Till huvudinnehållet

» Starta Eget 2027 – från idé till startklart bolag på 45 min. Kolla in!

Frilansskolan del 22: Öka tempot - och höj din inkomst radikalt

29 juni, 2011 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 7 minuters läsning
Hej!

Hoppas att ni har haft en skön midsommar. Själv var jag i Dalarna över helgen och firade på äkta traditionellt vis – underbart!

Jag har fått några frågor från en läsare som jag tänkte svara på.

1. Om man sitter och kläcker idéer som sedan resulterar i en synopsis, varpå redaktören nappar en av dessa idéer, har du då någonsin känt att när du väl börjar skriva på artikeln, så är dina kunskaper om just detta ämne för begränsat för att du skall få ihop material till en hel artikel?

SVAR:
Det är mer att jag känt att det tar väldigt lång tid att läsa in sig på ämnet, eftersom jag kunnat så lite om det. Alternativt att ämnet varit alldeles för stort. Informationen kan man ju skaffa till slut men det kan ta en väldans massa tid. Därför tycker jag att man i så stor mån man kan ska hålla sig vid sin läst (heter det så?) och verkligen keep it simple. Dvs skriva om det man redan kan och skriva om ämnen som inte är megastora. T ex har jag alltid skrivit mycket för tjejtidningar om relationer, kärlek, vänskap, karriär osv osv för unga kvinnor. Det kan jag ju liksom innan och utan eftersom jag själv är 27 år och tjej. Då är det dels enormt mycket lättare att komma på bra artikelknäck, och dessutom mycket lättare att skriva. På senare år har jag skrivit mycket om entreprenörskap och företagande, det är också något jag kan och brinner för. Sen är det alltid bra att utvecklas och skriva andra typer av artiklar, men det kan ju komma efterhand när man känner att man har tid.

2. Skulle en synopsis på fem meningar kunna fungera för en frilansare som just börjat I branschen? Kommer redaktören verkligen kunna bedöma skribenten/journalistens kompetens att hantera språk osv, på en sådan kort presentation, lämpar sig denna metod bättre för er som redan blivit publicerade där redaktören kan bilda sig en bättre uppfattning om ert skrivande genom att hitta er på nätet, än för en total nybörjare som ännu inte har blivit publicerad?
SVAR:
Det räcker i de allra flesta fall, även för totala nybörjare. Jag har hört talas om några redaktörer som bett om att få se en tidigare artikel, men annars bryr de sig inte. Det viktiga är att artikelidén är bra. Redaktörerna behöver ju heller inte betala förrän de har fått en artikel som håller måttet, därför tar de ingen risk. Dock kan man nog säga att det alltid är bra att ha skrivit grejer innan, även om de inte är publicerade någonstans (kan vara t ex artiklar man skrivit i plugget, artiklar man skrivit på egen hand osv). Jag tror inte att man ska gå från att inte skrivit en enda grej till att börja frilansa, lite träning behöver man. En mycket bra övning för helt nya skribenter är att studera en tidning noggrant, komma på en artikelidé som passar tidningen och sedan skriva artikeln. Då kan man använda den om en redaktör skulle be om arbetsprover. I början skrev jag också en del artiklar som jag sedan försökte sälja (och lyckades ibland). Främst researtiklar jag skrev på semestern, då har man ofta tiden.

3. Hur många artiklar skriver du i månaden? Varierar naturligtvis baserat på längd på artikel osv, men på ett ungefär?

SVAR:
Utöver mitt webbredaktörsgig på Driva-eget.se blir det mellan 10-15 artiklar i månaden (förutom när jag är på semester eller jobbar intensivt med min egen tidning), då är det både kortare knäck och längre reportage och jag jobbar normala arbetstider. Ibland blir det fler, det beror lite på artiklarnas omfattning. Jag tror att det är vanligt att man tänker att man ska skriva typ 5 artiklar i månaden, men det är i mina ögon alldeles för lite om man är ute efter att dra in cash. I början är det självklart superbra om man så skriver EN artikel i månaden (man kanske pluggar samtidigt eller jobbar med något annat). Då tar det också mycket längre tid, och det är viktigt att det får ta det. En artikel jag skriver idag på några timmar tog mig kanske en vecka för några år sedan, men då lärde jag mig också massor på vägen.

