Till huvudinnehållet

⚠️ MISSA INTE: Driva Eget Live – 10 värsta företagarmisstagen (gör absolut inte detta!). Anmäl dig! 

Mannen bakom Kolmårdens djurpark

13 juni, 2018 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 7 minuters läsning
Kolmårdens djurpark
Ulf Svensson är mannen bakom Kolmårdens djurpark.
En entreprenör ut i fingerspetsarna. I det allmännas tjänst. Ulf Svenssons idé räddade Kolmårdens kommun – och skapade en världssuccé.

Söker man på Ulf Svensson i Allabolags register får man veta att han vid 88 års ålder är framtidskonsult. Och visst har han ett öga för vad som kan bli något! Inget nytt i det.

I början av 60-talet var Kolmården en av Sveriges sämsta kommuner. Utflyttningen var stor och det fanns inte ens pengar till att byta trasiga gatlyktor. Då trädde räddningen in i form av en 32-årig blond man med intensiva blå ögon.

Det visade sig snart att han inte var någon vanlig Svensson. Ulf hade erfarenhet från bland annat scoutrörelsen och hade ett stort intresse för både människor och djur. Han ville förvandla en del av det stora bergs- och skogsområdet till en djurpark av aldrig tidigare skådat slag.

De hårt pressade kommunalråden tvingades mer eller mindre att säga ja till förslaget. Något måste hända med Kolmården. Ulf blev landets första betalda kommunalkonsulent och fick ett år på sig att förverkliga sin dröm.

– Jag minns att jag tänkte att här finns varje år tusentals människor som vandrar omkring i Kolmården och plockar bär och svamp. De badar i Bråviken utan att betala ett enda öre. Jag ville till en början göra ett fritidsområde och få in lite inkomster. Det blev så småningom Kolmårdens djurpark, säger han.

Ulf började kontakta olika djurparker runt om i Europa. Det enda svar han fick kom från Parken Zoo i Eskilstuna som öppnade redan 1954: ”Starta aldrig en djurpark, det blir bara förluster!” Men Ulf gav inte upp. Han besökte dåvarande finansminister Gunnar Sträng som bara skakade på huvudet och sa: ”Det är två fel med projektet. Du ligger tio år före din tid och Du kan aldrig skaffa fram pengar till byggandet.”

Strängs kommentar var som tändvätska. Ulf ringde arkitekten Tage Hedlund i Borås, en barndomsvän som han i unga år spelat fotboll med. Tage, som ritat Borås populära djurpark, erbjöd sig att göra några utkast för ett minimalt arvode.

Tre olika platser


Det dröjde inte länge förrän de två strövade omkring i skogarna, trampade över myrarna och klättrade i bergen. Ulf hade tre olika platser i det stora området att placera djurparken på. Till slut fastnade han för området som låg 18 kilometer nordost om Norrköping vid Bråvikens norra strand, hundra meter över havet.

– Det var den bästa platsen med tanke på närhet till vatten och den fantastiska utsikten över vattnet.

Den sommaren tillbringade Ulf med att läsa så mycket litteratur om djurparker han hann med, när han inte för egen bekostad gav sig ut på resor och besökte olika djurparker runt om i Europa. Han kontaktade en erfaren djurhandlare i Köpenhamn och fick en lista på antalet djur som behövdes och vad kostnaden ungefär kunde bli för dem.

Med hjälp av den informationen och arkitekten Hedlunds beräkningar la Ulf fram kostnadsplan för kommunfullmäktige i december 1962. Den godkändes enhälligt trots att finansieringen ännu inte var klar. Fattiga Kolmården behövde skaka fram 1,5 miljoner i startkapital.

– Det var en tuff tid, berättar Ulf. Enda möjligheten var att övertyga privata finansiärer att hoppa på tåget. Tage Hedlund trodde på projektet och var först med att köpa in sig. En byggmästare i Stockholm och en restaurangägare i Malmö var också med.

