Till huvudinnehållet

Bli medlem och gå på vårt event Business Hacks! Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Frilansskolan del 22: Öka tempot - och höj din inkomst radikalt

29 juni, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 7 minuters läsning
Hej!

Hoppas att ni har haft en skön midsommar. Själv var jag i Dalarna över helgen och firade på äkta traditionellt vis – underbart!

Jag har fått några frågor från en läsare som jag tänkte svara på.

1. Om man sitter och kläcker idéer som sedan resulterar i en synopsis, varpå redaktören nappar en av dessa idéer, har du då någonsin känt att när du väl börjar skriva på artikeln, så är dina kunskaper om just detta ämne för begränsat för att du skall få ihop material till en hel artikel?

SVAR:
Det är mer att jag känt att det tar väldigt lång tid att läsa in sig på ämnet, eftersom jag kunnat så lite om det. Alternativt att ämnet varit alldeles för stort. Informationen kan man ju skaffa till slut men det kan ta en väldans massa tid. Därför tycker jag att man i så stor mån man kan ska hålla sig vid sin läst (heter det så?) och verkligen keep it simple. Dvs skriva om det man redan kan och skriva om ämnen som inte är megastora. T ex har jag alltid skrivit mycket för tjejtidningar om relationer, kärlek, vänskap, karriär osv osv för unga kvinnor. Det kan jag ju liksom innan och utan eftersom jag själv är 27 år och tjej. Då är det dels enormt mycket lättare att komma på bra artikelknäck, och dessutom mycket lättare att skriva. På senare år har jag skrivit mycket om entreprenörskap och företagande, det är också något jag kan och brinner för. Sen är det alltid bra att utvecklas och skriva andra typer av artiklar, men det kan ju komma efterhand när man känner att man har tid.

2. Skulle en synopsis på fem meningar kunna fungera för en frilansare som just börjat I branschen? Kommer redaktören verkligen kunna bedöma skribenten/journalistens kompetens att hantera språk osv, på en sådan kort presentation, lämpar sig denna metod bättre för er som redan blivit publicerade där redaktören kan bilda sig en bättre uppfattning om ert skrivande genom att hitta er på nätet, än för en total nybörjare som ännu inte har blivit publicerad?
SVAR:
Det räcker i de allra flesta fall, även för totala nybörjare. Jag har hört talas om några redaktörer som bett om att få se en tidigare artikel, men annars bryr de sig inte. Det viktiga är att artikelidén är bra. Redaktörerna behöver ju heller inte betala förrän de har fått en artikel som håller måttet, därför tar de ingen risk. Dock kan man nog säga att det alltid är bra att ha skrivit grejer innan, även om de inte är publicerade någonstans (kan vara t ex artiklar man skrivit i plugget, artiklar man skrivit på egen hand osv). Jag tror inte att man ska gå från att inte skrivit en enda grej till att börja frilansa, lite träning behöver man. En mycket bra övning för helt nya skribenter är att studera en tidning noggrant, komma på en artikelidé som passar tidningen och sedan skriva artikeln. Då kan man använda den om en redaktör skulle be om arbetsprover. I början skrev jag också en del artiklar som jag sedan försökte sälja (och lyckades ibland). Främst researtiklar jag skrev på semestern, då har man ofta tiden.

3. Hur många artiklar skriver du i månaden? Varierar naturligtvis baserat på längd på artikel osv, men på ett ungefär?

SVAR:
Utöver mitt webbredaktörsgig på Driva-eget.se blir det mellan 10-15 artiklar i månaden (förutom när jag är på semester eller jobbar intensivt med min egen tidning), då är det både kortare knäck och längre reportage och jag jobbar normala arbetstider. Ibland blir det fler, det beror lite på artiklarnas omfattning. Jag tror att det är vanligt att man tänker att man ska skriva typ 5 artiklar i månaden, men det är i mina ögon alldeles för lite om man är ute efter att dra in cash. I början är det självklart superbra om man så skriver EN artikel i månaden (man kanske pluggar samtidigt eller jobbar med något annat). Då tar det också mycket längre tid, och det är viktigt att det får ta det. En artikel jag skriver idag på några timmar tog mig kanske en vecka för några år sedan, men då lärde jag mig också massor på vägen.

