stolthet där. Man berättar inte om man har det svårt. Men jag märkte att i en familj gick bara fyra av mina sex kusiner i skolan. De hade inte råd att låta två av barnen gå i skolan, så jag och min bror sa att vi delar på skolavgiften och skickar dit, 300 dollar.
En gåva som skulle betyda mycket för kusinerna, men också otroligt mycket för bröderna.
Att stå i kön på Western Union-kontoret i Örebro blev en aha-upplevelse. Föräldrarna hade skickat hem pengar tidigare, men själva hade de inte satt sig in i systemet. Nu insåg de att det inte bara tog tid att köa, utan också att en stor del av pengarna skulle försvinna i avgifter. De tittade på varandra och konstaterade att man skulle ha ett swish för utlandstransaktioner.
Där och då föddes drömmen om det som i dag är Transfer Galaxy.
De började de undersöka marknaden och insåg snabbt att det var en otroligt kontrollerad bransch. De ansökte om tillstånd hos Finansinspektionen för att få bedriva finansiella tjänster, samtidigt som de började bygga mjukvaran och söka efter investeringar.
De kontaktade mer än hundra affärsänglar och större finansiärer. Överallt blev det nej. Till slut la de in alla besparingar de hade och tog privata lån.
– Vi lyckades kanske inte förklara vår företagsidé tillräckligt väl. Många förstod inte hur stort det här med mobila plånböcker är och att en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till finansiella institut. Vi hade digitaliserat kedjan. Vi hanterar aldrig kontanter själva och varje transaktion är spårbar, vilket Finansinspektionen var jättepositiv till.
– När vi fick till möten ansikte mot ansikte gillade de vår affärsidé, men de tvivlade på oss. Om vi hade kapaciteten.
Så vad handlade det om? Yosef hade haft otroligt svårt att få jobb efter utbildningen. Trots fina betyg från KTH och trots att alla kurskamrater fick jobb bums.
– Fintechmarknaden i Sverige är ett homogent och slutet nätverk som kretsar kring Stureplan, säger han och konstaterar att det är svårt att bli insläppt om man har rötterna i Somalia, bor i Vivalla och har såväl avvikande hudfärg som namn.
Men, de gav sig inte. Och mot slutet av 2015, kunde de första transfereringarna genomföras.
Då fick de också äntligen ja från Backing Minds, en inflytelserik investerare. Som genom ett trollslag började aktörer som tidigare nobbat Transfer Galaxy höra av sig.
– Det är framför allt det som jag blir besviken på. De som dissat oss och inte hört av sig ville plötsligt vara med. Någon hade kvalitetsstämplats oss, då var vi okej. Ärligt talat ville jag bara be dem dra åt helvete.
Men det gjorde du förstås inte …
– Nej, jag försökte hålla nere känslorna och tänka affärsmässigt. Men innerst inne gör det ont. Jag grubblar på om man verkligen vill ha någon i bolaget som har en helt annan moral, säger Yosef och fortsätter:
– Jag har alltid fått jobba mycket hårdare än alla andra. När jag fick mitt första jobb efter utbildningen var det en timanställning. Alla andra fick provanställningar, men jag fick gå på timmar. Jag jobbade 14 timmar om dagen, men fick betalt för åtta. När de andra gick hem satt jag kvar. Efter 18 månader fick jag en fast anställning.
Nu hörde även konkurrenterna av sig. En av dem erbjöd Yosef, Ali och Khalid 50 miljoner för att sälja sitt bolag.
– Vi hade knappt 500 kunder då. Men jag kände att detta kunde bli större än det beloppet. Plus att det inte var pengar som drev oss, utan orättvisor. Varför ska de som är fattigast betala mest?
Efter ett par år på marknaden ser de nu att de multinationella jättarna börjat pressa sina avgifter.
– Tidigare kunde de ligga på 18–35 procent, nu är de nere på kanske 8–13 procent. Men vi är fortfarande billigare, säger Yosef.
Och Transfer Galaxy växer snabbt. I början av året hade de två miljoner i transaktioner varje månad. I oktober var summan uppe i 16 miljoner per månad. De håller på att ta in nytt kapital, samtidigt som de fått EU-tillstånd för att bedriva verksamheten i fler länder.
– De största afrikanska befolkningarna i Europa finns i Tyskland, Storbritannien, Italien och Frankrike. Så vi börjar där först.
Målet är både att expandera snabbt – och att bli Vivallas största arbetsgivare.
– Vi har haft så stort stöd av vår stadsdel, vi vill ge tillbaka. Vi hade inga pengar till marknadsföring, utan det är våra grannar som spridit tjänsten. Det är fantastiskt hur det spreds. När vi fick samtal från Kalix tittade vi på varandra – Kalix? Än i dag har vi en stark kundanskaffning.
Fakta om Transfer Galaxy
Storyn bakom Transfer Galaxy är så fascinerande att bara den är en enda Goliat-utmaning. Tre unga svarta män, uppvuxna i ett av Sveriges mest stigmatiserade områden, Vivalla i Örebro. Ett område som sällan nämns i samtal om framgång och lycka. Där barnens drömmar, precis som i så många andra socioekonomiskt tunga områden, handlar om att göra en Zlatan-resa – att slå världen med häpnad som fotbollsproffs eller artist.
LÄS OCKSÅ: Rösta på årets David mot Goliat-pris härYosefs föräldrar insåg att om sönerna skulle ha en chans måste de byta skola. Till en skola där även svenskar går.
