En bra ansats är aldrig bra nog
16 oktober,
2015
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Jag var troligen inte ensam om att bli väldigt glad när sajten verksamt.se lanserades för ett antal år sedan. Äntligen skulle myndigheterna börja samarbeta kring företag och företagare. Äntligen skulle det finnas smidiga online-lösningar för det nödvändiga, men oönskade registreringsarbetet. Äntligen skulle man slippa hålla reda på allsköns blanketter. Äntligen bara en plats på internet att hålla reda på.
De första förväntningarna infriades också, men de första förväntningarna på en helt ny tjänst är med nödvändighet låga. Sedan dess har internet utvecklats och vi användare har följt med och lever allt mer av våra liv på nätet, på allt mer avancerade sajter. Det vore synd att säga att verksamt.se har följt med i utvecklingen.
Fortfarande är det vattentäta skott mellan myndigheterna på den sajt där de sägs samarbeta. Fortfarande är sajten full av oförklarliga buggar som gör att man fastnar mitt i ett ärende. Fortfarande är det oftast omöjligt för en vanlig företagare att förstå hur hen ska använda de olika tjänsterna på sidan. Många gånger räcker det inte ens att vara en siffernisse som jag, som har varit inne otaliga gånger på sajten. Jag går fortfarande vilse i labyrinten och hamnar i återvändsgränder allt som oftast.
När jag bytte verksamhet i min firma, ville jag att resten av världen skulle få veta det och gick in och registrerade ändringen hos Bolagsverket på verksamt.se. Det kostade en slant, men det var det värt tyckte jag. Ett nytt registreringsbevis kom på posten och allt tydde på att det hela var klart. Lite konstigt var det att det inte helt plötsligt kom en massa irriterande reklam riktad till min nya verksamhet som bokförare, men det var en lätt börda att bära.
Två år senare påtalade en skattetjänsteman att jag hade fel SNI-kod registrerad. Omöjligt sa jag, jag har ju ändrat verksamhet på verksamt.se. En närmare kontroll visade att Bolagsverket inte ändrar SNI-koder, det gör Skatteverket (i och för sig gratis, men ändå ett extra steg). En ny registrering via verksamt.se, denna gång hos Skatteverket och så var den saken ur världen. När jag ändå var igång kollade jag lite närmare på varför jag fortfarande ibland får post till den besöksadress som företaget inte har haft sedan år 2000. Jag har ju ändrat adress hos Skatteverket och Bolagsverket för länge sedan. Det visade sig att även SCB har ett adressregister och att detta inte får uppdateringar från de andra myndigheterna, så då fick jag kontakta dem också.
Allra värst, eftersom det berör flest personer, är att nyregistreringen av företag är så knölig och måste genomföras i flera steg. Att vi har en bra mycket smidigare procedur än de flesta andra länder, är en klen tröst. Att Bolagsverket och Skatteverket har två olika formulär och procedurer är inget som den enskilde nyföretagaren varken vill eller behöver veta om. En normalbegåvad programmerare skulle lätt kunna skapa ett gemensamt, användarvänligt formulär, som sedan fördelar uppgifterna till rätt myndighet. Det jobbet ska inte en nyföretagare behöva göra.
Särskilt besvärande är att Skatteverket, till skillnad från Bolagsverket, inte tillåter att ett ombud gör ett utkast till registreringen för F-skatt, moms och arbetsgivaravgift. Ändå är det Skatteverkets registrering som är svårast att förstå och innehåller flest potentiella fallgropar. Extra stor blev skillnaden sedan Bolagsverket för något år sedan introducerade en ny, smart och väldigt enkel snabbfil för registering av små, enkla aktiebolag. Den vägen kan de flesta normalbegåvade gå på egen hand, Skatteverkets djungelformulär har ännu ingen av mina kunder klarat utan min hjälp (och de är ändå väldigt smarta människor).
Varför envisas t ex Skatteverket med att tro att nyföretagare vet exakt hur mycket de kommer att tjäna under sitt första år och att de dessutom kommer att ha pengar att betala preliminärskatt på det beloppet från första månaden de driver företaget? Varför kan de inte åtminstone upplysa om det som alla vi erfarna redan vet, men som nyföretagare ständigt gör bort sig på: att det är normalt att skriva att man inte kommer att tjäna något första året och att man lätt kan ändra den uppgiften när kulorna börjar trilla in?
När jag påtalar buggarna i systemet (de flesta har jag inte nämnt i den här krönikan), brukar de båda Verken påtala att de ständigt jobbar med att förbättra verksamt.se. Jag är ledsen, men med några få undantag märks det inte. Det som behövs är inte heller några uppdateringar och finputsningar här och där. Det har länge varit på tiden med en rejäl ombyggnad av den gemensamma sajten, så att den lever upp till dagens förväntningar på internet. Sajten måste in i en helt ny version, så att den kan leva upp till sin fulla potential. Det kräver i sin tur ett samarbete värt namnet mellan de olika myndigheterna, något som skulle vara positivt i sig eftersom de alla har mycket att lära av varandra.