Alltså: Man kommer så småningom upp i ett tempo, plus att man får fler kunder ju mer man pitchar, som gör att man kan skriva många fler artiklar. Detta höjer månadsinkomsten radikalt. Allra bäst är om man kan sälja in ett gäng längre jobb. Ska man skriva kortare knäck som man tar typ 2 lax för får man skriva en jäkla massa knäck för att komma upp i en bra lön.

Dessutom, ju mer du skriver - desto bättre blir du. Och det gillar uppdragsgivarna också. Men för att lyckas måste man, även här, keep it simple. Det är stört omöjligt att skriva tio långa, undersökande reportage i månaden som kräver mängder av research och intervjuer – då går man ju under. Därför blev jag så förbannad när jag var på Frilansdagen på Poppius och killen som skrivit "Carl XVI Gustaf: den motvillige monarken" om kungen var där och tog emot pris. Hans råd till oss frilansare i publiken var något i stil med att sluta skriva artiklar med tips till medelmåttiga svenskar och i stället satsa på ”riktig” journalistik (minns inte ordagrant). Jaha, men vem ska betala för den journalistiken? Knappast tidningarna. Kommentaren var verkligen ett hån mot frilansare som försöker försörja sig på att skriva.

4.…Och hur pass lång tid tar det att producera en färdig artikel, (inkluderat skrivtid, och forskning i, för artikeln, relevanta ämnen, förberedelser, intervjuer osv)? Förstår att även detta är väldigt varierande, men I genomsnitt, eller på ett ungefär?

SVAR:
Tyvärr jättesvårt att svara på - det varierar verkligen enormt. Ibland ägnar jag flera dagar åt en artikel, ibland går det på några timmar. Men mitt råd är att alltid anpassa tiden till hur mycket du får betalt. Jag tycker att man som erfaren journalist ska sträva efter att ta ut 1000 kr/timmen, dock är det kanske mer realistiskt med 700-800 kr/timmen. Då ingår all research, intervjuer, skrivtid – allt. Det enda som inte räknas in är säljtid, därför ska man ha i åtanke att man som ny i branschen får lägga mycket obetald tid på att pitcha vilket man dock får tillbaka sedan när de fasta uppdragen börjar rulla in. Det uppdragsgivarna ofta missar är att man också måste lägga ner en del tid på saker de inte ger en betalt för. Nu syftar jag inte på sälj och bokföring utan det kan vara t ex möten med dem, luncher, telefonsamtal, skriva synopsis, styra upp fotografering av någon man intervjuat osv osv. Detta kan vara bra att komma ihåg när man snackar arvode.

För att lyckas hålla ett högt timarvode är det absolut nödvändigt att man håller koll på sin tid. Ett talande exempel var när min syrra ringde och ville komma förbi på en fika kl 15 på eftermiddagen och jag svarade spontant: ”Fika!? Jag ser hur tusenlapparna bara flyger ut genom fönstret!!” Tar man, säg, 3 000 spänn för en artikel får man se till att man gör den på några timmar (läs mina tidigare inlägg hur man gör). Är det omöjligt är det bättre att tacka nej (såvida man inte är desperat) och ägna dagen åt att skicka ut 10 nya mail till tidningar med artikelidéer.

Slutligen...
Måste bara tillägga att jag förstår om man som ny i branschen känner sig rätt långt bort ifrån allt det här med fasta uppdrag, 15 artiklar i månaden, ett bra timarvode osv osv. Kanske har man fått nej på nej från tidningar, eller skrivit en artikel i en veckas tid som man fått slängt till sig en tusenlapp för. Då blir nog ett sådant här hurtigt blogginlägg bara irriterande. Känner någon så skulle jag vilja säga: Håll ut – det blir bättre! Snart kommer det ett ”ja”, som sedan leder till ett nytt uppdrag för samma tidning, som leder till att de kontaktar dig igen, och igen, och igen. Och så kommer det ett ”ja” från en annan tidning, och där händer samma sak. Och sen är det du som sitter där med tio tidningar som skriker efter just dig.

Midsommarstången i Dalarna. Foto: moi.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchage

Partner

Riskerna med PDF-fakturor gör e-faktura till tryggaste valet

Att skicka fakturor som PDF eller i word-format kan kännas enkelt och invant. Men det kan också bli en fälla – både för dig som företagare och för dina kunder. Här går vi igenom tre risker med PDF-fakturor – och varför det är smartare med e-faktura.

inexchange
Inexchange 27 juni, 2025 Uppdaterades 2 juli, 2025 3 minuters läsning
e-faktura

Foto: Inexchange

Innan vi går igenom riskerna med PDF-fakturor och fördelarna med e-fakturor; visste du att Driva Egets läsare just nu kan kan testa e-fakturor helt kostnadsfritt via Inexchange? Du kan skicka dina 100 första e-fakturor helt kostnadsfritt – läs mer här!