Alltså: Man kommer så småningom upp i ett tempo, plus att man får fler kunder ju mer man pitchar, som gör att man kan skriva många fler artiklar. Detta höjer månadsinkomsten radikalt. Allra bäst är om man kan sälja in ett gäng längre jobb. Ska man skriva kortare knäck som man tar typ 2 lax för får man skriva en jäkla massa knäck för att komma upp i en bra lön.

Dessutom, ju mer du skriver - desto bättre blir du. Och det gillar uppdragsgivarna också. Men för att lyckas måste man, även här, keep it simple. Det är stört omöjligt att skriva tio långa, undersökande reportage i månaden som kräver mängder av research och intervjuer – då går man ju under. Därför blev jag så förbannad när jag var på Frilansdagen på Poppius och killen som skrivit "Carl XVI Gustaf: den motvillige monarken" om kungen var där och tog emot pris. Hans råd till oss frilansare i publiken var något i stil med att sluta skriva artiklar med tips till medelmåttiga svenskar och i stället satsa på ”riktig” journalistik (minns inte ordagrant). Jaha, men vem ska betala för den journalistiken? Knappast tidningarna. Kommentaren var verkligen ett hån mot frilansare som försöker försörja sig på att skriva.

4.…Och hur pass lång tid tar det att producera en färdig artikel, (inkluderat skrivtid, och forskning i, för artikeln, relevanta ämnen, förberedelser, intervjuer osv)? Förstår att även detta är väldigt varierande, men I genomsnitt, eller på ett ungefär?

SVAR:
Tyvärr jättesvårt att svara på - det varierar verkligen enormt. Ibland ägnar jag flera dagar åt en artikel, ibland går det på några timmar. Men mitt råd är att alltid anpassa tiden till hur mycket du får betalt. Jag tycker att man som erfaren journalist ska sträva efter att ta ut 1000 kr/timmen, dock är det kanske mer realistiskt med 700-800 kr/timmen. Då ingår all research, intervjuer, skrivtid – allt. Det enda som inte räknas in är säljtid, därför ska man ha i åtanke att man som ny i branschen får lägga mycket obetald tid på att pitcha vilket man dock får tillbaka sedan när de fasta uppdragen börjar rulla in. Det uppdragsgivarna ofta missar är att man också måste lägga ner en del tid på saker de inte ger en betalt för. Nu syftar jag inte på sälj och bokföring utan det kan vara t ex möten med dem, luncher, telefonsamtal, skriva synopsis, styra upp fotografering av någon man intervjuat osv osv. Detta kan vara bra att komma ihåg när man snackar arvode.

För att lyckas hålla ett högt timarvode är det absolut nödvändigt att man håller koll på sin tid. Ett talande exempel var när min syrra ringde och ville komma förbi på en fika kl 15 på eftermiddagen och jag svarade spontant: ”Fika!? Jag ser hur tusenlapparna bara flyger ut genom fönstret!!” Tar man, säg, 3 000 spänn för en artikel får man se till att man gör den på några timmar (läs mina tidigare inlägg hur man gör). Är det omöjligt är det bättre att tacka nej (såvida man inte är desperat) och ägna dagen åt att skicka ut 10 nya mail till tidningar med artikelidéer.

Slutligen...
Måste bara tillägga att jag förstår om man som ny i branschen känner sig rätt långt bort ifrån allt det här med fasta uppdrag, 15 artiklar i månaden, ett bra timarvode osv osv. Kanske har man fått nej på nej från tidningar, eller skrivit en artikel i en veckas tid som man fått slängt till sig en tusenlapp för. Då blir nog ett sådant här hurtigt blogginlägg bara irriterande. Känner någon så skulle jag vilja säga: Håll ut – det blir bättre! Snart kommer det ett ”ja”, som sedan leder till ett nytt uppdrag för samma tidning, som leder till att de kontaktar dig igen, och igen, och igen. Och så kommer det ett ”ja” från en annan tidning, och där händer samma sak. Och sen är det du som sitter där med tio tidningar som skriker efter just dig.

