Till huvudinnehållet

Bli medlem och gå på vårt event Business Hacks! Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Jag förstår mig inte på varumärkesbyggande

10 december, 2014 Uppdaterades 18 december, 2024 5 minuters läsning
Jag borde göra det. Jag har jobbat med marknadsundersökningar i många år och har suttit igenom otaliga konferensföredrag där lyckliga marknadschefer i detalj har redogjort för framgångsrika positioneringar. De som misslyckats vill inte själva prata på konferenser, men det finns andra som gärna pratar om dem, så jag har fått hela bilden.

Okej, jag förstår poängen med att bygga upp ett varumärke. Trolleritricket när man får gamla och nya kunder att tro att man säljer något mer och annorlunda än vad man faktiskt gör. Det är inget lätt trick, det kräver kunskap, insikter, hårt jobb och massor av pengar. Men det är fullt möjligt bara man vet hur man gör.

Det jag inte förstår är fenomenet varumärkesbyte. Varför man, efter allt slit och alla nedlagda pengar, när man verkligen har kommit någon vart i folks medvetanden och preferenser, byter namn och utseende på ett väl fungerande varumärke.

Jag förstår när man är tvungen att göra en förändring eftersom varumärket inte levererar vad det har gjort och vad man vill att det ska göra. När kundernas preferenser har vandrat vidare och varumärket behöver följa efter. Men varför i hela friden byta namn på ett fungerande varumärke och hävda att inget har hänt? Det görs ofta när ett bolag har köpt sin konkurrent, men det är väl inte skäl nog? Ett företag kan väl ha flera varumärken, fråga Unilever!

Nyss var det ett bensinbolag som bytte namn och logga, men lovade att fortfarande ha samma låga priser. De lovade inget nytt, bara samma sak som tidigare. Det nöjet måste ha kostat dem många sköna miljoner i annonser och affischering och kanske några kronor i förvirrade kunder som hittade någon annan mack.

Det hände med min leverantör av kontorsmateriel för inte så länge sedan. Från att ha haft ett tryggt och väl inarbetat namn som signalerade trovärdighet och pålitlighet, precis det som företagare vill ha när de köper basvaror, förväntades jag nu gå in under en skylt som lika gärna kunde ha varit en klädbutik eller ett mobiltelefonbolag för hippa ungdomar. Måste varit någon creddig varumärkeskonsult med sedan länge förlorat fotfäste som tjänat en hacka. Lyckligtvis (för dem) stod samma glada, kunniga och tjänstvilliga expedit som vanligt bakom disken när jag ändå vågade mig in och efter att ha försäkrat mig om att allt egentligen var som det alltid hade varit, vågade jag fortsätta att handla av henne.

"Ny förpackning, samma goda innehåll" är ytterligare en variant på det här obegripliga pengaslösandet. Det allra märkligaste i det hela är att vi alla, även varumärkes- och PR-snubbarna, vet att den stora grå massan av konsumenter oftast är väldigt konservativ i sina preferenser och inköp. Har vi väl hittat en favorit fortsätter vi köpa den. Hittar vi inte favoriten i hyllan blir det kanske inget köp alls. Varför vill någon ta den risken med ett fungerande varumärke?

Tänk om svaret är att det där med varumärke egentligen inte spelar så stor roll som vissa vill tro? Tänk om leken med färger, former och konstruerade namn egentligen är underordnat en av de mest basala drivkrafterna i vår natur: mänskliga relationer? Ta min affärskompis Rickard som exempel. Han säljer kontorsmöbler, inredning och har även hyrt ut diverse utrustning till mig genom åren. Han har gjort det bra, väldigt bra till och med. Vi har inte mycket kontakt, men någon gång ibland stöter vi ihop i matvaruaffären. Nästan varje gång ger han mig ett nytt visitkort med en ny fräsig logga. Varje gång tar jag tacksamt emot det eftersom det är Rickard jag vill handla av, inte det företag som för tillfället har råkat anställa honom. Det skulle framför allt inte falla mig in att kontakta hans förra arbetsgivare när jag vill handla något. Det var ju inte de och deras logga som gjorde ett bra jobb för mig, det var ju Rickard.

