Till huvudinnehållet

Kostnadsfritt digitalt event: Starta Eget 2026 – från idé till startklart bolag på 45 min. Läs mer

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Frilansskolan del 30: Så gör du när du förlorar ett uppdrag

15 november, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 8 minuters läsning
I gruppen Frilanjournalisterna på Facebook kan det gå hett till i debatter och eftersom jag aldrig kan hålla tyst är jag involverad i en del av dem. Nu senast fick jag tre frågor att svara på, som bland annat gäller hur man ska agera när man blir av med uppdrag.

Här kommer frågorna - och mina svar.

1) En dagstidningsredaktör säger att nu har vi bestämt att en del texter ska dubbelpubliceras i en annan tidning inom huset. Vi ska betala för det, säg 15 procent extra. Det är redan bestämt, jag kan som redaktör inte göra något åt det, så vill du inte att dina texter ska dubbelpubliceras så kan vi tyvärr inte köpa fler texter av dig. Vad gör frilansjournalisten då?Så här skulle jag gjort:
Mitt absolut första råd till mig själv är: STÄNG NER MEJLEN! Det är nämligen lätt hänt att man blir så förbannad att man drar iväg ett sjukt argt mejl och då minskar chanserna till att få dem att ändra sig (been there, didn’t work). Jag skulle alltså försöka vänta en dag – under vilken jag bitchar loss till kollegor och vänner – och sedan svarar jag. I samtalet eller mejlet skulle jag svara följande:

  • Att jag beklagar situationen de är i och vet att tider är tuffa.
  • …men tyvärr kan jag inte gå med på det låga arvodet för återpublicering. På en artikel för, säg, 3 000 kronor innebär det att jag skulle få ut 450 kr vilket är cirka 250 kronor efter skatt. Jag föreslår i stället att jag får 50 procent av arvodet för återpublicering, vilket ändå är ett bra pris! Sen skulle jag lägga till en mening i stil med: "Ni vet ju att jag älskar att skriva för er och vill verkligen fortsätta med det. Och det verkar också som att ni gillar de texter jag skriver. Så hoppas att vi kan mötas!"
Här kan jag tillägga att alla såklart får göra som de vill. Kanske är man glad för de pengar som kommer in av återpubliceringen, eller så vågar man inte säga emot. Men 15 procent är väldigt lågt för att få publicera en artikel på nytt, även om den är ”gammal”. Man brukar rekommendera 50 procent av priset, även om inte det följs jämt.

Sen: Jag väntar inte på svar utan ringer direkt upp min kille med ett enda meddelande: Jag kommer inte att komma hem till middagen – på minst två dagar. Nu börjar nämligen en intensiv kampanj att skaffa en bättre uppdragsgivare. Risken finns ju att jag inte får några nya uppdrag av denna tidning, och då måste jag vara steget före. Jag försöker rensa kalendern och vandrar raskt över till Stadsbiblioteket som ligger på andra sidan gatan från mitt kontor och sätter mig i tidningshörnan. Sen skumläser jag fem tidningar som jag gillar och framförallt: som jag känner att jag redan kan rätt bra. Utifrån det skriver jag ner tre artikelidéer till varje tidning och mejlar iväg dem till redaktionschefen på direkten. Nästa dag gör jag samma sak, och nästa dag igen. Sammanlagt 15 idéer per dag alltså, och 45 idéer totalt (vissa kan man säkert återanvända i flera tidningar). Sjukt många!

Får jag inga nya uppdrag då så är det något som är skumt. Antagligen beror det på att mina idéer inte är tillräckligt anpassade efter tidningen. Jag sätter mig då och läser min egen blogg uppifrån och ner – och upprepar proceduren med nya tidningar. Då lovar jag att det åtminstone har droppat in ETT uppdrag, vilket i praktiken betyder en chans till en långvarig och lönsam kund.

Sen är det klart att man kan gå till kamp och sätta sig upp mot sådana fulavtal kollektivt. Det tycker jag också är en bra idé. Men personligen skulle jag bli så förbannad att går de inte med på mitt förslag om 50 procent så skulle jag inte vilja jobba med den tidningen. Eventuellt skulle jag göra det bara för att - och sen skulle jag "säga upp mig". Min tes är också att lägger jag 10 timmar på att gå runt och ha ångest och vara arg över ett fulavtal så är det 10 timmar missad säljtid. Då väljer jag hellre säljtiden - och hittar en ny, bättre kund.
2) Du har i ett par år skrivit säg en krönika i varje nummer av en månadstidskrift men nu säger redaktören att innehållet ska göras om och då ska man också skaffa nya krönikörer. Tyvärr kan det inte bli fler krönikor. Hur reagerar frilanskrönikören?Jag svarar: Först och främst – grattis! Att skriva krönikor är nämligen i de flesta fall riktigt dåligt betalt. Dessutom tar det tid att klämma fram en åsikt och är man inte en förbannad person i grunden kan det vara jättesvårt. Nu kan du i stället lägga samma tid på att skriva artiklar, vilket brukar vara klart mer lönsamt. Hurra!

