Inspiration
”Jag reser mig som en kackerlacka och kör igen!”
29 maj,
2014
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
5 minuters läsning
Våga misslyckas och kör! Det var budskapet från tre kända entreprenörer när nätverket Give it forward anordnade ett entreprenörsevent i Stockholm på onsdagen. Läs deras framgångsråd här.
– Man kan trampa på mig och stampa på mig. Men jag reser mig som en kackerlacka och säger: ska vi köra igen?
Så sa Susanne Liljenberg, grundare av butikskedjan Granit som säljer förvaring. Hon var en av talarna på entreprenörseventet Idea Talks som karriärsnätverket Give it Forward anordnade på onsdagskvällen, där Driva Eget var med som partner.
Hon berättade om Granits start och hur hon och kompanjonen Anett Jormeus var på jakt efter en butikslokal i centrala Stockholm som inte kostade miljoner att ta över.
På Götgatan hittade de den perfekta lokalen. Enda problemet? Den var 2 000 kvadratmeter stor. Men duon hade bestämt sig:
– Vi ringde och ringde till VD:n för lokalen och fick till slut komma dit på ett möte.
Snabbt satte de ihop ett collage av bilder på andra, trendiga företag som skulle passa in i resten av lokalen, som Designtorget, Waynes Coffee och Pocketshop. VD:n föll för idén – och gav dem en vecka att fixa de andra.
– Så vi samlade de andra företagen och övertalade dem att flytta in också.
Idag har de sålt Granit för många miljoner, och Susanne Liljenberg driver Leva Kungslador på Gotland, ett utflyktsmål med butik, café, konferensställe och en husfabrik.
– Granit var en framgångssaga, vi kunde ta ut lön direkt. Men Leva har krävt fyra år av hårt slit och kostat många miljoner.
Hon uppmanade publiken att skapa en drömbild av var de vill vara i framtiden, inte ta sig själv på för stort allvar och jobba med företagets mission:
– Är pengar den enda drivkraften kommer det att ta mycket längre tid att lyckas än om du hittar ett kundbehov att fylla. Man måste fråga sig: varför finns vi egentligen?
En annan talare var Gunilla von Platen, grundare av kundtjänstföretaget Xzakt Kundrelation och känd som jurymedlem i tv-programmet Draknästet.
Hon berättade om när hon kom till Stockholm med ett kraschat förhållande och stora aktieförluster, men sålde sin lägenhet och satsade alla pengar på att starta företag.
I ett av sina första kundmöten med affärsmannen Carl-Henric Svanberg sålde hon in sitt företag – utan att ha varken företagsnamn eller anställda.
– I slutet av mötet frågade han vad mitt företag heter. ”Heter? Eh…”.
Inte heller en officiell e-postadress hade hon, så i ett annat möte lämnade hon fram en liten postitlapp där hon krafsat ner: ”nilla6@hotmail.com”.
Hon rev ner skratt och applåder när hon berättade om hur hon inte hade något kontor utan övertalade en hotellchef att låna ut tomma hotellrum till henne och hennes kundtjänstmedarbetare.
– För vad finns i varje hotellrum? En telefon!
Eller när Investor, en av hennes kunder, skulle komma på besök och det var viktigt att medarbetarna såg upptagna ut:
– ”Låtsats ringa! Ring till familjen! Ring till varandra!” ropade jag till dem, skrattade Gunilla von Platen.
Hon uppmanade publiken att lära sig försäljning, våga misslyckas och tro på sig själva:
– Lyssna inte på dem som säger att ni inte kan. Killarna i min bransch slog vad om hur lång tid det skulle ta innan jag fick lägga ner. Nu är det de som gått i konkurs och jag som lyckats. Kan jag, kan du!
Hon avslöjade också att ingen av investeringarna från tv-programmet Draknästet varit särskilt lyckad.