Tänk om det är så att de större företagen, som inte kan vara säkra på att deras relationsägande medarbetare blir kvar för alltid, eller ens är lojala och anstränger sig medan de är kvar, behöver varumärkesfasaden för att kompensera för att de är svagare i grenen mänskliga relationer? Kanske behöver de ändra sin logga och sitt varumärke då och då av interna skäl, för att deras stjärnmedarbetare ska känna att företaget är vitalt, modernt och värt att hänga fast vid? Bytet kanske har interna skäl, men för att inte tappa kunder måste man också betona att inget har hänt.

Vi mikroföretagare har en unik chans att slå de stora drakarna på det här området. Vi symboliserar ju själva vårt företag och bär med oss våra mänskliga relationer varje dag. Mina kunder, vare sig det har varit inom marknadsundersökningar, annonsförsäljning, konferens eller bokföring, har alltid handlat av Henrik. Många av dem har inte ens vetat vad företaget heter, men strunt samma.  Jag ser en del mikroföretag som har satsat på en snygg logga och det är ju inte fel för självkänslan, men jag kan sällan se att det går bättre för dem än för alla oss andra som inte gjort något särskilt. Ägarens kompetens och förmåga att vårda kundrelationerna är vad som räknas och då kan det till och med vara en fördel att företaget heter som ägaren.

Så sträck på dig, tala om vad du heter, fortsätt hålla personlig kontakt med dina kunder och leverantörer. Och när du ser ett storföretag som byter logga och lanserar den med buller och bång, tänk: "kul för dem, men det där behöver inte jag".

 

 

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Nordea

Partner

Bedrägeriexperten: “Här är bästa sätten att skydda ditt företag 2025”

Bedrägerierna mot företag ökar – och blir alltmer sofistikerade. Amalia Krantz är bedrägeriexpert på Nordea och tidigare elitidrottare med en kompromisslös vinnarskalle, och hon vet hur du skyddar ditt företag. Här är hennes fyra bästa tips (bland annat hur du undviker smishing)!

nordea
Nordea 25 juni, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 8 minuters läsning
Undvika bedrägerier 2025

Foto: Karl Nordlund

Det började som en helt vanlig arbetsdag på ett företag. Ekonomichefen fick ett mejl från vd:n, och det var brådskande. En viktig affär med en utländsk leverantör behövde slutföras med omedelbar betalning. Mejlet var formellt, men tonen kändes igen, och vd:n hänvisade till en tidigare konversation de haft. Ekonomichefen följde därför instruktionerna och godkände transaktionen.

Men allt var en bluff. Företagets vd hade aldrig skickat mejlet. 

I själva verket var det bedragare som hade hackat sig in i företagets mejlsystem och använt sig av vd:ns namn. När misstanken väl väcktes var det för sent – ett stort belopp hade redan försvunnit till ett okänt konto utomlands. 

– Det här är ett vanligt exempel på hur ett bedrägeri kan se ut i dag. Metoderna har blivit mer sofistikerade och personliga , både mot företag, föreningar och privatpersoner, berättar Amalia Krantz, bedrägeriexpert på Nordea.

Tips: Här hittar du en lista på de vanligaste bedrägerimetoderna.

Hjälper företagare över hela Sverige

Det är en tidig måndagsförmiddag, och vi befinner oss på Amalias hemmaplan, Nordeas huvudkontor i Stockholm. Men hon är bara här för att mellanlanda. I morgon åker Amalia vidare för att fortsätta möta företag, privatpersoner samt kommuner och regioner inom offentlig sektor för att stärka medvetenheten kring bedrägerier och hur man kan skydda sig mot dem.  