Kan vi hoppas på en sådan uppryckning snart?
De första förväntningarna infriades också, men de första förväntningarna på en helt ny tjänst är med nödvändighet låga. Sedan dess har internet utvecklats och vi användare har följt med och lever allt mer av våra liv på nätet, på allt mer avancerade sajter. Det vore synd att säga att verksamt.se har följt med i utvecklingen.
Fortfarande är det vattentäta skott mellan myndigheterna på den sajt där de sägs samarbeta. Fortfarande är sajten full av oförklarliga buggar som gör att man fastnar mitt i ett ärende. Fortfarande är det oftast omöjligt för en vanlig företagare att förstå hur hen ska använda de olika tjänsterna på sidan. Många gånger räcker det inte ens att vara en siffernisse som jag, som har varit inne otaliga gånger på sajten. Jag går fortfarande vilse i labyrinten och hamnar i återvändsgränder allt som oftast.
När jag bytte verksamhet i min firma, ville jag att resten av världen skulle få veta det och gick in och registrerade ändringen hos Bolagsverket på verksamt.se. Det kostade en slant, men det var det värt tyckte jag. Ett nytt registreringsbevis kom på posten och allt tydde på att det hela var klart. Lite konstigt var det att det inte helt plötsligt kom en massa irriterande reklam riktad till min nya verksamhet som bokförare, men det var en lätt börda att bära.
Två år senare påtalade en skattetjänsteman att jag hade fel SNI-kod registrerad. Omöjligt sa jag, jag har ju ändrat verksamhet på verksamt.se. En närmare kontroll visade att Bolagsverket inte ändrar SNI-koder, det gör Skatteverket (i och för sig gratis, men ändå ett extra steg). En ny registrering via verksamt.se, denna gång hos Skatteverket och så var den saken ur världen. När jag ändå var igång kollade jag lite närmare på varför jag fortfarande ibland får post till den besöksadress som företaget inte har haft sedan år 2000. Jag har ju ändrat adress hos Skatteverket och Bolagsverket för länge sedan. Det visade sig att även SCB har ett adressregister och att detta inte får uppdateringar från de andra myndigheterna, så då fick jag kontakta dem också.
Allra värst, eftersom det berör flest personer, är att nyregistreringen av företag är så knölig och måste genomföras i flera steg. Att vi har en bra mycket smidigare procedur än de flesta andra länder, är en klen tröst. Att Bolagsverket och Skatteverket har två olika formulär och procedurer är inget som den enskilde nyföretagaren varken vill eller behöver veta om. En normalbegåvad programmerare skulle lätt kunna skapa ett gemensamt, användarvänligt formulär, som sedan fördelar uppgifterna till rätt myndighet. Det jobbet ska inte en nyföretagare behöva göra.
Särskilt besvärande är att Skatteverket, till skillnad från Bolagsverket, inte tillåter att ett ombud gör ett utkast till registreringen för F-skatt, moms och arbetsgivaravgift. Ändå är det Skatteverkets registrering som är svårast att förstå och innehåller flest potentiella fallgropar. Extra stor blev skillnaden sedan Bolagsverket för något år sedan introducerade en ny, smart och väldigt enkel snabbfil för registering av små, enkla aktiebolag. Den vägen kan de flesta normalbegåvade gå på egen hand, Skatteverkets djungelformulär har ännu ingen av mina kunder klarat utan min hjälp (och de är ändå väldigt smarta människor).
Varför envisas t ex Skatteverket med att tro att nyföretagare vet exakt hur mycket de kommer att tjäna under sitt första år och att de dessutom kommer att ha pengar att betala preliminärskatt på det beloppet från första månaden de driver företaget? Varför kan de inte åtminstone upplysa om det som alla vi erfarna redan vet, men som nyföretagare ständigt gör bort sig på: att det är normalt att skriva att man inte kommer att tjäna något första året och att man lätt kan ändra den uppgiften när kulorna börjar trilla in?
När jag påtalar buggarna i systemet (de flesta har jag inte nämnt i den här krönikan), brukar de båda Verken påtala att de ständigt jobbar med att förbättra verksamt.se. Jag är ledsen, men med några få undantag märks det inte. Det som behövs är inte heller några uppdateringar och finputsningar här och där. Det har länge varit på tiden med en rejäl ombyggnad av den gemensamma sajten, så att den lever upp till dagens förväntningar på internet. Sajten måste in i en helt ny version, så att den kan leva upp till sin fulla potential. Det kräver i sin tur ett samarbete värt namnet mellan de olika myndigheterna, något som skulle vara positivt i sig eftersom de alla har mycket att lära av varandra.
Kan vi hoppas på en sådan uppryckning snart?
