Edit betalade direkt – fick ändå betalningsanmärkning: ”Straffas för att jag är företagare”
En missad fordonsskatt på 2 400 kronor betalades samma dag som kravet från Kronofogden kom. Ändå fick företagaren Edit Künstlicher betalningsanmärkningar som fortfarande påverkar hennes privatekonomi. Nu driver hon frågan om en lagändring.
I april förra året fick egenföretagaren Edit Künstlicher en påminnelse i Kivra för fordonsskatt för familjens två bilar, på totalt 2 400 kronor. Eftersom hon hade autogiro registrerat för trängselskatt för bilarna ringde hon till den ansvariga myndigheten, Transportstyrelsen, för att kontrollera, och fick ett lugnande besked – eftersom det fanns täckning på kontot skulle det inte vara något problem.
Transportstyrelsen skickar bara en påminnelse om den obetalda fordonsskatten innan skulden går vidare till Kronofogden, vilket innebär att processen kan gå mycket snabbt.
En knapp månad senare kom en kalldusch: Skulden hade lämnats vidare till Kronofogden, som skickade kravbrev. Künstlicher, som hade blivit försäkrad att inget problem hade förelegat med betalningen, blev bestört, men betalade skulden samma dag hon fick kravbrevet.
Anledningen till att pengarna inte dragits var att autogiroregistreringen hos Transportstyrelsen bara använts för trängselskatten, inte för fordonsskatten. Trots att det handlade om samma person och samma fordon.
Betalade direkt – men fick ändå betalningsanmärkningar
Eftersom skulden var löst tänkte Edit Künstlicher att problemet var ur världen. Men sedan kom nästa kalldusch, när hon upptäckte att de två försenade betalningarna hade lett till betalningsanmärkningar hos kreditupplysningsföretag.
En viktig skillnad i hur sådana här skulder hanteras är om personen är näringsidkare eller inte. Künstlicher är företagare, och trots att skatteskulden rörde henne som privatperson och fordonsinnehavare, inte näringsverksamheten, omfattades hon inte av det särskilda skydd som gäller för fysiska personer som inte är näringsidkare.
Det har lett till att Edit Künstlicher som privatperson, inte i sin roll som företagare, bland annat har blivit nekad bolån inför en renovering.
– Det är väldigt tydligt att jag straffas för att jag är företagare, trots att jag betalat min skuld, säger Edit Künstlicher och fortsätter:
– Systemet skiljer inte på ovilja att betala och ett administrativt misstag.
Vilka konsekvenser fick detta för dig?
– Det har fått långt gångna konsekvenser för mig. Nekad finansiering för en renovering, nekat hyreskontrakt, risken att nekas kunduppdrag, byte av bank eller telefonoperatör. Alla kontakter eller affärer som kräver en eventuell UC riskerar att falla igenom.
Har drivit ärendet till Kammarrätten
Med hjälp av Stiftelsen Rättvis skatteprocess har Edit försökt få uppgifterna borttagna. Hon överklagade först till Kronofogden, som avslog, därefter till Förvaltningsrätten och slutligen till Kammarrätten. Även där fick hon avslag.
Hur har det löst sig?
– Inget har ”löst sig”. Med hjälp av Stiftelsen för Rättvis skatteprocess har jag haft ekonomisk möjlighet att driva mitt ärende rättsligt. Jag kan inte påverka min situation men driver på för att få till en lagändring så att ingen annan företagare ska behöva drabbas av den här orättvisan.
Edit kontaktade också både sitt privata försäkringsbolag Folksam och Trygg-Hansa, där hon har sin företagsförsäkring, för att undersöka möjligheten att använda försäkringarnas rättsskydd. Enligt Edit fick hon i båda fallen beskedet att rättsskyddet inte omfattade den aktuella tvisten med en statlig myndighet.
”Ha aldrig telefonkontakt”
I efterhand finns det framför allt en sak Edit önskar att hon hade gjort annorlunda. Hennes kontakter med både Transportstyrelsen och Kronofogden skedde per telefon, vilket innebär att hon inte i efterhand har kunnat styrka vad som sades.