Men för att svara på frågan. Exakt detta hände en av mina bästa vänner, som dessutom bara skrev en krönika i månaden och ingenting annat. De skulle göra om tidningen och hans krönika rök. Så vi satte oss ner över en kaffe och pratade om vilka andra ämnen han skulle kunna skriva om. Hans förslag var konst, mode och historia – varpå jag raskt sågade de första två eftersom konkurrensen är stor här. Kvar var då historia, och efter att ha filat ett bra tag på tre synopsis om olika historieknäck (med en aktuell vinkel) skickade han dem till tre olika tidningar. En, Minnenas Journal, nappade på två av idéerna. Sedan dess har han fortsatt att sälja in olika artikelidéer och tjänar mycket bättre än som krönikör.

Mitt råd är alltså: Låt dig inte slås ner av att du förlorar ett frilansuppdrag! Sådant händer när man är frilansjournalist, man får räkna med det. Och är du bara aktiv och säljer in uppdrag, och gör ett bra jobb, så kommer du snart att ha för många uppdrag. Och då slipper du oron över att inte tjäna tillräckligt.
3) Du har skrivit som frilans åt en tidning/tidskrift och nu undrar redaktören om du inte kan hoppa in på tidningen ibland och sitta där och skriva. Fortfarande som frilans. Och du får förstås använda kameran på tidningen och tidningens bil osv. Regelbunden betalning som om du är anställd men eftersom du som frilans väl har lite övriga kostnader så tänker man lägga på 10 procent lönen, över de anställdas alltså. Hur reagerar frilansjournalisten då?Jag svarar: Först och främst är det viktigt att komma ihåg en sak: Uppdragsgivare är sällan hemska personer som försöker lura in en i något som inte är bra. Däremot har de ibland rätt dålig koll på villkoren som företagare har, att vi måste lägga på en hel del på vårt timarvode för att täcka in sociala avgifter, försäkring osv. När de förslår att du ska sitta på tidningen utan att innefattas av de anställdas villkor, gör det de alltså med stor sannolikhet för att de inte vet bättre.

Här är det alltså upp till dig att glatt svara att det tyvärr blir alldeles för lite med 10 procents påslag. Säg med beklagande röst att du ju måste räkna in allt som de anställda redan innefattas av i frilansarvode, så du har helt enkelt inte råd att gå med på hans/hennes förslag. Kom inte med någon sorts uppläxning, det funkar sällan, utan säg bara att du gärna vill fortsätta frilansa för dem men att du kan göra det utanför redaktionen och förhandla varje ny artikel för sig. Alternativt att ni kan göra ett frilanspaketpris, men min erfarenhet är att det i 9 av 10 fall inte är så fördelaktigt för frilansaren. Sen kan du såklart föreslå att du får vanlig a-skattlön de dagar du sitter på redaktionen. Jag skulle dock inte göra det eftersom det i praktiken lätt blir så att man jobbar över (utan övertidsersättning) plus att du inte kan ta andra uppdrag från andra tidningar under tiden.

Säger man det bara på ett trevligt och glatt sätt är det självklart ingen som blir arg och bara: ”NEJ NU JÄVLAR FÅR DU ALDRIG MER SKRIVA FÖR OSS!!!”. Faktum är, står du på dig och förklarar att du tyvärr, tyvärr har andra uppdragsgivare att tänka på och att du inte har råd att ta uppdrag som betalar så här lite gör dig bara mer åtråvärd. Det är precis som när man går på dejt. Visst kan de ta in en annan person för det priset, men då är det upp till dig att agera som i punkt 1 här ovan, och då löser det sig ändå.

Kom ihåg: Du är GRYM och du ska aldrig låta ett förlorat uppdrag/jobb få dig att tro något annat. Precis som när man blir dumpad finns det fullt av andra fiskar i vattnet, och i de flesta fall får man ju någon som är ännu bättre och som man blir ännu lyckligare med. Eller hur?

Kram!

PS: "Men alla är inte bra på att sälja" kanske man kan säga. Eller, som när jag föreläste på JMK och någon i publiken hade sagt om mig att "hjälp, måste man bli som hon för att lyckas?" (jag var typ sjukt peppig och ba: "kom igen nuuu!!!!" - lärde mig efter det att det går att inspirera på andra sätt). Mitt svar: Nej, alla har inte lätt för att sälja in nya uppdrag. Men det sitter i deras eget huvud - inte i några sorts gener. Och det handlar om att mejla! Du ska skicka artikelförslag på mejlen! Du behöver inte ringa en enda person eller stå på gatan och försöka kränga artiklar. Tro mig, det kan ALLA :)

PS 2: Mejla mig på camilla@driva-eget.se om du vill att jag lägger till dig på min lista så att du får ett meddelande varje gång jag har uppdaterat bloggen.

