Nyheter
Fixade appen som inte gick att göra
Yasemin Bayramoglu
29 november,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Foto: Björn Lagerman till höger med Rikard Lagerman och Emmy Sundström. FOTO VICTOR ACKERHEIM
Bidöden hotar hela världens matproduktion. Men nu har Björn Lagerman skapat en app som kan bli en del av lösningen – och som gett Beescanning första pris i Venture Cup.
Beescanning vann kategorin Impact Maker. Priset går till det bolag som gör störst skillnad för en bättre värld.
Utan bin skulle en tredjedel av den mat vi äter inte finnas. Utan binas pollinering inget kött eller mjölk från korna, inga bär i skogen, inga ärtor eller bönor på tallriken, ingen juice eller vin i glaset. Men bisamhällena världen över är under attack av dödliga parasiter och virus. Fast nu finns hopp tack vare en biodlare från Lindesberg.
LÄS OCKSÅ: APPARNA SOM HJÄLPER DIG STRESSA AV
Björn Lagerman har varit biodlare i 45 år. 2005 upptäckte han att den fruktade Varraoparasiten hade tagit sig in i hans bisamhällen. Den konventionella metoden för hitta parasiter är att plocka ut 300 bin, dränka dem i rödsprit och vänta på att de små krabbliknade parasiterna ska sjunka ner till botten.
– Metoden är både omständlig och grym mot bina, menar Björn. För ett par år sedan började jag på allvar fundera på om det gick att hitta en bättre metod. Tänk om parasiten skulle kunna hittas med samma teknologi som
används för ansiktsigenkänning?
Han kontaktade app-utvecklare runt hela jorden och fick i stort sett samma svar från samtliga: lysande idé, men omöjlig att genomföra. När Björn nästan gett upp fick han napp – i Sala!
– Jag fick jag kontakt med Teorem, som trodde att de skulle kunna klara utmaningen, även om en hel del utvecklingsarbete krävdes, säger Björn.
Han satte samman ett team bestående av biodlare och ledande forskare. Eftersom alla insåg hur värdefull en lösning skulle vara, var det lätt att få med sig personer på hög nivå. Exempelvis gick forskare från både KTH och Cornell University i New York med i teamet.
– Kompetensen i gruppen bidrog i sin tur till att Jordbruksverket beviljade en finansieringsansökan som gjorde att vi kunde sätt igång arbetet med att utveckla en AI-baserad programvara.
Efter drygt ett år finns nu appen Beescanning. Med hjälp av den fotograferar biodlare sina bin och skickar bilderna till en databas. Bilderna analyseras på några sekunder med AI-teknologi. I retur får biodlaren information om antalet bin, hur många som är friska och hur många som är smittade av parasiter, eller visar andra tecken på sjukdom. Sedan kan biodlaren sätta in de åtgärder som krävs.
– Appen har rönt stort intresse både från biodlare och forskare. Utan marknadsföring är vi nu uppe i 2 000 användare. Inom kort börjar vi ta betalt för tjänsterna och sätter igång de första marknadsföringsinsatserna.
Beescanning väcker även intresse internationellt. Organisationen Spinnoff har utsett Beescanning till ett av de 100 mest intressanta bolagen. Idén får toppbetyg för unicitet, nyttan bolaget kan göra samt kommersiell potential.
– En analys med Beescanning kommer att kosta tjugo kronor. Två analyser om året räcker för att rädda ett bisamhälle. Det finns 100 miljoner bisamhällen i världen. Når vi en procent av dessa innebär det en omsättning på 40 miljoner, säger Björn.
AV SAMUEL KARLSSON
Beescanning vann kategorin Impact Maker. Priset går till det bolag som gör störst skillnad för en bättre värld.
Utan bin skulle en tredjedel av den mat vi äter inte finnas. Utan binas pollinering inget kött eller mjölk från korna, inga bär i skogen, inga ärtor eller bönor på tallriken, ingen juice eller vin i glaset. Men bisamhällena världen över är under attack av dödliga parasiter och virus. Fast nu finns hopp tack vare en biodlare från Lindesberg.
LÄS OCKSÅ: APPARNA SOM HJÄLPER DIG STRESSA AV
Björn Lagerman har varit biodlare i 45 år. 2005 upptäckte han att den fruktade Varraoparasiten hade tagit sig in i hans bisamhällen. Den konventionella metoden för hitta parasiter är att plocka ut 300 bin, dränka dem i rödsprit och vänta på att de små krabbliknade parasiterna ska sjunka ner till botten.
– Metoden är både omständlig och grym mot bina, menar Björn. För ett par år sedan började jag på allvar fundera på om det gick att hitta en bättre metod. Tänk om parasiten skulle kunna hittas med samma teknologi som
används för ansiktsigenkänning?
Fick napp på hemmaplan
Han kontaktade app-utvecklare runt hela jorden och fick i stort sett samma svar från samtliga: lysande idé, men omöjlig att genomföra. När Björn nästan gett upp fick han napp – i Sala!
– Jag fick jag kontakt med Teorem, som trodde att de skulle kunna klara utmaningen, även om en hel del utvecklingsarbete krävdes, säger Björn.
Han satte samman ett team bestående av biodlare och ledande forskare. Eftersom alla insåg hur värdefull en lösning skulle vara, var det lätt att få med sig personer på hög nivå. Exempelvis gick forskare från både KTH och Cornell University i New York med i teamet.
– Kompetensen i gruppen bidrog i sin tur till att Jordbruksverket beviljade en finansieringsansökan som gjorde att vi kunde sätt igång arbetet med att utveckla en AI-baserad programvara.
Efter drygt ett år finns nu appen Beescanning. Med hjälp av den fotograferar biodlare sina bin och skickar bilderna till en databas. Bilderna analyseras på några sekunder med AI-teknologi. I retur får biodlaren information om antalet bin, hur många som är friska och hur många som är smittade av parasiter, eller visar andra tecken på sjukdom. Sedan kan biodlaren sätta in de åtgärder som krävs.
– Appen har rönt stort intresse både från biodlare och forskare. Utan marknadsföring är vi nu uppe i 2 000 användare. Inom kort börjar vi ta betalt för tjänsterna och sätter igång de första marknadsföringsinsatserna.
Siktar på jätteomsättning
Beescanning väcker även intresse internationellt. Organisationen Spinnoff har utsett Beescanning till ett av de 100 mest intressanta bolagen. Idén får toppbetyg för unicitet, nyttan bolaget kan göra samt kommersiell potential.
– En analys med Beescanning kommer att kosta tjugo kronor. Två analyser om året räcker för att rädda ett bisamhälle. Det finns 100 miljoner bisamhällen i världen. Når vi en procent av dessa innebär det en omsättning på 40 miljoner, säger Björn.
AV SAMUEL KARLSSON