– Jag tror ingen av oss i juryn gjorde någon bra investering. Men det var kul att vara med. Den bästa investeringen i mitt liv är min man.
Mot slutet av kvällen berättade Johan Staël von Holstein om sin galna resa från en uppväxt med ”kommunister och knarkare” till vd inom Jan Stenbecks imperium och serieentreprenör.
– Min viktigaste lärdom är: ”never take no for an answer”, sa han och berättade om hur han tjatade sig in på ekonomlinjen.
När han sedan inte fick något jobb åkte han till Ryssland och köpte upp billiga prylar som han sålde i Sverige. Men det fattiga samhälle han mötte fick honom att tänka om:
– Då bestämde jag mig för att slåss mot socialismen i hela mitt liv. Det tycker jag att jag har lyckats med.
När Jan Stenberg erbjöd honom ett jobb inom Kinnevikkoncernen ville han snabbt avancera och fann framgångsformeln han också uppmanade publiken till:
– Jobba två timmar mer än alla andra varje dag. Det gör hela skillnaden.
Lönen var 20 000 kronor på faktura, som han fakturerade från sitt bolag ”NFT”.
– Det stod för No Fucking Tax och var registrerat på Bahamas. Det kan jag berätta nu för det är preskriberat.
Efter olika roller inom Kinnevik fick han jobb som vice vd på en bank i Luxembourg.
– Jag fakturerade 250 000 kronor i månaden och hade bankat skiten ur alla glidare som fått jobb tack vare sina kontakter. Varför? Två timmars mer jobb varje dag!
De miljoner han sedan tjänade under it-bubblan har han inte kvar:
– Jag har tjänat miljarder och hundratals miljoner men förlorat allt. Idag har jag inga pengar alls, sa han med positiv stämma.
Han uppmanade publiken att våga göra verklighet av sina idéer:
– Behöver det var en bra idé? Nej, du behöver bara kunna sälja skiten!
Som vanligt riktade han skarp kritik mot Socialdemokraterna, som han menar är orsaken till att Sverige har så få entreprenörer.
– Vi har lika många idéer som i resten av världen men vi har inget mod att genomföra dem. Det har sossarna stulit.
– Man kan trampa på mig och stampa på mig. Men jag reser mig som en kackerlacka och säger: ska vi köra igen?
Så sa Susanne Liljenberg, grundare av butikskedjan Granit som säljer förvaring. Hon var en av talarna på entreprenörseventet Idea Talks som karriärsnätverket Give it Forward anordnade på onsdagskvällen, där Driva Eget var med som partner.
Hon berättade om Granits start och hur hon och kompanjonen Anett Jormeus var på jakt efter en butikslokal i centrala Stockholm som inte kostade miljoner att ta över.
På Götgatan hittade de den perfekta lokalen. Enda problemet? Den var 2 000 kvadratmeter stor. Men duon hade bestämt sig:
– Vi ringde och ringde till VD:n för lokalen och fick till slut komma dit på ett möte.
Snabbt satte de ihop ett collage av bilder på andra, trendiga företag som skulle passa in i resten av lokalen, som Designtorget, Waynes Coffee och Pocketshop. VD:n föll för idén – och gav dem en vecka att fixa de andra.
– Så vi samlade de andra företagen och övertalade dem att flytta in också.
Idag har de sålt Granit för många miljoner, och Susanne Liljenberg driver Leva Kungslador på Gotland, ett utflyktsmål med butik, café, konferensställe och en husfabrik.
– Granit var en framgångssaga, vi kunde ta ut lön direkt. Men Leva har krävt fyra år av hårt slit och kostat många miljoner.
Hon uppmanade publiken att skapa en drömbild av var de vill vara i framtiden, inte ta sig själv på för stort allvar och jobba med företagets mission:
– Är pengar den enda drivkraften kommer det att ta mycket längre tid att lyckas än om du hittar ett kundbehov att fylla. Man måste fråga sig: varför finns vi egentligen?