– Man kan säga att jag åker runt i Sverige och sprider dålig stämning, säger hon och ler. Men det är ett stort och växande samhällsproblem – att motverka det genom att öka medvetenheten är min absolut största drivkraft.

Tips! Här kan du gå ett kostnadsfritt webinarie där Amalia Krantz, Nordeas bedrägeriexpert, berättar hur du som företagare och privatperson kan tänka och göra för att överlista bedragarna.

Vi har nog alla sett de osannolika, ibland rent komiska mejlen om att man ärvt en förmögenhet från en okänd släkting på andra sidan jordklotet. Men att tro att alla bedrägerier ser ut så – det är att göra sig själv en otjänst, menar Amalia. 

Genom AI och så kallade ”deepfakes” kan bedragarna numera använda röster, bilder eller utge sig för att vara såväl din kollega som välkända företag.  

Amelia tittar upp
Karl Nordlund

– Vid vd-bedrägerier kan vi se hur man blir inkastad i en konversation, ser namn man känner igen och kan scrolla bakåt i konversationshistoriken. För ett tag sedan blev till och med en person på ekonomiavdelningen på ett multinationellt företag kallad till ett videomöte för att diskutera en stor transaktion. Han kände igen alla sina kolleger på skärmen, men det var bara han som var mänsklig – de andra hade fått sin röst och sitt ansikte kapade.  

Men det sistnämnda hör ännu till ovanligheten. Vanligast bland privatpersoner och mindre företag är ”smishing”, då bedragarna skickar samma sms till en mängd människor, som ser ut att komma från ett företag, en bank eller polisen och påstå att någonting skett.

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om företagets säkerhet? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

Amalia stol vid bord
Karl Nordlund

Det kan exempelvis se ut att komma från ett känt låneinstitut som påstår att ett lån har beviljats eller från ett telekombolag som meddelar ”Hej, vi bekräftar köp av ny telefon, finns redo att hämta i eftermiddag. Vid frågor, ring oss här!” 

– Eftersom man inte beställt någon telefon ringer man numret till telekombolaget, tror man, men hamnar i själva verket hos bedragaren. När man säger att man inte beställt telefonen erbjuder sig bedragaren att makulera det, men eftersom ”beställningen” är gjord med BankID säger den att den kan koppla vidare till din banks säkerhetsavdelning. I själva verket är det då bedragarna som kopplar mellan sig. Nu säger ”säkerhetsavdelningen” att dina konton är utsatta och att du behöver föra över dina pengar till ett säkerhetskonto, du behöver bara logga in med BankID. Plötsligt har de dig och dina pengar på kroken. 

Hur misstänksam ska man vara?

Amalia korsar armarna över sin laptop och berättar att de är runt 3 400 personer på Nordea arbetar för att stoppa ekobrott.

– Vi jobbar väldigt offensivt för att skydda våra kunder från detta. Vi har exempelvis infört att du som företagskund måste scanna in ditt pass eller nationella id om du behöver ett nytt BankID och vi har satt en lägre beloppsgräns för när våra kunder måste ringa banken för att få genomföra transaktionen. Bankerna förbättrar sina system, men du som privatperson eller företagare kan också ta hjälp av tekniken och se till att du inte har snabb åtkomst till mer än du behöver som en extra försäkring. 

Detta är ett samhällsproblem vi endast kan möta om vi alla krokar arm.

Amalia Krantz

Vad kan man själv tänka på för att inte råka ut för ett bedrägeri? 

- Ta hjälp av tekniken. Se till att du inte har snabb och direkt tillgång till mer pengar än du behöver. Om du inte gör återkommande utlandsbetalningar, stäng den möjligheten i nätbanken tills du åker utomlands. 

- Använd tekniken säkert. Logga exempelvis inte in på BankID på uppmaning av någon annan och läs alltid igenom texten du får se innan du signerar och lägg den där extra sekunden på att faktiskt kontrollera vilket namn du swishar till.