Midsommarstången i Dalarna. Foto: moi.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från HLR Experten

Partner

Vilken HLR-utbildning och brandskydd behöver ett företag ha?

Säkerhetsfrågor hamnar ofta långt ner på företagares att göra-listor. Men vad händer om du eller en kollega plötsligt skadas eller blir sjuk? Och vilka säkerhetsregler måste ett företag följa? Det ska vi lära dig nu.

hlr-experten
HLR Experten 12 oktober, 2026 • Uppdaterades 13 oktober, 2026 • 11 minuters läsning
HLR Utbildning
HLR Experten

Läget på en arbetsplats kan förändras på några sekunder. En kollega faller ihop vid skrivbordet. Någon sätter maten i halsen under lunchen. Det börjar ryka från en laddare, en maskin eller en fritös. I ett sådant ögonblick finns det sällan tid att fundera på vem som ska göra vad utan kunskapen behöver redan finnas på arbetsplatsen.

I den här artikeln går vi igenom hur du som driver företag kan stärka beredskapen med hjälp av en HLR utbildning (kunskap i första hjälpen och brandskydd) utan att säkerhetsarbetet behöver bli komplicerat eller tidskrävande.

Tips! Här kan du boka en HLR-utbildning, Första hjälpen-kurs eller brandutbildning till ditt företag via HLR Experten.

Utrustning räcker inte – personalen behöver veta hur den används

Många arbetsplatser har redan en hjärtstartare på väggen, en brandsläckare i korridoren och en första hjälpen-låda i personalrummet. Det är bra, men utrustningen behöver kombineras med kunskap om hur och när den ska användas.

När något händer behövs någon som vågar ta initiativ. Någon måste ringa 112, någon måste starta hjärt- och lungräddning, någon måste hämta hjärtstartaren och någon måste möta ambulansen. Om medarbetarna aldrig har tränat på detta kan värdefull tid gå förlorad.

Det är här utbildning gör skillnad. Genom att öva under kontrollerade former får medarbetarna möjlighet att träna både handgrepp och beslutsfattande innan de ställs inför en verklig nödsituation. Det är också därför HLR, första hjälpen och brandskydd med fördel kan ses som delar av samma säkerhetsarbete.

Hjärt- och lungräddning: minuterna avgör

Hjärtstopp kan drabba vem som helst och var som helst, även på en arbetsplats. Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod, och hjärnan får inte den syretillförsel den behöver. Redan efter några minuter kan hjärnan skadas, och för varje minut utan HLR minskar överlevnadschansen. Hjärt- och lungräddning hjälper till att upprätthålla blodcirkulationen i väntan på ambulansen. Att starta HLR snabbt är därför avgörande.

Grundprinciperna är enkla att komma ihåg:

  1. Kontrollera om personen reagerar och andas normalt.
  2. Ring 112 och be någon hämta hjärtstartare.
  3. Börja med bröstkompressioner mitt på bröstkorgen, ungefär 5 till 6 centimeter djupt, 100 till 120 tryck per minut.
  4. Ge två inblåsningar efter 30 kompressioner, eller fortsätt enbart med kompressioner om du känner dig osäker.
  5. Sätt på hjärtstartaren så snart den finns på plats och följ dess instruktioner.

Att läsa dessa steg är en sak. Att omsätta kunskapen i praktiken under en stressig situation är betydligt svårare. En praktisk HLR utbildning för företag ger deltagarna möjlighet att träna på övningsdockor, få feedback på djup och takt och bli tryggare i att använda en hjärtstartare. 

Syftet är inte att göra alla till sjukvårdare. Det handlar om att ge fler på arbetsplatsen kunskap och trygghet att agera under de första avgörande minuterna.

HLR utbildning för företag: vad bör ingå?