På jakt efter ett nytt jobb? Kolla in min jobbguide "Nya vägar till drömjobbet" i senaste Elle.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från DPJ Workspace

Partner

Hur många rätt har kontorsmiljön på ditt företag? Testa här!

En genomtänkt arbetsmiljö är en av de mest lönsamma investeringar ett företag kan göra, både för produktiviteten och för medarbetarnas välmående. Här kan du testa hur många rätt ditt företags kontorsmiljö får – och ta del av de bästa tipsen för hur du skapar en produktiv arbetsmiljö.

dpj-logo
DPJ Workspace 24 november, 2025 Uppdaterades 24 november, 2025 3 minuters läsning
Kontorsmiljö

Foto: Kontorsmiljö DPJ Workspace

Testa just ditt företags kontorsmiljö lite längre ned. Men först, låt oss prata produktiv kontorsmiljö. När det pratas om ergonomiska möbler är det lätt att tänka på kostnaden, men det är viktigt att också se de långsiktiga vinsterna.

– En hälsosam arbetsmiljö leder till högre produktivitet, ökat engagemang och friskare medarbetare. Och just motiverade medarbetare är företagets viktigaste tillgång, säger Peter Johansson, grundare och vd på DPJ Workspace.

Och Peter vet vad han pratar om. Med över 30 år i branschen har han på nära håll sett hur mycket valet av kontorsmöbler kan påverka verksamheten; allt från hur förtroendeingivande företaget framstår som, till hur bra medarbetarna mår på arbetsplatsen. I slutändan blir påverkan alltid ekonomisk. 

Hans företag DPJ Workspace är specialister på kontorsmöbler som höj- och sänkbara skrivbord, ergonomiska kontorsstolar och ljudabsorbenter. 

Kontorsmöbler är verktyg som påverkar både prestation och hälsa, berättar Peter och utvecklar.

– Oavsett bolagets storlek bör kontorsmöbler ses som en investering. Rätt val förebygger sjukskrivningar, minskar rekryteringskostnader och ökar chanserna att vinna affärer.

Hälsa och produktivitet – ett helhetskoncept 

En ergonomisk arbetsplats handlar om mer än enstaka möbler. För bästa effekt behöver helheten fungera. Det kan bland annat handla om:

– Många glömmer ljus och ljud när de tänker ergonomi. En bra skrivbordslampa är skonsam mot ögonen och kan motverka både trötta ögon och huvudvärk. Med ljudabsorbenter mellan skrivborden minimeras distraktioner, vilket förbättrar koncentrationen markant, berättar Peter.

Han understryker att det är när alla delar fungerar ihop som man skapar en arbetsmiljö där medarbetarna kan prestera på topp. Upptäck några av DPJ:s mest populära skrivbord här.

Kvalitet framför pris – därför lönar det sig

När man jämför inköpskostnaden mellan högkvalitativa kontorsmöbler och billigare alternativ ser man ofta en prisskillnad på 20–100 %. Ändå är det nästan alltid de billiga alternativen som blir dyrast i längden. 

Peter Johansson lyfter tre tydliga skäl att välja kvalitet:

  1. Längre livslängd – färre inköp
    Kvalitetsprodukter håller ofta 4–20 gånger längre än lågprisalternativ. Det ger både bättre totalekonomi och mindre miljöpåverkan.
  2. Färre sjukskrivningar och ökad prestation
    När kroppen mår bra ökar prestationen. Rätt stol och möjligheten att växla mellan sittande och stående minskar risken för belastningsskador som annars ofta leder till långa rehabiliteringsperioder.
  3. Ökad trivsel – lägre personalomsättning
    Investeringar i arbetsmiljön skapar en kultur där medarbetare känner sig sedda och värderade. Det gör det enklare att behålla personal och minskar både kostnader och tidsåtgång för rekrytering. 

Kvalitativa möbler vinner i längden

När man väger kostnaden för bra kvalitetsmöbler mot kostnaderna för produktivitetstapp, sjukskrivningar, rekryteringar och sämre trivsel blir resultatet tydligt: kvalitetsmöbler är en investering som betalar sig många gånger om. 

– Dåliga kontorsmöbler kostar företag betydligt mer än ett inköp av ergonomiska och hållbara möbler någonsin gör. Sjukskrivningar och hög personalomsättning är inte bara dyra, de påverkar även hela företagskulturen. Alla vinner på en arbetsmiljö där människor mår bra,  sammanfattar Peter Johansson. 