- Som företagare, var alltid två vid signering. Det är i de små obevakade ögonblicken som många råkar illa ut.

Här hittar du en lista på alla de vanligaste bedrägerimetoderna.

Slutligen, understryker Amalia, är det viktigt att vara sunt misstänksam. Att ta det berömda andetaget och tänka: Är det verkligen rimligt? Ska det gå till så här?  

– I den digitala världen har vi tappat en dimension: Vem har vi egentligen på andra sidan? Låt dig inte bara följa med, utan gå bakvägen – ta reda på numret till avsändaren som påstås stå bakom meddelandet, i stället för att direkt klicka på numret eller länken i sms:et.  

Amalia talar lika vant som engagerat.  

– Det känns fel att säga att det är ett spännande jobb, för att det är så mörkt och hemskt, men jag hittar inget bättre ord. Det är ett ämne som angår oss alla, mer än någonsin. 

Den mänskliga faktorn ofta gund till bedrägerierna

En ny studie från Nordea visar att 4 av 10 småbolag (43%) säger sig ha blivit utsatta för bedrägerier. Tre fjärdedelar av företagarna säger sig dock inte vara speciellt oroliga och en stor andel (63 procent) anser sig ha hög kunskap om hur man skyddar sig mot bedrägerier. 

 - Men studien visar också att oron har ökat i de företag som utsatts för bedrägeri. Kanske för att de ser hur sofistikerat det kan vara, säger Amalia och poängterar: 

– Man kan ha jättebra säkerhetssystem och investera otroligt mycket i detta som företag, men många bedrägerier sker genom auktoriserade betalningar där någon överför pengar till bedragarna. Det har alltså inte varit något fel i systemet, utan i stället är det den mänskliga faktorn som bedragarna använder sig av. Så lika mycket som vi investerar i tekniska försvar, måste vi investera i medarbetarna, för vi är alla människor i grunden.

Amalia sittandes på ruta
Karl Nordlund

Företag behöver ha ämnet ”top of mind”, menar Amalia, och inte bara något som snabbt avhandlas på en konferens en gång om året.  

– Man behöver återkommande göra tester, se över beredskapsplanen och uppdatera rutinerna.  

Nordeas hemsida finns det mycket information om hur du som företagskund ska tänka och vart du ska vända sig. Men framför allt handlar det om att inte missa varningslamporna.  

– Människor kommer ofta och ber mig avgöra om ett sms de fått är en bluff eller inte, men det är jättesvårt för mig att veta. Man måste se till kontexten och framför allt reagera om något känns oväntat, lite ovanligt och brådskande. Om du exempelvis plötsligt får ett mejl som ser ut att vara från ett företag eller en kollega, men med meddelandet att du ska betala in till ett nytt kontonummer – kolla upp det först!

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om företagets säkerhet? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

När Amalia själv nyligen skulle resa ville resebolaget att hon skulle lägga upp sitt pass via en länk. Hon blev genast misstänksam. 

– Då ringde jag företaget och rutinerna visade sig stämma. Men man tjänar alltid på att ta omvägen, vara lite krånglig och dubbelkolla, säger Amalia och plockar upp laptopen. 

Det går mot lunch och Amalia ska vidare till nästa möte, men innan vi skiljs åt kastar hon en blick mot receptionen och säger:  

– Det händer då och då att kunder ringer hit och berättar stolt hur de inte gick på ett bedrägeriförsök genom att dubbelkolla avsändaren. När jag får höra det blir jag så varm i hjärtat, för det är precis varför jag gör det här.