Kolmårdens djurpark blir till


På sommaren två år efter att idén presenterades var kapitalet i hamn. Sista augusti 1964 tog dåvarande landshövding Per Eckerberg första spadtaget och nu började ett intensivt arbete. Orten bidrog själv med runt hundra arbetslösa bland byggnadsarbetarna. Allt gick i rasande fart.

Men i december samma år fick Svensson ett insidertips om att det kunde finnas mul- och klövsjuka i Danmark.

– Jag kan berätta det nu eftersom händelsen är preskriberad i dag. Vi hade köpt in över tvåhundra djur hos handlaren i Helsingör vilka skulle levereras strax innan den annalkande premiären. I all hast åkte jag och mina medarbetare i fem lastbilar ner för att hämta hem apor, antiloper, kameler och tigrar. När vi kom till Helsingör med vår last runt elvatiden på kvällen gick en av lastbilarna sönder. Gränsen skulle stängas vid midnatt. Jag lyckades hitta en bonde som med hjälp av en traktor drog ombord lastbilen på färjan en kvart innan gränsen stängdes.

Så kom dagen då det skulle visa sig om planerna på en djurpark i Kolmårdens storslagna natur skulle hålla måttet. Tidningar, radio och TV hade följt tillkomsten av djurparken. Nu väntade Ulf, hans medarbetare och alla djuren bara på publiken.

Redan tidigt på morgonen ringde det hemma hos Ulf. Det var en jäktad och pressad polis i luren som meddelade att de fått svårigheter med trafiken fram till djurparken. På förmiddagen uppstod kaos. Trafiken fick dirigeras om. När det var som värst hade en kö bildats med bilar på över två mil!

Över 40 000 personer tog sig in genom djurparkens grindar den här allra första dagen! Och stämningen var hög när landshövdingen Per Eckerberg klippte de blågula banden som satt mellan två bräkande getter som lugnt gick och betade på den gröna marken.

Succé från start


Succén var ett faktum. Greppet att inte ha några burar utan att djuren fick röra sig fritt inom vissa områden gjorde att folk fick en helt annan kontakt med dem. Det är klart att de 17 tigrarna som också snabbt blev populärast hade en egen inhägnad. Den var då Europas största och gav ett exotiskt intryck när de vandrade runt bland tallar och andra nordiska träslag i sin omgivning.

Första halvåret kom över 400 000 besökare till Kolmårdens djurpark. Bland publiken fanns också besökare från olika djurparker runt om i Europa. De utflyttade ortsborna från kommunen började återvända och äntligen andades det optimism i Kolmården. Ulf borde varit helnöjd.

– Det farligaste i det här läget var om vi slagit oss till ro och trott att allt var färdigt. Det vore inte bra att slå av på takten. Då kunde projektet förlora sin livskraft. Andra stora nöjesparker som Liseberg eller Gröna Lund presenterade en nyhet varje år. Vi tog efter, fast här handlade det inte i första hand om karuseller och andra åkdon utan om attraktiva djur i så naturlig miljö som möjligt.

Ulf blev snabbt hemtam i djurparksbranschen. 1968 byggdes en av världens största anläggningar för isbjörnar. Ett naturligt berg med en nio meter djup bassäng där fyra miljoner liter vatten ständigt cirkulerade för att de vita björnarna skulle trivas. 1969 kom ett omtyckt delfinarium. Och så höll det på.

Europas största djurpark


Med 250 hektar blev Kolmården också Europas till ytan största djurpark. Det märkliga var att djuren från Afrika som noshörningar, sebror, kameler, elefanter och tigrarna anpassade sig väl till det svenska klimatet. När snön föll under vintertid tog elefanterna in snön in sina snablar och sprutade den över ryggen. Tigrarna var kanske det djur som älskade de vita flingorna mest. De rullade runt och slog med sina tassar i den ibland meterdjupa snön.

Kolmårdens djurpark var inte bara djur. Ulf med sinne för PR såg till att parken också lockade till sig kändisar. Kungafamiljen har besökt Kolmården flera gånger, statsminister Tage Erlander fick på sin tid träffa en närgången tiger och hans efterträdare Olof Palme var där med sin familj flera gånger.