En annan talare var Gunilla von Platen, grundare av kundtjänstföretaget Xzakt Kundrelation och känd som jurymedlem i tv-programmet Draknästet.
Hon berättade om när hon kom till Stockholm med ett kraschat förhållande och stora aktieförluster, men sålde sin lägenhet och satsade alla pengar på att starta företag.
I ett av sina första kundmöten med affärsmannen Carl-Henric Svanberg sålde hon in sitt företag – utan att ha varken företagsnamn eller anställda.
– I slutet av mötet frågade han vad mitt företag heter. ”Heter? Eh…”.
Inte heller en officiell e-postadress hade hon, så i ett annat möte lämnade hon fram en liten postitlapp där hon krafsat ner: ”nilla6@hotmail.com”.
Hon rev ner skratt och applåder när hon berättade om hur hon inte hade något kontor utan övertalade en hotellchef att låna ut tomma hotellrum till henne och hennes kundtjänstmedarbetare.
– För vad finns i varje hotellrum? En telefon!
Eller när Investor, en av hennes kunder, skulle komma på besök och det var viktigt att medarbetarna såg upptagna ut:
– ”Låtsats ringa! Ring till familjen! Ring till varandra!” ropade jag till dem, skrattade Gunilla von Platen.
Hon uppmanade publiken att lära sig försäljning, våga misslyckas och tro på sig själva:
– Lyssna inte på dem som säger att ni inte kan. Killarna i min bransch slog vad om hur lång tid det skulle ta innan jag fick lägga ner. Nu är det de som gått i konkurs och jag som lyckats. Kan jag, kan du!
Hon avslöjade också att ingen av investeringarna från tv-programmet Draknästet varit särskilt lyckad.
– Jag tror ingen av oss i juryn gjorde någon bra investering. Men det var kul att vara med. Den bästa investeringen i mitt liv är min man.
Mot slutet av kvällen berättade Johan Staël von Holstein om sin galna resa från en uppväxt med ”kommunister och knarkare” till vd inom Jan Stenbecks imperium och serieentreprenör.
– Min viktigaste lärdom är: ”never take no for an answer”, sa han och berättade om hur han tjatade sig in på ekonomlinjen.
När han sedan inte fick något jobb åkte han till Ryssland och köpte upp billiga prylar som han sålde i Sverige. Men det fattiga samhälle han mötte fick honom att tänka om:
– Då bestämde jag mig för att slåss mot socialismen i hela mitt liv. Det tycker jag att jag har lyckats med.
När Jan Stenberg erbjöd honom ett jobb inom Kinnevikkoncernen ville han snabbt avancera och fann framgångsformeln han också uppmanade publiken till:
– Jobba två timmar mer än alla andra varje dag. Det gör hela skillnaden.
Lönen var 20 000 kronor på faktura, som han fakturerade från sitt bolag ”NFT”.
– Det stod för No Fucking Tax och var registrerat på Bahamas. Det kan jag berätta nu för det är preskriberat.
Efter olika roller inom Kinnevik fick han jobb som vice vd på en bank i Luxembourg.
– Jag fakturerade 250 000 kronor i månaden och hade bankat skiten ur alla glidare som fått jobb tack vare sina kontakter. Varför? Två timmars mer jobb varje dag!
De miljoner han sedan tjänade under it-bubblan har han inte kvar:
– Jag har tjänat miljarder och hundratals miljoner men förlorat allt. Idag har jag inga pengar alls, sa han med positiv stämma.
Han uppmanade publiken att våga göra verklighet av sina idéer:
– Behöver det var en bra idé? Nej, du behöver bara kunna sälja skiten!
Som vanligt riktade han skarp kritik mot Socialdemokraterna, som han menar är orsaken till att Sverige har så få entreprenörer.
– Vi har lika många idéer som i resten av världen men vi har inget mod att genomföra dem. Det har sossarna stulit.