Vad hade du gjort annorlunda i dag?
– Mitt råd till alla, oavsett om man är företagare eller inte: Ha aldrig telefonkontakt utan att få allt dokumenterat skriftligt via mail eller via postgång.
Edit menar att skriftlig dokumentation av hennes kontakt med Transportstyrelsen hade förbättrat hennes möjligheter att få det hon uppfattade att myndigheten sagt till henne prövat i den efterföljande processen.
Vill ändra lagen
Edit vill nu se en förändring av reglerna så att företagare får samma skydd som andra privatpersoner när en skuld inte har med näringsverksamheten att göra.
Enligt Patrick Krassén på Stiftelsen Rättvis skatteprocess ligger en central skillnad i att det särskilda skyddet med krav på underrättelse och tid att agera bara gäller fysiska personer som inte är näringsidkare. En enskild näringsidkare omfattas alltså inte av samma skydd, även när skulden inte har med näringsverksamheten att göra.
En näringsidkares skulduppgift kan under vissa förutsättningar omfattas av sekretess i efterhand, när verkställighetsmålet har avslutats. Det förändrar däremot inte att näringsidkaren saknar det extra skydd som gäller innan uppgiften kan lämnas ut till kreditupplysningsföretagen.
Vad vill du säga till andra företagare, för att de ska undvika samma problem?
– Har du råkat ut för samma sak som jag har, dvs du har fått en betalningsanmärkning trots att du betalat din skuld: Make some noise! Acceptera inte orättvisan! Vi behöver uppmärksamma att företagare diskrimineras och att lagen måste ändras. Ju fler vi är desto större skillnad kan vi göra!
– Problemet är att det är så mycket skuld och skam som är förknippat med en betalningsanmärkning vilket gör att företagare håller tyst istället för att stå på barrikaderna. Jag vet andra som haft en skuld på 11 kr, fått en straffavgift på 600 kr, betalat men som ändå fått betalningsanmärkning – bara för att de är företagare!
FAKTA: Därför kan företagare få betalningsanmärkning snabbare
Kreditupplysningslagen gör skillnad mellan personer som är näringsidkare och personer som inte är det. Det innebär att den som driver företag, eller är delägare eller styrelseledamot i ett fåmansföretag, kan få en betalningsanmärkning snabbare för en skuld till stat eller kommun – även om skulden inte har med företaget att göra.
Privatpersoner har ett extra skydd
För en fysisk person som inte är näringsidkare gäller enligt 7 a § kreditupplysningslagen ett särskilt skydd. Vid skulder till stat och kommun får uppgiften normalt användas i en kreditupplysning först efter att Kronofogden har underrättat personen och denne fått tid att agera.
Det innebär i praktiken att personen normalt får möjlighet att betala innan skulden leder till en betalningsanmärkning.
Näringsidkare saknar samma skydd
Det särskilda skyddet gäller inte näringsidkare. En skuld till det allmänna kan därför leda till att uppgiften lämnas till kreditupplysningsföretagen redan när den registrerats för indrivning hos Kronofogden – även om skulden gäller företagaren som privatperson.
En betald skuld kan under vissa förutsättningar omfattas av sekretess i efterhand. Då ska kreditupplysningsföretaget ta bort den uppgift och betalningsanmärkning som bygger på skulden. Bland villkoren finns regler om andra skulder under en tvåårsperiod.
Anmärkningen kan annars finnas kvar i tre år
Det är kreditupplysningsföretagen, inte Kronofogden, som registrerar betalningsanmärkningar. Uppgifter om betalningsanmärkningar för privatpersoner, näringsidkare och näringsanknutna personer gallras normalt senast efter tre år.
Enligt uppgifter som UC lämnat till Stiftelsen Rättvis skatteprocess registrerades 250 058 betalningsanmärkningar för skulder till stat och kommun för enskilda näringsidkare 2023, 256 787 under 2024 och 231 736 under 2025 – i genomsnitt drygt 246 000 per år.