Risk 1: Dina fakturor fastnar i spamfilter eller försvinner

Fakturor som skickas via e-post riskerar att:

  • fastna i spamfilter
  • hamna i fel inkorg
  • glömmas bort, eller skrivas ut och förloras

Varför är e-fakturor bättre? Jo, e-fakturor levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Risk 2: Du riskerar att utsättas för bluffakturor och bedrägerier

PDF-fakturor och pappersfakturor kan manipuleras på vägen eller till och med skapas av bedragare. Någon kan lägga in sina egna betalningsuppgifter i en faktura som ser äkta ut.

Fakturor som skickas ut som erbjudanden, men ser ut som betalningskrav, är en växande fälla för småföretag.

Varför är e-fakturor bättre? Med e-faktura (till exempel via Inexchange, som 60 000 företag har valt) minskar du risken för att ta emot falska fakturor.

Informationen är digital, strukturerad och skickas på ett säkert sätt direkt från avsändarens system till mottagarens fakturahantering. Fakturan passerar ingen inkorg eller skrivbord där bluffversioner ofta smyger sig in. Det är också lättare att verifiera avsändaren via till exempel Peppol-id (Läs mer om vad Peppol är här).

Risk 3: Du tappar tid och kontroll

PDF-fakturor kräver ofta manuell hantering, registrering och bokföring. Det ökar risken för fel, tar tid och blir därmed kostsamt. Dessutom försvårar det spårbarheten om du behöver gå tillbaka och kontrollera en betalning.

Varför är e-fakturor bättre?

  • du slipper pappersarkiv
  • du får automatiska påminnelser och matchning mot inköpsorder
  • du får bättre statistik över utgifter och intäkter

Många sparar 5-10 minuter i hanteringstid per faktura, när de går över från PDF till e-faktura. Och här kan du testa att skicka dina 100 första e-fakturor helt kostnadsfritt.

Vad är en e-faktura egentligen?

En e-faktura är en faktura som skickas i ett strukturerat digitalt format, och inte som en PDF eller bild. Den går att läsa av automatiskt av mottagarens system. E-fakturan möter även framtidens krav. Det blir allt viktigare att skicka och ta emot fakturaformat som uppfyller rekommenderad europeisk standard. Exempelvis Peppol BIS. Det är ett format skapat i EU:s regi och som också börjat breda ut sig i andra världsdelar.

Fördelarna med att byta till e-faktura

  • Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
  • Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
  • Miljövinst: Mindre papper, mindre utskrifter
  • Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på
  • Besparingar: Lägre pris, inget slöseri med tid.

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange, där du kan skicka dina 100 första e-fakturor helt kostnadsfritt. Testa här!

Om Inexchange
Mer än  60 000 företag effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.

60 000 anslutna företag
Många användare är en kvalitetsgaranti. För det betyder att förtroendet är högt. Alla uppskattar tjänster man kan lita på.

Miljontals fakturor varje vecka
Fakturaleveranser behöver löpa via tillförlitliga system. Inexchange handskas varje vecka med miljonvolymer. Säkert och tryggt.

Hållbart och miljövänligt
Genom att skicka och ta emot fakturor och andra affärsdokument elektroniskt hjälps vi åt att minska miljöpåverkan.



Ekonomi & Skatt

Så fungerar F-skatt – Allt du behöver veta som företagare

Funderar du på att starta företag eller driver du redan eget? Då är F-skatt något du inte kommer undan. I den här guiden förklarar vi vad F-skatt är, varför du behöver den – och vad du måste tänka på för att undvika onödiga misstag.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 14 juli, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 4 minuters läsning
Guide som fo¨rklarar hur F-skatt fungerar fo¨r dig som a¨r eller ska bli fo¨retagare

Foto: Unsplash

I den här guiden går vi igenom:

  1. Vad F-skatt är och varför den är viktig för dig som företagare
  2. Hur du ansöker om F-skatt – steg för steg
  3. Vad som krävs för att få F-skatt – och vad som kan göra att du blir nekad
  4. Vanliga misstag gällande f-skatt – och hur du undviker dem

Vi tror guiden passar dig som driver eller planerar att starta eget företag – oavsett företagsform.

