Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Frilansskolan del 22: Öka tempot - och höj din inkomst radikalt

29 juni, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 7 minuters läsning
Hej!

Hoppas att ni har haft en skön midsommar. Själv var jag i Dalarna över helgen och firade på äkta traditionellt vis – underbart!

Jag har fått några frågor från en läsare som jag tänkte svara på.

1. Om man sitter och kläcker idéer som sedan resulterar i en synopsis, varpå redaktören nappar en av dessa idéer, har du då någonsin känt att när du väl börjar skriva på artikeln, så är dina kunskaper om just detta ämne för begränsat för att du skall få ihop material till en hel artikel?

SVAR:
Det är mer att jag känt att det tar väldigt lång tid att läsa in sig på ämnet, eftersom jag kunnat så lite om det. Alternativt att ämnet varit alldeles för stort. Informationen kan man ju skaffa till slut men det kan ta en väldans massa tid. Därför tycker jag att man i så stor mån man kan ska hålla sig vid sin läst (heter det så?) och verkligen keep it simple. Dvs skriva om det man redan kan och skriva om ämnen som inte är megastora. T ex har jag alltid skrivit mycket för tjejtidningar om relationer, kärlek, vänskap, karriär osv osv för unga kvinnor. Det kan jag ju liksom innan och utan eftersom jag själv är 27 år och tjej. Då är det dels enormt mycket lättare att komma på bra artikelknäck, och dessutom mycket lättare att skriva. På senare år har jag skrivit mycket om entreprenörskap och företagande, det är också något jag kan och brinner för. Sen är det alltid bra att utvecklas och skriva andra typer av artiklar, men det kan ju komma efterhand när man känner att man har tid.

2. Skulle en synopsis på fem meningar kunna fungera för en frilansare som just börjat I branschen? Kommer redaktören verkligen kunna bedöma skribenten/journalistens kompetens att hantera språk osv, på en sådan kort presentation, lämpar sig denna metod bättre för er som redan blivit publicerade där redaktören kan bilda sig en bättre uppfattning om ert skrivande genom att hitta er på nätet, än för en total nybörjare som ännu inte har blivit publicerad?
SVAR:
Det räcker i de allra flesta fall, även för totala nybörjare. Jag har hört talas om några redaktörer som bett om att få se en tidigare artikel, men annars bryr de sig inte. Det viktiga är att artikelidén är bra. Redaktörerna behöver ju heller inte betala förrän de har fått en artikel som håller måttet, därför tar de ingen risk. Dock kan man nog säga att det alltid är bra att ha skrivit grejer innan, även om de inte är publicerade någonstans (kan vara t ex artiklar man skrivit i plugget, artiklar man skrivit på egen hand osv). Jag tror inte att man ska gå från att inte skrivit en enda grej till att börja frilansa, lite träning behöver man. En mycket bra övning för helt nya skribenter är att studera en tidning noggrant, komma på en artikelidé som passar tidningen och sedan skriva artikeln. Då kan man använda den om en redaktör skulle be om arbetsprover. I början skrev jag också en del artiklar som jag sedan försökte sälja (och lyckades ibland). Främst researtiklar jag skrev på semestern, då har man ofta tiden.

3. Hur många artiklar skriver du i månaden? Varierar naturligtvis baserat på längd på artikel osv, men på ett ungefär?

SVAR:
Utöver mitt webbredaktörsgig på Driva-eget.se blir det mellan 10-15 artiklar i månaden (förutom när jag är på semester eller jobbar intensivt med min egen tidning), då är det både kortare knäck och längre reportage och jag jobbar normala arbetstider. Ibland blir det fler, det beror lite på artiklarnas omfattning. Jag tror att det är vanligt att man tänker att man ska skriva typ 5 artiklar i månaden, men det är i mina ögon alldeles för lite om man är ute efter att dra in cash. I början är det självklart superbra om man så skriver EN artikel i månaden (man kanske pluggar samtidigt eller jobbar med något annat). Då tar det också mycket längre tid, och det är viktigt att det får ta det. En artikel jag skriver idag på några timmar tog mig kanske en vecka för några år sedan, men då lärde jag mig också massor på vägen.

Alltså: Man kommer så småningom upp i ett tempo, plus att man får fler kunder ju mer man pitchar, som gör att man kan skriva många fler artiklar. Detta höjer månadsinkomsten radikalt. Allra bäst är om man kan sälja in ett gäng längre jobb. Ska man skriva kortare knäck som man tar typ 2 lax för får man skriva en jäkla massa knäck för att komma upp i en bra lön.

Dessutom, ju mer du skriver - desto bättre blir du. Och det gillar uppdragsgivarna också. Men för att lyckas måste man, även här, keep it simple. Det är stört omöjligt att skriva tio långa, undersökande reportage i månaden som kräver mängder av research och intervjuer – då går man ju under. Därför blev jag så förbannad när jag var på Frilansdagen på Poppius och killen som skrivit "Carl XVI Gustaf: den motvillige monarken" om kungen var där och tog emot pris. Hans råd till oss frilansare i publiken var något i stil med att sluta skriva artiklar med tips till medelmåttiga svenskar och i stället satsa på ”riktig” journalistik (minns inte ordagrant). Jaha, men vem ska betala för den journalistiken? Knappast tidningarna. Kommentaren var verkligen ett hån mot frilansare som försöker försörja sig på att skriva.