Ove Rainer, generaldirektör på Postverket innan politiken kallade, ordnade så att Kolmårdens djurpark fick egen poststämpel och eget postnummer. Parken hade till och med en egen bank.

Under åren blev det många besök på andra djurparker runt om i Europa. 1968 inledde Ulf ett samarbete med två djurparker i Rostock i dåvarande Östtyskland. Två djurvårdare skulle vartannat år gästa respektive parker.

– Men vad jag inte visste då var att chefen för Rostock Zoo, Dieter Schwartz, var Statsiagent. Han hade i unga år tvingats skriva på ett dokument för att få pengar till sina juridikstudier. Hans uppgift förutom att sköta om djurparken var att vart fjortonde dag lämna rapporter om personer som kunde vara intressanta för DDR:s säkerhetspolis.

Djurparkschefen utförde sitt uppdrag med största noggrannhet. Han hade redan 1957 under täcknamnet ”Imme” börjat sitt arbete för den statliga spionageorganisationen. Bland alla personer som registrerades var Ulf Svensson, två kommunalråd och tre fullmäktige från Norrköping!

– Det hela avslöjades på 90-talet av Expressenjournalisten Alf Montan efter att Berlinmuren fallit. Förutom oss fanns även ett trettiotal medarbetare från Kolmårdens djurpark i listorna. När detta kom fram förhördes vi alla av Säpo. I dag skrattar jag mest åt uppgifterna.

Ulfs insats räddade Kolmårdens kommun i ett prekärt läge. Han var ansvarig för djurparken fram till 1988. Sedan fortsatte han som koncernchef till 1991. I dag räknas djurparken, som numera är i privat ägo, till en av landets stora turistattraktioner.

Hyllad av staten

  • Namn: Ulf Svensson.
  • Ålder: 88 år.
  • Familj: Hustrun Marianne Sterner-Svensson.
  • Yrke: Entreprenör.
  • Bor: I Norrköping.
  • Omnämnd i utredning: ”Ulf Svensson gick från ord till handling trots hårt motstånd från många håll. Projektet lyckades mot alla odds och satte kommunen på världskartan. Uppbyggnaden gjordes genom innovativa finansieringslösningar. Inget var omöjligt.” (SOU 2003:90)

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Spiris

Försäljning

Du kanske inte behöver fler kunder? (gör så här istället)

Fler leads, fler möten och mer marknadsföring. Det är lätt att tro att lösningen på svag försäljning alltid är fler kunder. Men tänk om problemet ligger någon annanstans?

Spiris_SoMe_IG avatar 180x180px
Spiris 4 september, 2026 • Uppdaterades 7 september, 2026 • 6 minuters läsning
optimerad säljprocess
Spiris

Psst, innan vi startar! Här kan du ladda ned kostnadsfri fakturamall, affärsplansmall, kvittomall och mall för reseräkning.

Okej, till ämnet. Många företag tappar affärer som redan är på väg in – helt enkelt för att uppföljningen inte fungerar. 

Du får ett mejl från någon som är intresserad. Ni pratar och du lovar att återkomma med en offert. Sedan kommer ett kundmöte emellan. Telefonen ringer. Någon annan behöver något akut. Tre veckor senare hittar du mejlet igen.

Känner du igen dig?

När ditt företag är litet fungerar det ofta utmärkt att hålla kunder och affärer i huvudet, inkorgen, kalendern och kanske i ett Excelark. Men ju fler kunder och förfrågningar du får, desto större blir risken att något faller mellan stolarna.

Då är lösningen inte nödvändigtvis att lägga mer pengar på att hitta nya kunder. Börja med att bli bättre på att ta hand om dem som redan har hittat dig. Här är sex smarta sätt att täppa till hålen i din säljprocess. (Spoiler Alert! Allt blir mycket enklare med rätt system för tidrapportering och med ett riktigt bra CRM. 

