Flera av de nya regler som infördes vid årsskiftet ska göra det lättare att göra affärer inom EU. Det ska bli lättare för svenska tjänsteföretag att etablera sig i andra EU-länder. Momsreglerna för sådana utlandsaffärer förändras också. Här är tolv förändringar vid årsskiftet som berör småförertagarna.

Ändringar i konkurrenslagen
Nya regler införs i konkurrenslagen som ökar möjligheten att pröva konkurrensproblem som kan uppkomma när staten, en kommun eller ett landsting säljer varor och tjänster på marknaden i konkurrens med andra företag. Reglerna innebär att Stockholms tingsrätt får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.

 



Förbud får dock inte meddelas när det gäller förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. Även en konkurrenssnedvridande verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver får förbjudas. Det är Konkurrensverket som i första hand har att föra talan om förbud.




Lättare att ha företag i andra EU-länder
Nya lagar ska göra det enklare för små och medelstora tjänsteföretag att bedriva verksamhet i EU:s medlemsländer samtidigt som tjänsternas kvalitet bibehålls. Detta är en del av genomförandet i Sverige av EU:s tjänstedirektiv. En ny webbfunktion, den så kallade gemensamma kontaktpunkten, inrättas i alla EU:s medlemsländer. Den ska göra det enklare för en tjänsteföretagare att hitta samlad information om vilka krav på tjänsteverksamhet som gäller i olika länder.
Nya momsregler för utlandshandel
Med anledning av ändringar i mervärdesskattedirektivet om omsättningsland för tjänster ändras de motsvarande svenska reglerna i mervärdesskattelagen. Reglerna handlar om var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder. Två nya huvudregler införs - tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. Vidare ändras förfarandet för återbetalning av utländsk moms på så vis att ansökan om detta ska ske elektroniskt och hos Skatteverket. Ändringarna effektiviserar och förenklar momshanteringen. Dessutom införs nya regler om periodisk sammanställning för tjänster för att effektivisera kontrollen av EU-handeln. Detta är ett led i att bekämpa skattefusk i samband med transaktioner inom EU.
Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen

Ansökan om arbetslöshetsersättning ska normalt göras inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod ansökan avser för att inte rätten till ersättning för perioden ska gå förlorad. För den som har varit långvarigt sjukfrånvarande får den tid under vilken en sökande har varit förhindrad att arbeta, så kallad överhoppningsbar tid, omfatta upp till tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod.

En före detta medlem i en arbetslöshetskassa som har varit långvarigt sjukfrånvarande föreslås under vissa förutsättningar kunna få ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen redan efter tre månaders medlemskap.
Nya regler för stiftelser
Reglerna för stiftelser skärps, för att minska risken för missbruk. Alla stiftelser ska registreras i ett stiftelseregister och då få ett organisationsnummer. Stiftelser är bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisning om värdet på tillgångarna överstiger 1,5 milj kr. Insamlingsstiftelser ska under tre sammanhängande räkenskapsår använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för ändamålet. Stiftelser som har bildats av staten, en kommun eller ett landsting eller som förvaltas av en statlig myndighet ska inte längre vara undantagna från fullständig tillsyn.
Sänkta prisbasbelopp
Prisbasbeloppet sänks till 42 400 kr och det förhöjda prisbasbeloppet till 43 300 kr för år 2010. Prisbasbeloppet för år 2010 är 400 kr lägre än 2009 års belopp. Det förhöjda prisbasbeloppet är 300 kr lägre . Det är första gången sedan basbeloppssystemet infördes år 1960 som ett basbelopp sätts ned i förhållande till föregående period.
Slopad skatt på gödselmedel
För att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft slopas skatten på gödselmedel, eftersom skatten inte finns i andra EU-länder.

Energiskatteavdrag för vindkraft

Avdraget för havsbaserad vindkraft slopas helt den 1 januari 2010.
Nya skattesatser på bränslen och el
Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen räknas om efter den prisutveckling som skett under perioden juni 2008 och juni 2009. Därutöver höjs koldioxidskatten på bränslen med 1 öre per
Nya regler för punktskatter
Det införs nya regler för beskattningen av EG-harmoniserade alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter. Enligt EU:s punktskattedirektivet ska medlemsstaterna skapa ett datoriserat system för dokumenthantering och kontroll (EMCS) av flyttningar av nämnda varor. Systemet kommer att underlätta för myndigheterna att kontrollera varorna och på så sätt motverka skattebedrägerier. EMCS ska användas när varor flyttas mellan medlemsstaterna av kommersiella aktörer. I direktivet finns också nya regler som tar sikte på när privatpersoner köper varor från andra medlemsstater. Det ska vara möjligt att beskatta den som tar emot varor vid distansförsäljning, om säljaren inte har ställt säkerhet för punktskatten. Det ska också vara möjligt att i vissa fall beskatta den som innehar varor i Sverige, även om det inte går att fastställa hur varorna kommit hit. De nya bestämmelserna ska tillämpas fr o.m den 1 april 2010.
Statligt stöd till solceller

För att bidra till omställningen av energisystemet och till industriell utveckling inom energiteknikområdet införs ett statligt stöd för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Stödet får uppgå till högst 60 procent av kostnader för projektering, arbete och visst material. För stora företag får stödet uppgå till högst 55 procent av kostnaderna. Det är den som investerar i solcellssystem som kan få stöd och ansökan prövas av länsstyrelsen i det län där systemet ska installeras.
Statligt stöd till förnybara gaser

Stödet är avsett för spridning av redan framtagen teknik som ännu inte är konkurrenskraftig på marknaden. Det ska gå till projekt som bidrar till ökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser och kompletterar både de pengar för forskning, utveckling och innovation som Energimyndigheten disponerar och det stöd till gödselbaserad biogasproduktion som finns inom Landsbygdsprogrammet. Stöd får lämnas med 45 procent av merkostnaderna jämfört med en konventionell anläggning och det högsta stödbeloppet till ett projekt är 25 miljoner kronor.