Om Amalia Krantz
Ålder:
36 år.
Yrke: Bedrägeriexpert på Nordea.
Familj: Katt, föräldrar, bröder och brorsbarn. 
Bor: Västra Stockholm.
Lektyr på nattduksbordet: Nexus: en kort historik över informationsnätverk från stenåldern till AI av Yuval Noah Harari. 
Guilty pleasure: Att plöja true crime-dokumentärer som jag har sett en miljon gånger samtidigt som jag spelar ett mobilspel.
Dold talang: Stå på händer.
Bakgrund: B la elitkarriär i basket

Om Nordea
Nordea är den ledande banken i Norden. Med ett brett utbud av finansiella tjänster, expertis och nätverk stöttar vi företag till en sund och ansvarsfull tillväxt.



Rekrytering, Personal & Anställda

Den Bisarra Delegerings-Hetsen!

Sedan jag fick min första kollega för sådär 8 år sedan så får jag någon gång i veckan en variant på meningen "Du tänker väl på att delegera?".

Joel Löwenberg
Joel Löwenberg 18 juli, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 3 minuters läsning
Joel Lo¨wenberg Delegerings hets

Foto: Unsplash/Författaren

Jag förstår att det är sprunget ur kärlek, men rätt ofta tror jag man delegerar utan att tänka på varför man gör det, eller vad det ska leda till. Man känner sig helt enkelt överbelamrad med saker, och då skyfflar man över lite på någon stackars kollega som i värsta fall åker på en uppgift där de ändå behöver ditt godkännande/din feedback dag efter dag, och ni blockerar bara varandras flow.

Rent krasst anser jag att folk verkar delegera saker de inte är redo att delegera, antingen för att de saknar kollegor de verkligen litar på, eller för att deras system inte är redo.

Om jag nu delegerar ansvaret för lagret till just lagret då vill jag inte spendera varje vecka med uppföljande möten och ständiga kontroller, för då har jag dels inte släppt ansvaret, dels tar det massor av tid, dels försenas beslut, och dels kommer folk känna sig kontrollerade.

Jag älskar att lämna bort områden, men min filosofi är att jag i princip bara lämnar bort områden som folk kan hantera helt utan min inblandning. Jag behöver inte vara delaktig i att lägga upp nya produkter för vi har ett system kring hur vi prissätter, lägger in bilder, skriver, etc. Och behöver det ändras så är det inte jag som ändrar det.

Jag behöver inte lägga mig i kundtjänstens öppettider, chattar, reklamationssystem, etc. För de som hanterar kundtjänsten har utvecklat det själva - precis som lagret har utvecklat sina mottagningsrutiner, packrutiner, etc.

Och genom att i princip inte lägga någon tid alls på kontroller, möten och uppföljningar så kan jag rodda en hela 'ledningsgruppen' själv. Vilket dels gör beslutsvägen extremt kort, men det är givetvis också en trevlig besparing ekonomiskt. 

Det kan säkert låta stressigt att hantera inköp, kontakt med Marknadsföring/IT-konsulter, leverantörer, produktutveckling, VD-jox, strategi-tjafs, förhandlingar, ingående och utgående fakturering, etc på en person, men det handlar snarare om att bygga enkla kommunikationsformer så att information flödar smidigt. Och med det på plats är det faktiskt inte så farligt.

Det finns massor av invändningar här som är fullt rimliga:

  • Bolaget blir givetvis personberoende av mig
  • Det blir begränsat av min kunskap och mina visioner
  • Vi saknar senior kompetens
  • Vad händer om jag ska sälja
  • Tänk om någon missköter sig inom de områden som är frigående, etc etc...

Rimliga invändningar, men så som jag vill bygga Gymkompaniet så är det egentligen inga större problem.

Och i slutändan bygger vi ju bolagen på vårt sätt. Varför ska vi annars ha dom?

Om Joel Löwenberg
Joel Löwenberg är vd på Gymkompaniet, som säljer gymutrustning och omsätter cirka 100 miljoner kronor. Joel är en av LinkedIns mest populära skribenter om e-handel, företagande och digitalisering – och med jämna mellanrum publicerar vi på Driva Eget hans texter (eftersom vi tycker att de är magiskt bra och insiktsfulla, helt enkelt). Följ Joel på LinkedIn här.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.