Steg 1. Samla alla potentiella affärer på ett ställe

Första steget är nästan löjligt enkelt: sluta hantera potentiella affärer på olika ställen. Du kanske pratar med ett lead via mejlen. Ett annat via anteckningarna i mobilen. En tredje potentiell kund har du lovat att ringa ”någon gång nästa vecka”.

Lösning: Skapa ett gemensamt kundregister där du direkt kan se vem kunden är, vad ni har pratat om och var ni befinner er i säljprocessen.

Har du bara ett fåtal kunder kan ett enkelt kundregister i din ekonomiplattform räcka långt (det kan du testa gratis hos Spiris här).

Har du fler kunder och en längre säljprocess är det dags att titta på ett riktigt säljstöd eller CRM – här kan du testa ett gratis hos Spiris.

Steg 2. Bygg en enkel säljtavla

Nästa steg är att göra försäljningen synlig. Du ska helst kunna öppna en vy och på några sekunder förstå vilka affärer som är på gång. Det behöver inte vara komplicerat. Din säljtavla kan exempelvis bestå av:

  • Ny kontakt – någon har visat intresse.
  • Kontaktad – första dialogen är tagen.
  • Offert skickad – nu väntar du på besked.
  • Uppföljning – kunden behöver bearbetas vidare.
  • Vunnen affär – dags att gå från försäljning till leverans.
  • Förlorad affär – inte den här gången. Hur ska du följa upp inför framtiden?

Poängen är inte exakt vilka steg du använder. Det viktigaste är att varje potentiell affär alltid ska ha en tydlig plats och ett tydligt nästa steg.

Steg 3. Bestäm nästa aktivitet – direkt

Här gör många småföretagare fel. Du kanske har haft ett bra samtal med en potentiell kund. Kunden säger: ”Det här låter intressant, hör av dig efter sommaren.” Sedan går sommaren och till hösten har du tankarna på annat…

Gör det därför till en vana att aldrig lämna en potentiell affär utan nästa konkreta aktivitet. Ska du ringa på torsdag? Skicka offert på måndag? Följa upp om två veckor? Lägg in det direkt i ditt system.

Med ett digitalt säljstöd kan du samla aktiviteter, anteckningar och uppföljningar på kunden och få påminnelser när det är dags att agera. Då behöver ditt minne inte längre vara företagets CRM-system.

Steg 4. Ta reda på vad affärerna är värda

Alla potentiella kunder kommer förstås inte att bli betalande kunder. Men – om du har koll på värdet och sannolikheten för varje affär får du något som är minst lika viktigt som ordning: en bild av vad du faktiskt har på gång.

Säg att du har offerter och pågående dialoger värda 500 000 kronor. Några är nästan klara, medan andra fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Genom att uppskatta sannolikheten för respektive affär kan du börja se värdet på din verkliga säljpipe – och vilka affärer du framför allt bör lägga tid på.

Plötsligt blir försäljningen något du kan styra istället för något du hoppas ska hända. Dessutom blir det mycket enklare att lägga en vettig budget.

Tips! Så kan du använda Google för att få fler affärer – läs här!

Steg 5. Gör efterarbetet rätt – glöm inte fakturera!

Du har fått ett ja. Grattis! Men säljprocessen slutar inte där. Nu ska det du har sålt levereras, kanske tidrapporteras – och framför allt faktureras. Ju fler manuella överlämningar du har mellan olika system, desto större blir risken för både mer administration och missar.

Det smartaste är därför att tänka på hela kundresan som ett sammanhängande flöde. Tänk…

Kontakt → offert → affär → leverans → faktura → betalning.

Här är det en stor fördel om säljstödet hänger ihop med företagets ekonomisystem. När en vunnen affär kan följa med vidare genom systemet slipper du mata in samma kund och information flera gånger.

Steg 6. Bygg en lösning som fungerar även när ni blir fler

Det är inte så svårt att hålla koll på fem kunder. Men vad händer när det blir 20, 50 eller 100?

Vi lovar – det är nu problemen med ett hemmabyggt system börjar märkas. Olika personer har information om samma kund, någon glömmer att följa upp och ingen har riktigt hela bilden.