– Där, i den nya skolan, mötte jag människor med helt andra drömmar. Det var där jag förstod att jag ville bli ingenjör, säger Yosef.
Brorsan och kompisen Khalid satsade även de på akademiska utbildningar.
Efter examen från KTH 2011 bestämde sig Yosef för att åka tillbaka till Somalia och knyta kontakt med släkten. Han hade inte varit där sedan flykten till Sverige, då han var två år.
– Det är så mycket stolthet där. Man berättar inte om man har det svårt. Men jag märkte att i en familj gick bara fyra av mina sex kusiner i skolan. De hade inte råd att låta två av barnen gå i skolan, så jag och min bror sa att vi delar på skolavgiften och skickar dit, 300 dollar.
En gåva som skulle betyda mycket för kusinerna, men också otroligt mycket för bröderna.
Att stå i kön på Western Union-kontoret i Örebro blev en aha-upplevelse. Föräldrarna hade skickat hem pengar tidigare, men själva hade de inte satt sig in i systemet. Nu insåg de att det inte bara tog tid att köa, utan också att en stor del av pengarna skulle försvinna i avgifter. De tittade på varandra och konstaterade att man skulle ha ett swish för utlandstransaktioner.
Där och då föddes drömmen om det som i dag är Transfer Galaxy.
De började de undersöka marknaden och insåg snabbt att det var en otroligt kontrollerad bransch. De ansökte om tillstånd hos Finansinspektionen för att få bedriva finansiella tjänster, samtidigt som de började bygga mjukvaran och söka efter investeringar.
De kontaktade mer än hundra affärsänglar och större finansiärer. Överallt blev det nej. Till slut la de in alla besparingar de hade och tog privata lån.
– Vi lyckades kanske inte förklara vår företagsidé tillräckligt väl. Många förstod inte hur stort det här med mobila plånböcker är och att en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till finansiella institut. Vi hade digitaliserat kedjan. Vi hanterar aldrig kontanter själva och varje transaktion är spårbar, vilket Finansinspektionen var jättepositiv till.
– När vi fick till möten ansikte mot ansikte gillade de vår affärsidé, men de tvivlade på oss. Om vi hade kapaciteten.
Så vad handlade det om? Yosef hade haft otroligt svårt att få jobb efter utbildningen. Trots fina betyg från KTH och trots att alla kurskamrater fick jobb bums.
– Fintechmarknaden i Sverige är ett homogent och slutet nätverk som kretsar kring Stureplan, säger han och konstaterar att det är svårt att bli insläppt om man har rötterna i Somalia, bor i Vivalla och har såväl avvikande hudfärg som namn.
Men, de gav sig inte. Och mot slutet av 2015, kunde de första transfereringarna genomföras.
Då fick de också äntligen ja från Backing Minds, en inflytelserik investerare. Som genom ett trollslag började aktörer som tidigare nobbat Transfer Galaxy höra av sig.
– Det är framför allt det som jag blir besviken på. De som dissat oss och inte hört av sig ville plötsligt vara med. Någon hade kvalitetsstämplats oss, då var vi okej. Ärligt talat ville jag bara be dem dra åt helvete.
Men det gjorde du förstås inte …
– Nej, jag försökte hålla nere känslorna och tänka affärsmässigt. Men innerst inne gör det ont. Jag grubblar på om man verkligen vill ha någon i bolaget som har en helt annan moral, säger Yosef och fortsätter:
– Jag har alltid fått jobba mycket hårdare än alla andra. När jag fick mitt första jobb efter utbildningen var det en timanställning. Alla andra fick provanställningar, men jag fick gå på timmar. Jag jobbade 14 timmar om dagen, men fick betalt för åtta. När de andra gick hem satt jag kvar. Efter 18 månader fick jag en fast anställning.
Nu hörde även konkurrenterna av sig. En av dem erbjöd Yosef, Ali och Khalid 50 miljoner för att sälja sitt bolag.
– Vi hade knappt 500 kunder då. Men jag kände att detta kunde bli större än det beloppet. Plus att det inte var pengar som drev oss, utan orättvisor. Varför ska de som är fattigast betala mest?
Efter ett par år på marknaden ser de nu att de multinationella jättarna börjat pressa sina avgifter.
– Tidigare kunde de ligga på 18–35 procent, nu är de nere på kanske 8–13 procent. Men vi är fortfarande billigare, säger Yosef.
Och Transfer Galaxy växer snabbt. I början av året hade de två miljoner i transaktioner varje månad. I oktober var summan uppe i 16 miljoner per månad. De håller på att ta in nytt kapital, samtidigt som de fått EU-tillstånd för att bedriva verksamheten i fler länder.
– De största afrikanska befolkningarna i Europa finns i Tyskland, Storbritannien, Italien och Frankrike. Så vi börjar där först.
Målet är både att expandera snabbt – och att bli Vivallas största arbetsgivare.
– Vi har haft så stort stöd av vår stadsdel, vi vill ge tillbaka. Vi hade inga pengar till marknadsföring, utan det är våra grannar som spridit tjänsten. Det är fantastiskt hur det spreds. När vi fick samtal från Kalix tittade vi på varandra – Kalix? Än i dag har vi en stark kundanskaffning.
Fakta om Transfer Galaxy
- Startår: 2014. Säte: Örebro.
- Omsättning: 7 miljoner kronor.
- Antal anställda: 5.
- Goliat att kämpa mot: Western Union och andra jättar inom pengaöverföring.
- Läs mer: transfergalaxy.com.
