Frilansskolan 46: Lär av historietidningarna – och sälj mer!

6 april, 2013 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 5 minuters läsning

Historietidningarna är i mina ögon de absolut bästa tidningarna att studera för att komma på kreativa vinklar och bra krokar att hänga upp sitt ämne på. Jag menar inte att man ska skriva och sälja in saker till just dem, utan bara inspireras av hur de jobbar – och applicera det på sin egen nisch.

Dessutom är de mästare på att göra snygga "paket" av varje artikel. De publicerar inte bara en brödtext rakt av utan sätter ihop ett paket av text, rutor, tidslinjer, sidoknäck och allt möjligt annat underbart till ett kul reportage. Varje artikel är som en godispåse med den perfekta mixen plockgodis.

Kort sagt, man har allt att lära av historietidningarna – de borde användas som studiematerial i utbildningen för journalister.

I veckan damp senaste numret av tidningen Allt om Historia ner i min brevlåda. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att illustrera hur man kan använda sig av deras strategi för att sälja mer.
LÄRDOM 1: Kreativa artikelserier gör dig mer lönsamExemplet: I Allt om Historia hittar jag artikelserien "Historiens värsta epidemier", som är en av flera historiska serier de har kört genom åren. I en liten ruta listar de sju epidemier som ingår i artikelserien: Pest, kolera, spetälska, tuberkolos osv. I detta nummer har turen kommit till smittkoppor, och frilansjournalisten Magnus Västerbro skriver en rafflande artikel om denna vidriga epidemi.

Därför tjänar du på det: Det säger sig kanske självt, men det finns tre fördelar med att sälja in artikelserier. Dels har du en trygghet i att du har ett gäng uppdrag som trillar in. Dels sparar du en massa säljtid, som du kan lägga på att skriva eller sälja in andra saker. Du får ofta kämpa precis lika mycket med att sälja in en liten notis som med att sälja in värsta stora temat – men du tjänar betydligt mer på det sista. Slutligen tar det dig kortare tid att skriva återkommande uppdrag, eftersom du har ett fast format att följa. Det i sig höjer din timpenning.

Så gör du: Som med allt sälj är det lättare att sälja in en sak till en tidning du redan skriver eller har skrivit för. Så varför inte ringa upp en redaktör du jobbar med och föreslå en artikelserie om ett ämne? Eller mejla, om du hatar att ringa. Studera tidningen ordentligt och fundera på vilka serier som passar in i mixen. Jag har till exempel sålt in starta eget-skolor till två olika tidningar. Och här nedan är ett säljtest jag skrev som en av delarna i artikelserien "Driva Egets säljskola". Men det kan förstås också vara nyhetsrelaterade artikelserier.

Driva Eget nr 6/2011. Test av mig.LÄRDOM 2: Roliga vinklar fångar redaktörens uppmärksamhetExemplet: I Allt om Historia skriver skribenten Björn Lundberg om ”7 rättegångar som skakat världen”. Överlag är historietidningarna fantastiska på att hitta på roliga sådana listor, och denne Björn Lundberg måste vara Sveriges främsta proffs på saken. När jag intervjuade folk till min bok Skriv, sälj och bli lönsam – så lyckas du som frilansskribent (kommer ut på Liber i maj) ringde jag upp honom och frågade hur han kom på alla dessa listor. Det visade sig då att han skrivit en hel bok om detta: 100 historiska listor – från de kortaste krigen till de galnaste kungarna.

Därför tjänar du på det: De flesta frilansjournalister säljer in intervjuer eller reportage. En kreativ lista sticker verkligen ut i mängden.

Så gör du: Tänk nischat och udda. Min favorit är Björn Lundbergs artikel ”10 legendariska kroppsdelar” i Allt om Historia. Men du kan inspireras av många andra tidningar, till exempel brukar vetenskapstidningarna eller hundtidningarna brukar vara bra på att göra liknande sådana här listor. Allt som du kan lägga in orden galnaste, märkligaste, sjukaste, farligaste eller dyraste brukar vara bra. På sajten varldenshaftigaste.se finns hur mycket härlig inspiration som helst.
LÄRDOM 3: En aktuell krok gör din artikelidé lättare att säljaExemplet: Det är lätt att tro att historietidningarna bara skriver om saker som hände för tusentals år sedan, men de har nästan alltid en aktuell vinkel eller en annorlunda ingång som plötsligt gör ett gammalt ämne superhett. Ta detta stora tema i Världens Historia som handlar om Kon Tiki-expeditionen. Den ägde rum på 40-talet och är med andra ord riktigt gammal skåpmat, men ämnet har blivit hett igen och med den nya, norska storfilmen om expeditionen som går på bio just nu.

Därför tjänar du på det: Alla redaktörer älskar nya vinklar som känns aktuella och heta just i detta nu. Du kommer att sälja mycket mer med en aktuell krok på din artikel.

Så gör du: Antingen tar du det gamla ämnet du redan har tänkt ut och försöker hitta en aktuell krok att ta avstamp i, som till exempel en ny film eller en ny bok. Eller så utgår du från den aktuella kroken, till exempel filmen eller boken, och säljer in en artikel om ämnet. Till exempel kan du nu spana in bokförlagens (t ex HÄR och HÄR) och hitta massor av uppslag till artiklar som är heta i sommar. Börja redan nu!
Q&A: ”Är det jag som ansvarar för att ordna bilder?”Svar: Du ska aldrig själv betala för bilder. Däremot kan det vara upp till dig att ordna fram bilderna, till exempel via Wikipedia (har en del gratisbilder) eller bildbanker som tidningarna har avtal med (be om inloggning). Men det beror på artikeln. Är det till exempel en lista på kändisarnas mest udda dieter till en kvällstidning, ja då kan de kanske fixa bilderna själva. Men tänk igenom bilderna innan du säljer in något och kom ihåg att det tar tid att leta bilder.

Lycka till!

PS: Vill du ha ett mejl varje gång jag uppdaterar den här bloggen? Mejla mig här.

Här kan du köpa min bok Skriv, sälj & bli lönsam – så lyckas du som frilansjournalist (Liber).

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 14 september, 2026 • 3 minuters läsning

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion.

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Nyheter

Så kan Sverige styras efter valrysaren – här är alternativen

Oppositionen leder med 176–173 mandat när 94 procent av valdistrikten är räknade. Men vem ska egentligen regera Sverige? Driva Eget har räknat på möjliga regeringsalternativ – och mandatmatematiken är betydligt enklare än politiken.

Gustaf Oscarson 14 september, 2026 • 6 minuters läsning

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna.

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?