Ställ de här frågorna till dig själv:

  • Vet jag exakt vilka potentiella affärer vi har just nu?
  • Vet jag vem som ska följas upp – och när?
  • Kan någon annan ta över en kund utan att fråga mig om allt?
  • Kan jag se ungefär hur mycket vår säljpipe är värd?
  • Hänger kund, försäljning och fakturering ihop?

Svarar du nej på flera av frågorna är det förmodligen dags att bygga ett bättre system – innan du lägger ännu mer kraft på att fylla på med nya leads.

Så kan du samla kundresan hos Spiris

Det finns förstås många sätt att bygga upp en fungerande säljprocess. Ett alternativ är Spiris ekonomiplattform (testa gratis här), där du kan börja med det du behöver idag och bygga på när företaget växer.

För det mindre företaget kan kundregistret i Bokföring & Fakturering vara tillräckligt för att samla kunduppgifter och få ordning på faktureringen.

Har du en större kundbas och behöver hålla koll på fler affärer kan du bygga vidare med Spiris Tid & Projektplanering med CRM (prova gratis här). Där kan du bland annat arbeta med en visuell säljtavla, samla aktiviteter och kundinformation och hålla koll på affärsmöjligheter genom olika delar av säljprocessen.

När affären sedan är vunnen finns dessutom ekonomin i samma ekonomiplattform. Nice! Idén är enkel: informationen ska följa kunden istället för att du ska flytta den mellan olika lappar, Excelark och system.

För målet är trots allt inte att administrera fler kunder. Det är att göra fler av dem till affärer.

Om Spiris
Att driva företag med Spiris är enkelt. Spiris är den flexibla ekonomiplattformen. Allt finns samlat och automatiserat med smarta funktioner – från bokföring till fakturering och lön. Det ger dig tid till att fokusera på rätt saker. Det vill säga att starta, driva och utveckla din företagsdröm utan krånglig administration. Läs mer på Spiris.se.



Finansieringsskolan

Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?

Många företagare har hört talas om Almi, men är osäkra på hur deras finansiering egentligen fungerar. Är det bidrag? Lån? Och varför säger banken ibland att man ska prata med Almi? Det ska vi gå igenom nu.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 21 mars, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 5 minuters läsning
Almi-la°n – na¨r passar de och hur skiljer de sig fra°n bankla°n
Montage/Canva

Almi är ett statligt bolag som hjälper företag med finansiering (ofta tillsammans med bank eller andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling). Ofta är det företag med lite högre risk, eller i ett tidigt skede, som vänder sig till Almi. Det kan också passa bra när företaget ska växa med nya idéer och innovationer.

Alright, nog snackat. Låt oss gå igenom hur finansiering via Almi fungerar – för det kan faktiskt handla om såväl lån som verifieringsmedel och riskkapital.

Tips från Almi: Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån

Vilka är Almi – och varför finns de?

Så låt oss börja där, och sammanfatta vilka typer av finansiering och tjänster Almi erbjuder:

  • lån till företag (av olika slag)
  • rådgivning
  • riskkapital via Almi Invest
  • verifieringsmedel

Den viktigaste skillnaden mot en vanlig bank är att Almi ofta kan ta större risk. Det gör att de kan finansiera företag tidigare i utvecklingen men är också med och möjliggör satsningar tillsammans med bank även i mer etablerade företag.

Du får mer än bara ett lån hos Almi

Utöver finansiering får du dessutom en dialog och rådgivning kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling, vilket kan ge dig bättre förutsättningar att fatta beslut och utveckla ett mer lönsamt och mer hållbart företag.

Tips från Almi: Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Hur fungerar ett Almi-lån?

Ett Almi-lån fungerar i grunden som ett vanligt företagslån: du lånar pengar och betalar tillbaka dem över tid med ränta. Men det finns några viktiga skillnader.

Räntan är ofta högre

Eftersom Almi tar större del av finansieringen i situationer med högre osäkerhet är räntan normalt högre. Det är alltså inte en billigare finansiering – men den kan göra det möjligt att genomföra investeringar som annars inte hade blivit av.