Tight om tid? Här är det viktigaste från guiden

  • F-skatt är ett måste för att få ta uppdrag som företagare. Utan den riskerar du att inte få betalt.
  • Ansökan görs enkelt hos Skatteverket. Det är gratis, men du måste kunna visa att du bedriver eller kommer att bedriva näringsverksamhet.
  • Du ansvarar själv för att betala in skatt och sociala avgifter. Det ingår i F-skatten.
  • Du kan bli nekad F-skatt om du t.ex. har stora skulder eller inte anses driva näringsverksamhet på riktigt.

Okej, let´s dive in!

Vad är F-skatt och varför behöver du det?

F-skatt (förkortning för företagsskatt) visar att du är en företagare som själv ansvarar för att betala in dina skatter och avgifter.

  • Om du inte har F-skatt, så betraktas du inte som en "självständig näringsidkare" i Skatteverkets ögon. Då måste den som anlitar dig – alltså din kund eller uppdragsgivare – behandla dig som en anställd i vissa avseenden.
  • F-skatt är därför en sorts kvalitetsstämpel. Den visar att du är en seriös aktör och vet vad som gäller.

Exempel: Du fakturerar en kund 10 000 kr. Har du inte F-skatt kan kunden tvingas dra av preliminärskatt och arbetsgivaravgifter, vilket skapar krångel för båda parter.

Så ansöker du om F-skatt – steg för steg

Att ansöka om F-skatt är relativt enkelt, men kräver att du har koll på din verksamhet.

1. Skapa konto på verksamt.se
Här hittar du e-tjänsten för att registrera företag och ansöka om F-skatt.

2. Fyll i din ansökan
– Du ska kunna beskriva verksamheten: vad du ska göra, vilka kunder du vänder dig till och hur du planerar att tjäna pengar. Du behöver också lämna uppgifter om förväntade inkomster och startdatum (ett tips är att ange låga summor, så riskerar du inte hög preliminärskatt i början)

3. Skatteverket bedömer om du bedriver näringsverksamhet. Det innebär att verksamheten ska vara självständig, ha vinstsyfte och bedrivas varaktigt.

4. Beslut skickas till din digitala brevlåda. Normalt inom några veckor. Om du får avslag kan du överklaga.

Vad krävs för att få F-skatt?

Skatteverket gör en bedömning utifrån tre grundkrav:

  • Självständighet – Du ska själv bestämma hur uppdrag utförs.
  • Varaktighet – Verksamheten får inte vara tillfällig.
  • Vinstsyfte – Det ska finnas en realistisk plan att gå med överskott.

Du kan bli nekad F-skatt om du:

  • Har stora skatteskulder eller obetalda avgifter
  • Inte kan visa att du faktiskt kommer att ha kunder eller inkomster
  • Har ett beroendeförhållande till en enda uppdragsgivare (vilket kan tyda på att det är ett dolt anställningsförhållande)

Tips: Skatteverket kan godkänna din F-skatt även om du ännu inte har fakturerat – så länge det finns en tydlig plan.

Vanliga misstag gällande f-skatt – och hur du undviker dem

  • Du väntar för länge med att ansöka. Det kan leda till att du inte får betalt i tid – eller att kunder tackar nej.
  • Du fakturerar utan att ha F-skatt. Du riskerar att kunden gör skatteavdrag, och du får mindre betalt.
  • Du tror att F-skatt är samma som momsregistrering. Det är två olika saker – och du behöver ofta båda.

Sammanfattning

  • F-skatt är ett måste för att fakturera som företagare.
  • Ansökan sker via verksamt.se och är gratis.
  • Du måste visa att du driver en seriös, självständig verksamhet.
  • F-skatt innebär att du själv betalar skatt och avgifter.
  • Undvik att fakturera innan din F-skatt är godkänd.

Vanliga frågor om F-skatt

Hur lång tid tar det att få F-skatt?

Det tar normalt 2–6 veckor efter att du skickat in en komplett ansökan.

Måste jag ha F-skatt för att starta en enskild firma?

Ja, F-skatt är ett krav för att kunna fakturera som egenföretagare.

Kan jag få F-skatt om jag bara har en kund?

Det är möjligt, men Skatteverket kan ifrågasätta om det verkligen är en självständig näringsverksamhet.

Vad är skillnaden mellan F-skatt och FA-skatt?

FA-skatt är till för dig som både är anställd och driver företag vid sidan av.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.