Om du söker en HLR utbildning i Stockholm eller på någon annan ort är det lätt att jämföra pris och längd och stanna där. Men innehållet och möjligheten till praktisk träning är minst lika viktigt. Ställ gärna följande frågor:

  • Hur stor del av tiden är praktisk träning?
  • Hur stora är grupperna? Små grupper ger mer övningstid per person.
  • Vilken bakgrund har instruktörerna? Erfarenhet från vården eller räddningstjänsten kan bidra med verklighetsnära exempel och erfarenheter.
  • Kan innehållet anpassas efter vår lokal, vår bransch och våra risker?
  • Följer utbildningen gällande riktlinjer, framför allt från Svenska Rådet för Hjärt-Lungräddning?

En bra utbildning går också igenom hela förloppet: vem larmar, vem hämtar hjärtstartaren, vem möter ambulansen och hur deltagarna hjälps åt med kompressionerna och inblåsningarna.

Första hjälpen handlar om mer än hjärtstopp

Hjärtstopp är en av de allvarligaste situationerna, men långt ifrån den enda. På en arbetsplats kan det handla om skärsår och kraftiga blödningar, fallolyckor, brännskador, allergiska reaktioner, kvävning eller medvetslöshet. I många sådana situationer kan de första åtgärderna på plats ha stor betydelse innan professionell hjälp anländer.

Därför kombinerar många företag HLR med en bredare första hjälpen kurs. Där lär sig deltagarna bland annat att:

  • bedöma en olycksplats och skydda både sig själva och den skadade
  • stoppa blödningar
  • hantera kvävning
  • känna igen tecken på stroke och hjärtinfarkt
  • ta hand om brännskador och frakturer
  • lägga en medvetslös person som andas i stabilt sidoläge
  • stötta en person i chock tills hjälpen kommer

Första hjälpen handlar i grunden om att göra rätt saker i rätt ordning innan sjukvården tar över. Praktisk träning blir särskilt värdefull eftersom verkliga olyckor sällan är lugna och välorganiserade. Någon är skadad, andra är stressade och informationen är ofullständig. Den som har tränat på liknande scenarier är därför ofta bättre förberedd på att agera.

För arbetsgivare finns dessutom en formell sida. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer krav på att det finns beredskap för olyckor och akuta situationer på arbetsplatsen, vilket inkluderar tillgång till personal med kunskap i första hjälpen. Utbildning är alltså inte bara klokt, den är en del av ansvaret som arbetsgivare.

När barn finns i verksamheten

Barn är inte små vuxna, och det gäller även vid livsfara. Hos barn börjar ett hjärtstopp oftare med ett andningsproblem, till exempel vid kvävning, drunkning eller en svår luftvägsinfektion. Därför får inblåsningarna större betydelse, och tekniken anpassas efter barnets ålder och storlek.

För förskolor, skolor och fritidsverksamheter är detta en särskild beredskapsfråga. En Barn HLR utbildning tar upp skillnaderna mellan spädbarn, mindre barn och äldre barn, och deltagarna får öva på dockor som är anpassade för olika åldrar. Utbildningen behandlar också hur man agerar vid luftvägsstopp och hur man kan arbeta förebyggande för att minska risken för olyckor.

För den som arbetar med barn handlar det inte bara om teknik. En stor del av värdet ligger i att redan ha tränat på olika situationer i förväg och därmed vara bättre förberedd om något allvarligt inträffar.

Brandskydd: mer än en släckare på väggen

De flesta arbetsplatser har någon form av brandskydd, som brandlarm, släckare, utrymningsvägar och skyltning. Men hur många av medarbetarna vet vilken släckare som ska användas till vad? Hur nära branden bör man stå? När är det rätt att försöka släcka, och när ska man i stället lämna lokalen?

Det är sådana frågor en praktisk utbildning i brandskydd kan ge svar på. Deltagarna lär sig hur bränder uppstår och sprids, hur olika typer av släckutrustning fungerar och hur man larmar och utrymmer på ett säkert sätt.

Praktiska släckövningar är särskilt värdefulla. Genom att prova utrustningen under kontrollerade former får deltagarna erfarenhet av hur en brandsläckare används och vilka möjligheter och begränsningar den har.

Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att den som driver en verksamhet arbetar förebyggande med brandskyddet. Personalens kunskap om hur man agerar vid brand är en viktig del av det arbetet. Ett systematiskt brandskyddsarbete blir också mer konkret när rutinerna kompletteras med praktisk kunskap och övning.

