Tittade intresserat på ur-sändningen från Internetdagarna arrangerat av Stiftelsen för Internetstruktur. Först intresserat, sedan lite avvaktande. Det var som en direktsändning från ett möte på Kol- och stålunionens tid på 80-talet.



Viktiga farbröder som analyserade Internet på olika vinklar. Yttrandefrihetsfrågorna, Internet i framtiden och våra vanor. Man är inte helt van längre vid att se ett TV-program med bara män. Kvinnligast var moderatorn Niklas Ekdal, men han är ju ändå en man enligt alla vanliga definitioner. Framför sig hade han tidigare chefredaktören Mats Svegfors, Ytrandefrihetsutredaren Nils Funcke och Piratpartiets ledare Rickard Falkvinge.

Trist av Stiftelsen att de inte hittat kvinnorna bakom koderna. Två kvinnor skymtade fram under fyra program, och nära 20 män. Fy vad segt. Visste inte själv hur viktigt det var för mig att ha de där kvinnorna. Kön ska väl inte spela någon roll, men det gör det. Det blir som apartheidsystemet i Sydafrika på Kol- och stålunionens tid. I de här TV-sofforna får bara män sitta. Hela programmet tappar i trovärdighet och det känns inte på riktigt.



Vet ni. Det finns massor av internetforskare, mediebyråchefer, ledarskribenter, it-företagare och internetexperter som är kvinnor. Hade verkligen alla tackat nej?