Banken är ofta med i finansieringen

I de flesta fall delas finansieringen upp mellan banken och Almi. Det gör att banken kan vara med och finansiera satsningar som annars kan vara svåra att genomföra på egen hand. Ofta krävs det också att grundarna (eller andra finansiärer) står för en del av kapitalbehovet. 

Ett vanligt exempel är att Almi kan stå för 50 % av kapitalbehovet om grundarna står för resterande 50 % (banken måste således inte vara med). 

Affärsidén väger tungt

Banker tittar ofta mycket på historiska siffror. Almi lägger däremot ofta lika stor vikt vid företagets potential. De tittar till exempel på:

  • affärsmodell
  • marknad
  • tillväxtmöjligheter
  • entreprenörens erfarenhet

Det gör att Almi ofta kan finansiera företag tidigare i utvecklingen än vad banker gör.

Tips från Almi: I den här videon får du veta hur ett Almilån fungerar.

När brukar Almi-lån vara aktuella?

Almi-finansiering dyker ofta upp i tre situationer.

1. Tidig fas

När ett företag fortfarande är ungt kan banken tycka att underlaget är begränsat. Då kan Almi gå in med en del av finansieringen – ofta genom ett s k mikrolån.

2. Tillväxt och expansion

Om ett företag vill växa snabbt kan kapitalbehovet bli större än vad banken är bekväm med. Här kan Almi hjälpa till med exempelvis företagslån eller tillväxtlån, ofta i kombination med bank för att möjliggöra hela satsningen.

Tips från Almi: Hur fungerar Almis tillväxtlån? Läs mer här.

3. Innovation och nya produkter

Företag som utvecklar nya produkter eller tjänster kan också få finansiering via Almi. Det gäller särskilt projekt där potentialen finns – men där intäkterna ännu inte är helt bevisade. Då kan innovationslån passa perfekt.

Verifieringsmedel – pengar för att testa en idé

En lite mindre känd finansieringsform hos Almi är så kallade verifieringsmedel. Det är pengar som kan användas för att testa och verifiera en affärsidé innan företaget satsar fullt ut. Pengarna kan till exempel användas till att:

  • bygga en prototyp
  • göra marknadstester
  • testa teknik eller funktion
  • ta fram en första version av produkten

Syftet är att minska risken i tidiga projekt genom att först ta reda på om idén faktiskt fungerar i praktiken. Verifieringsmedel är alltså inte till för att bygga ett helt företag – utan för att ta reda på om affären håller. Och bäst av allt – de behöver normalt inte betalas tillbaka.

Hur ansöker man om finansiering hos Almi?

Processen börjar ofta med ett möte med en rådgivare. Då går ni igenom:

  • företagets situation
  • finansieringsbehov
  • affärsplan
  • marknad och strategi

Om företaget bedöms ha potential kan Almi sedan gå vidare med en finansieringslösning. Precis som hos banker görs alltid en kreditbedömning.

Tips från Almi: Vad behöver man förbereda inför låneansökan hos Almi? Det lär du dig här. 

Vill du få bättre koll på ekonomin i ditt företag och öka lönsamheten? I den här videon får du en bild av hur Almi kan hjälpa dig att förstå vad som driver resultatet i din verksamhet – och skapa bättre förutsättningar för att fatta rätt beslut i rätt tid.

Sammanfattning – så fungerar Almi-finansiering

Almi är ett statligt bolag som erbjuder lån och finansiering till små och medelstora företag. Den stora skillnaden mot banker är att Almi ofta kan:

  • ta större risk
  • finansiera tidigare i företagets utveckling
  • komplettera bank och andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling.

Utöver finansiering får du också rådgivning och dialog kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling.

Dessutom finns finansiering som verifieringsmedel, som hjälper företag att testa nya idéer innan de satsar fullt ut. PLUS (och det här är viktigt): i många regioner finns regionala bidrag som förmedlas via Almi.

Vi på Driva Eget har använt Almi i många av våra bolag och projekt, och alltid fått bra hjälp.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.