Förebygg först, släck sedan

Det bästa brandskyddet är att branden aldrig uppstår. En bra brandutbildning handlar därför också om att identifiera riskerna i den egna verksamheten. På kontoret kan det vara laddare, förlängningssladdar och köksutrustning. I verkstaden eller på lagret kan det vara maskiner, heta ytor och brännbart material. En medarbetare som lär sig upptäcka blockerade utrymningsvägar eller felaktigt placerat brännbart material bidrar till ett bättre förebyggande brandskydd i det dagliga arbetet.

Brandfarliga arbeten kräver särskild kunskap

Vissa arbetsmoment innebär en klart förhöjd brandrisk. Svetsning, skärning med vinkelslip och arbete med öppen låga skapar gnistor och värme som kan orsaka brand även efter att själva arbetsmomentet har avslutats.

Därför finns särskilda säkerhetsregler vid brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats. För berörda roller kan det också finnas krav på rätt kunskap och giltigt personcertifikat.

En sådan utbildning fokuserar bland annat på riskbedömning: hur en brand kan uppstå, hur omgivningen påverkar risken och vilka säkerhetsrutiner som behöver följas under och efter arbetet. För företag inom bygg, installation, industri och underhåll kan den kunskapen vara en viktig del av det förebyggande brandskyddet.

Anpassa utbildningen efter era verkliga risker

Alla företag behöver inte samma utbildningar. Ett litet kontor har andra risker än en byggarbetsplats, en restaurang har andra förutsättningar än ett lager, och en förskola behöver fokusera på helt andra scenarier än ett tillverkande företag.

Utgå därför från den egna verksamheten och ställ några frågor:

  • Vilka olyckor skulle realistiskt kunna inträffa hos oss?
  • Vilka personer vistas i lokalerna, och finns det grupper som kräver särskild hänsyn, som barn eller äldre?
  • Vilken utrustning finns redan, och vet personalen hur den används?
  • Hur snabbt kan ambulans eller räddningstjänst vara på plats?
  • Finns det arbetsmoment med förhöjd risk?

Svaren ger en bra utgångspunkt för att bedöma vilka kunskaper personalen behöver. För många arbetsplatser är HLR, första hjälpen och grundläggande brandskydd en naturlig bas. För verksamheter med barn kan barn-HLR vara särskilt relevant, och för företag där brandfarliga arbeten förekommer behövs särskild kompetens för dessa arbetsmoment.

Träna tillsammans på den egna arbetsplatsen

Att genomföra utbildningen på plats, med den ordinarie arbetsgruppen, har en extra fördel: kursen kopplas direkt till verkligheten. Medarbetarna kan diskutera var hjärtstartaren sitter, vilken som är närmaste utrymningsväg och var personalen ska samlas efter en utrymning.

Utbildningen kan samtidigt synliggöra brister som annars lätt förbises. Ibland är det flera medarbetare som inte vet var hjärtstartaren finns. Kanske är första hjälpen-materialet svårt att hitta, eller så finns det en utrymningsrutin som få känner till. Det är värdefulla upptäckter, eftersom bristerna då kan åtgärdas innan en verklig händelse inträffar.

Utbildning är en färskvara

Ett vanligt misstag är att se säkerhetsutbildning som något man bockar av en gång. Kunskap glöms, och verksamheter förändras. Nya medarbetare börjar, andra slutar, lokaler byggs om och utrustning flyttas.

Därför behöver säkerhetsarbetet hållas levande. Det behöver inte betyda att man utbildar all personal varje år. Korta repetitionstillfällen, interna genomgångar, utrymningsövningar och regelbundna kontroller av utrustningen kan bidra till att kunskaper och rutiner hålls aktuella. Poängen är att säkerhet ska vara något som diskuteras och övas, inte något som enbart finns i en mapp.

Skapa tydliga rutiner innan något händer

Utbildning ger kunskap, men tydliga rutiner gör det enklare att omsätta kunskapen i praktiken. Fundera ut svaren på dessa frågor i förväg och se till att alla känner till dem:

  • Var finns hjärtstartaren och första hjälpen-materialet?
  • Vem ringer 112, och vilken adress anger ni till SOS Alarm?
  • Vem möter ambulansen eller räddningstjänsten utanför?
  • Vilka utrymningsvägar finns, och var är återsamlingsplatsen?
  • Hur kontrollerar ni att alla har lämnat byggnaden?