4.…Och hur pass lång tid tar det att producera en färdig artikel, (inkluderat skrivtid, och forskning i, för artikeln, relevanta ämnen, förberedelser, intervjuer osv)? Förstår att även detta är väldigt varierande, men I genomsnitt, eller på ett ungefär?

SVAR:
Tyvärr jättesvårt att svara på - det varierar verkligen enormt. Ibland ägnar jag flera dagar åt en artikel, ibland går det på några timmar. Men mitt råd är att alltid anpassa tiden till hur mycket du får betalt. Jag tycker att man som erfaren journalist ska sträva efter att ta ut 1000 kr/timmen, dock är det kanske mer realistiskt med 700-800 kr/timmen. Då ingår all research, intervjuer, skrivtid – allt. Det enda som inte räknas in är säljtid, därför ska man ha i åtanke att man som ny i branschen får lägga mycket obetald tid på att pitcha vilket man dock får tillbaka sedan när de fasta uppdragen börjar rulla in. Det uppdragsgivarna ofta missar är att man också måste lägga ner en del tid på saker de inte ger en betalt för. Nu syftar jag inte på sälj och bokföring utan det kan vara t ex möten med dem, luncher, telefonsamtal, skriva synopsis, styra upp fotografering av någon man intervjuat osv osv. Detta kan vara bra att komma ihåg när man snackar arvode.

För att lyckas hålla ett högt timarvode är det absolut nödvändigt att man håller koll på sin tid. Ett talande exempel var när min syrra ringde och ville komma förbi på en fika kl 15 på eftermiddagen och jag svarade spontant: ”Fika!? Jag ser hur tusenlapparna bara flyger ut genom fönstret!!” Tar man, säg, 3 000 spänn för en artikel får man se till att man gör den på några timmar (läs mina tidigare inlägg hur man gör). Är det omöjligt är det bättre att tacka nej (såvida man inte är desperat) och ägna dagen åt att skicka ut 10 nya mail till tidningar med artikelidéer.

Slutligen...
Måste bara tillägga att jag förstår om man som ny i branschen känner sig rätt långt bort ifrån allt det här med fasta uppdrag, 15 artiklar i månaden, ett bra timarvode osv osv. Kanske har man fått nej på nej från tidningar, eller skrivit en artikel i en veckas tid som man fått slängt till sig en tusenlapp för. Då blir nog ett sådant här hurtigt blogginlägg bara irriterande. Känner någon så skulle jag vilja säga: Håll ut – det blir bättre! Snart kommer det ett ”ja”, som sedan leder till ett nytt uppdrag för samma tidning, som leder till att de kontaktar dig igen, och igen, och igen. Och så kommer det ett ”ja” från en annan tidning, och där händer samma sak. Och sen är det du som sitter där med tio tidningar som skriker efter just dig.

Midsommarstången i Dalarna. Foto: moi.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Krav på e-faktura med nya eu-regler
Inexchange

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion. 

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)



Nyheter

Rekordjämnt – företagare kan ha avgjort valet

Valet 2026 blev precis den rysare som förutspåddes. Efter en natt där mandat har flyttat fram och tillbaka leder oppositionen just nu med 176–173. Samtidigt återstår röster att räkna. Och med så små marginaler kan Sveriges företagare faktiskt ha blivit en av grupperna som avgjorde valet.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 14 september, 2026 2 minuters läsning
Riksdagsvalet rekordjämnt 2026
AI-Montage

När Sverige vaknar på måndagsmorgonen finns fortfarande ingen självklar vinnare i riksdagsvalet. Med omkring 94 procent av rösterna räknade leder S, V, MP och C just nu med 176 mandat mot 173 för M, SD, KD och L, enligt SVT:S rapportering.

Under natten har det varit ännu jämnare. Vid midnatt var ställningen 175–174 – alltså bara ett enda mandat mellan sidorna. Därefter har mandatfördelningen fortsatt att förändras i takt med att fler valdistrikt räknats. Det slutliga resultatet dröjer. På onsdag räknas bland annat sena förtidsröster och utlandsröster.

165 000 företagare var osäkra

Det rekordjämna läget gör en undersökning som Driva Eget skrev om inför valet extra intressant. Enligt Företagarnas panelundersökning var 33 procent av företagarna osäkra på vilket parti de skulle rösta på. Företagarna uppskattade att det motsvarade omkring 165 000 röster.

Dessutom uppgav hela 54 procent av företagarna att de kunde tänka sig att rösta på ett annat parti än de brukar, om ett annat parti hade en bättre politik för företagande. Det är många potentiella väljare i ett val som nu avgörs på ytterst små marginaler.

Som jämförelse skilde omkring 50 000 röster mellan de två regeringsalternativen i valet 2022. Antalet osäkra företagare inför årets val uppskattades alltså till mer än tre gånger den marginalen.

Företagarnas röster kan ha fällt avgörandet

Det går förstås inte att säga att just företagarna avgjorde valet. Vi vet ännu inte ens hur det slutliga valresultatet ser ut – och än mindre exakt hur de företagare som var osäkra till slut röstade.

Men en sak står klar: när hundratusentals företagare går till valurnorna och en stor del av dem bestämmer sig sent, samtidigt som kampen mellan regeringsalternativen avgörs på mycket små marginaler, kan företagarnas röster få verklig betydelse för vem som till slut får makten.

Läs också: Företagare kan avgöra valet – och många tvekar in i det sista.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.