Tips! Upptäck kontorsstolar utvalda av riktiga proffs på dpj.se.

Checklista för kontorets ergonomi – hur presterar ditt företag?

Så låt oss testa ditt företag. Hur många rätt har ni?

🔲 Höj- och sänkbara skrivbord 

🔲 Ergonomiska kontorsstolar 

🔲 Skrivbordslampor 

🔲 Ljudabsorbenter 

🔲 Ståmattor 

🔲 Handledsstöd 

Om DPJ Workspace
DPJ Workspace är specialister på kontorsmöbler och inredningstjänster för företag. I över 30 år har de levererat kontorsmöbler och inrett arbetsplatser över hela Europa. Sortimentet består av noggrant utvalda produkter – från höj- och sänkbara skrivbord och ergonomiska stolar till belysning, förvaring och akustiklösningar. DPJ erbjuder alltid minst 10 års garanti och 30 dagars ångerrätt – även för företagskunder.



Starta Eget-skolan

Nu lanserar vi Starta Eget-skolan – helt kostnadsfritt för dig

Dags att äntligen dra igång ditt drömföretag? Kul! För just dig har vi skapat Starta Eget-skolan – med våra allra bästa tips, checklistor, kalkyler och mallar. I 16 steg tar vi dig från idé till startklart bolag och första kunderna. Häng på!

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 30 november, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 3 minuters läsning
Starta eget som anställd (detta måste du veta)

Vi på Driva Eget har hundratals guider om att starta eget, och äntligen har vi sammanställt allt i en starta eget-skola. Den fungerar så här:

  1. I 16 steg tar vi dig från drömmar och idéer till startklart, registrerat (och förhoppningsvis) framgångsrikt företag. Lite längre ner kan du se alla delar i starta eget-skolan.
  2. Vi rekommenderar också att du anmäler dig till vårt stora Starta Eget-event (digitalt), helt kostnadsfritt. Där går vi igenom de absolut viktigaste tipsen på 45 minuter. Anmäl dig här – rekommenderas varmt (våra event brukar alltid bli fullbokade, så först till kvarn).



Extra stolta är vi över att Spiris är partner till både starta eget-skolan och starta eget-eventet. Vi har jobbat med Spiris i många år och vet hur duktiga de är på att hjälpa oss företagare – både med sin populära ekonomiplattform och med smarta mallar, checklistor och verktyg. Så låt oss introducera Spiris som partner, och låta dem ge några riktigt bra tips direkt.

Spiris tipsar:

✔️ Här kan du ladda ned en gratis mall för din affärsplan
✔️ Upplev Spiris! Prova Spiris bokföring och fakturering – gratis.
✔️ Har du frågor om att starta eget? Snacka med oss allt mellan himmel och jord, så länge det rör företagande. Boka gratis rådgivning.
✔️ Vill du också starta aktiebolag snabbt och enkelt? Skaffa ett lagerbolag. När du blir kund hos oss, får du ett på köpet. Läs mer här.
✔️ Vilken affärsidé blir din? Vi bjuder på 37 färdigpackade idéer som kan bli ditt företag.

Genom hela Starta Eget-skolan kommer vi att få smarta tips från Spiris. Nice!

Här är stegen i Starta Eget-skolan

Alright, låt oss gå igenom de olika delarna i Starta Eget-skolan. Bäst är förmodligen att gå igenom allihop – men du kan såklart också handplocka dina favoriter.

  1. Hitta en lönsam och hållbar affärsidé – så här gör du
  2. Så skapar du en affärsplan – steg för steg
  3. Starta eget som anställd (detta måste du veta)
  4. Vilken bolagsform är bäst 2026 – enskild firma eller aktiebolag?
  5. F-skatt? FA-skatt? Moms? Skatterna du behöver förstå i uppstarten
  6. Vad kostar det att starta eget? Och hur finansierar jag uppstarten?
  7. Avtal, försäkringar och tillstånd du behöver som företagare
  8. Checklista: Starta eget företag – steg för steg
  9. Registrera enskild firma hos Verksamt – steg för steg
  10. Registrera aktiebolag hos Verksamt – steg för steg
  11. Få dina första kunder – så marknadsför du smart i uppstarten
  12. Så sätter du rätt pris på dina tjänster eller produkter
  13. Så kommer du igång med hemsida, Google och sociala medier
  14. Gör din första budget – och förstå företagsekonomi som nyföretagare
  15. Vanliga misstag nya företagare gör – och hur du undviker dem
  16. Hur fungerar bokföring? Enkel guide för nya företagare

Alright kompis, inget att vänta på va? Kört hårt och all lycka till!

Och du – vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.