Håll rutinerna enkla. En avancerad handlingsplan som ingen kommer ihåg är av begränsat värde när stressen stiger.

Fem frågor varje företagare bör kunna svara på

Ett snabbt sätt att se över företagets beredskap är att ställa fem konkreta frågor:

  1. Vad händer om en medarbetare får hjärtstopp idag? Vet personalen hur man gör hjärt- och lungräddning och var hjärtstartaren finns?
  2. Vad händer om någon skadas allvarligt? Finns utrustning och personer som känner sig trygga med första hjälpen?
  3. Vad händer om det börjar brinna? Vet alla hur man larmar, agerar vid brand och utrymmer?
  4. Vet alla var de ska samlas efter en utrymning?
  5. När tränade personalen senast? Om ingen kommer ihåg svaret kan det vara dags att se över utbildningsplanen.

Frågorna är enkla, men svaren säger mycket om hur väl förberedd verksamheten faktiskt är.

Säkerhetskultur byggs innan olyckan inträffar

Den kanske viktigaste effekten av utbildning är inte ett enskilt handgrepp den säkerhetskultur som skapas på arbetsplatsen. På en arbetsplats där säkerhet diskuteras öppet blir det naturligt att uppmärksamma risker, kontrollera utrustning och fråga när man är osäker. Den som tidigare har fått öva under kontrollerade former har dessutom en erfarenhet att falla tillbaka på när något händer på riktigt.

Målet är inte att kunna hantera varje tänkbar olycka. Det är orealistiskt. Målet är att skapa tillräckligt med kunskap och trygghet för att människor ska kunna påbörja rätt åtgärder, larma professionell hjälp och agera så säkert och effektivt som situationen tillåter.

Sammanfattning: en tryggare arbetsplats börjar idag

Ingen företagare kan eliminera risken för olyckor, men du kan påverka hur väl förberedd organisationen är. Genom utbildning i hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd får fler medarbetare kunskap och möjlighet att träna på hur de ska agera. Genom tydliga rutiner minskar osäkerheten, och genom regelbunden repetition hålls kunskaperna levande.

Börja med att kartlägga era största risker, kontrollera att utrustningen finns och fungerar och välj de utbildningar som passar verksamheten. Det kräver en insats, men kan få stor betydelse den dag då en verklig situation uppstår och någon behöver veta: Vad gör vi nu?

Tips! Här kan du boka en HLR-utbildning, Första hjälpen-kurs eller brandutbildning till ditt företag via HLR Experten. 

Om HLR Experten
Hos HLR-Experten hittar du praktiska HLR-kurser som gör dig trygg i akuta situationer, både på jobbet och hemma. Våra certifierade instruktörer använder moderna träningsdockor och fokuserar på verklighetsnära övningar så att du vet exakt hur du ska agera när varje sekund räknas.Vill du ha direktkontakt är du varmt välkommen att kontakta utbildningskoordinator Wasim Hentati på 08-420 023 34 eller info@hlr-experten.se.



Ekonomiskolan

Vilket bokföringsprogram ska jag välja 2026?

I dag använder nästan alla företag någon form av bokföringsprogram. Programmen gör bokföringen enklare, automatiserar mycket av arbetet och hjälper dig att hålla koll på företagets ekonomi. Men vilket ska jag välja?

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 7 juni, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 3 minuters läsning
Vilket bokfo¨ringsprogram ska man va¨lja
Montage/Canva

Det finns onekligen många alternativ på marknaden – och de kan skilja sig ganska mycket i funktioner och pris. 

Istället för att fastna i specifika varumärken kan det vara smart att utgå från vilka funktioner programmet faktiskt har. Här är en checklista med tio saker ett bra bokföringsprogram bör klara av.

Tips från Spiris: Bokför gratis – i 6 månader! För dig som startat företag de senaste 12 månaderna.

10 saker ett bra bokföringsprogram ska kunna

1. Automatisk koppling till bankkonto

Ett modernt bokföringsprogram ska kunna kopplas direkt till företagets bankkonto. Då importeras transaktioner automatiskt och kan matchas mot fakturor eller kvitton. Det sparar mycket tid och minskar risken för manuella fel.

2. Enkel fakturering

Ditt företag behöver kunna skapa och skicka fakturor direkt i bokföringsprogrammet. Programmet bör därför ha en enkel faktureringsfunktion. Det är också en fördel om programmet kan:

  • skicka fakturor digitalt (även e-faktura)
  • hantera påminnelser
  • registrera betalningar automatiskt

3. Automatisk momsberäkning

Momsredovisning är en central del av bokföringen. Ett bra bokföringsprogram räknar automatiskt ut moms och kan skapa en momsrapport som ligger till grund för momsdeklarationen. Det minskar risken för fel i redovisningen.

Tips från Spiris: Sköt det mesta av din löpande bokföring automatiskt. Prova gratis här!

4. Digital kvittohantering

I dag arbetar många företag helt digitalt. Ett bra bokföringsprogram bör därför ha en funktion där du kan fotografera kvitton med mobilen och ladda upp dem direkt i systemet. Det gör att underlagen sparas automatiskt och blir lätta att hitta.

5. Integrationer med andra system

Många företag använder fler system än bara bokföringsprogrammet, till exempel:

  • e-handelssystem
  • kassasystem
  • CRM-system
  • betalningslösningar

Ett bra bokföringsprogram ska kunna integreras med andra verktyg så att informationen automatiskt förs över till bokföringen.

6. Automatisering av bokföringen

Moderna bokföringsprogram kan automatisera mycket av bokföringen. Till exempel kan systemet:

  • föreslå bokföringskonto
  • matcha banktransaktioner
  • bokföra återkommande kostnader automatiskt

Det gör arbetet betydligt snabbare.

Tips från Spiris: Följ Spiris nyhetsbrev här. Få tips, inspiration och aktualiteter för företagare.

7. Rapporter som är lätta att förstå

Ett bra bokföringsprogram ska inte bara registrera siffror – det ska också hjälpa dig att förstå ekonomin. Programmet ska därför kunna ge dig tydliga rapporter, till exempel:

  • resultatrapport
  • balansrapport
  • kassaflödesrapport

Helst ska de vara enkla att läsa även för den som inte är ekonom.

8. Samarbete med redovisningskonsult

Många företag väljer att anlita en redovisningskonsult när de växer. Då är det viktigt att programmet gör det enkelt att dela bokföringen. Många system låter både företagaren och redovisningskonsulten arbeta i samma system samtidigt. 

9. Möjlighet att växa med företaget

Det bokföringsprogram du väljer i början bör fungera även när företaget växer. Det är därför bra om programmet även kan hantera saker som:

  • löner
  • projektredovisning
  • lager
  • fler användare

Då slipper du byta system när företaget utvecklas.

10. Support och hjälp när något går fel

Ekonomi är ett område där det är viktigt att det blir rätt. Därför är det en stor fördel om bokföringsprogrammet erbjuder bra support. Det kan till exempel vara:

  • chatt eller telefon
  • guider och utbildningar
  • hjälpcenter online

När frågor uppstår är det skönt att kunna få hjälp snabbt.

Välj funktioner, inte bara pris!

När du ska välja bokföringsprogram är det lätt att fastna i priset. Men ofta är det viktigare att programmet faktiskt passar hur ditt företag arbetar – det är värt någon hundralapp extra att välja kvalitet.

Ett bra bokföringsprogram ska göra ekonomin enklare – inte krångligare.

Om programmet har funktionerna i checklistan ovan, brukar det vara ett bra tecken på att det fungerar även när ditt företag växer.

Tips från Spiris: Ladda ned kostnadsfri fakturamall, affärsplansmall, kvittomall och mall för reseräkning här

Tips! Här hittar du alla delar i Ekonomiskolan – som lär dig allt om bokföring, skatter och företagsekonomi. Bokmärk och kom tillbaka!



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.