Till huvudinnehållet

Kostnadsfritt digitalt event: Starta Eget 2026 – från idé till startklart bolag på 45 min. Läs mer

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Nog med domedagsprofetior!

25 april, 2014 Uppdaterades 18 december, 2024 5 minuters läsning
I veckan har jag skrivit en debattartikel på min branschtidning Journalistens sajt. Den handlar om den deppiga inställning som jag upplever har lamslagit mediebranschen. Här är inlägget men jag klistrar också in det nedan:


En mediebransch i kris. Inga fasta anställningar. Dåliga villkor och kasst betalt. Ett sjunkande skepp.

Det går knappt en dag utan att luttrade journalister ska berätta för oss om hur deppig vår bransch är. Senast var det frilansjournalisten, programledaren och författaren Alexandra Pascalidou i en krönika på Journalisten.se. Hon hade föreläst på en gymnasieskola och frågat vad ungdomarna vill jobba med.

”Vi vill bli som du” sa de.

”Byt dröm”, svarade Alexandra Pascalidou och refererade till vår bransch som Titanic.

Några dagar efter krönikan var jag på Frilansdagen, anordnad av Poppius journalistskola för att inspirera och ge råd till nya frilansar. I en paneldebatt gjorde några kända journalistprofiler klart för oss att vår bransch är på upphällningen och de frilansarvoden som har stått still i åratal går inte att göra något åt.

Där satt en hel sal av unga, taggade journalister på väg ut i arbetslivet. Och fick höra av sina idoler att det i princip är kört.

Efteråt kom två unga tjejer fram till mig och sa:

”Vi vet inte om vi vill bli journalister längre”.

Jag är så less på domedagsstämningen som fullständigt lamslagit vår bransch, framförallt inom frilansjournalistiken. Den dominerar på utbildningarna, i facket och till och med i våra egna branschmedier som aldrig verkar rapportera om frilansande ur ett positivt perspektiv.

”De måste veta vad de ger sig in på” är ett argument man ofta hör. Problemet är att det blivit en självuppfyllande profetia:

Blivande journalister matas med att de går en deppig framtid som frilansar till mötes. De får lära sig att det är köparna som bestämmer och att man som frilans ”får” betalt om man har tur. Redan nedtryckta i skorna – med noll kunskaper om att driva företag – hur rustad är man för att lyckas? Ganska dåligt.

Tänk om det kunde talas mer om hur man TAR betalt? Skillnaden är milsvid. Och det handlar sällan om att ”kräva” 3 000 kronor mer i förhandlingen och så är saken biff. Arbetet börjar långt tidigare: att nischa sig, hitta bra kunder, sälja in rätt typer av jobb, hitta ett behov, tänka nytt i en förändrad medievärld och föra en tydlig och positiv dialog med sin kund. Saker även tidningarna tjänar på att frilansjournalister gör, även om de kanske inte alltid inser det.

Jag har jobbat som frilansjournalist under större delen av min karriär. Jag har också drivit en egen tidning och sedan ett år tillbaka är jag chefredaktör på en annan. Jag vet hur en tajt tidningsbudget ser ut – det är inte annorlunda för mig än för någon annan.

Betyder det att jag måste döma ut hela vår bransch i alla sammanhang där det finns journalister? Uppmana studenter att skola om sig? Säga åt andra att ge upp?

Nej! Är det något jag har lärt mig som frilans så är det vikten av att peppas, uppmuntras och lära sig att stå på sig. En kollega som säger åt mig att köra hårt och ger ett bra råd längs vägen är tusen gånger mer värd än en som säger att jag inte kommer att klara mig.

Och är det något jag lärt mig som chefredaktör så är det att vår bransch inte är på väg att dö – tvärtom. Det finns så mycket affärer att göra om vi bara lyssnar på vad läsarna vill ha, hoppar på det digitala tåget och vågar satsa.

Men om vi inte själva tror att det går, hur ska vi då lyckas?

”Alla är inte som du som gillar att sälja” får jag höra ibland. Nej, men alla är inte som DU heller. Vad vet du om den blivande journalisten framför dig är Sveriges nästa stjärnskott? En driftig företagare som kan sälja vad som helst? Den som kommer att bygga vårt nästa medieimperium?

En sak vet jag: om inte ens deras erfarna kolleger tror på dem lär de inte göra det själva.

Nej, nu får det vara nog med domedagsprofetior! Mina konkreta förslag är i stället följande:

1. Etablerade journalister: Sluta uppmana unga att söka sig till andra branscher. Beskriv gärna er verklighet – men gör det utan att säga åt andra att de inte kan lyckas.

2. Utbildningarna: Lär journalister att driva egna företag, affärsutveckla och tänka nytt i ett förändrat medieklimat. Det handlar inte om att göra alla till entreprenörer, utan om att ge journalister verktyg för att lyckas i en bransch där många kommer att bli det vare sig de vill eller inte.

3. Branschmedier: Sluta se frilansar som ett särintresse och börja rapportera mer om affärsmässiga frilansjournalister man kan inspireras av.

Och för guds skull, allihop, våga se möjligheter – inte bara problem!

Till ni två, unga, entusiastiska tjejer som kom fram till mig efter debatten på Frilansdagen vill jag säga:

Lyssna inte på dem som säger åt er vad ni inte ska göra. Omge er med positiva människor som tror på er. Nischa er, hitta bra kunder, tänk nytt och digitalt, ge inte upp för att ni får ett nej. Stå på er. Vår bransch är tuff, men det är ni också.

Jag hoppas att ni stannar – vi behöver er!

Camilla Björkman
frilansjournalist sedan 2006, numera chefredaktör på tidningen Driva Eget, författare till boken Skriv, sälj & bli lönsam – så lyckas du som frilansjournalist och bloggare på driva-eget.se/frilansskolan.

Foto: Christian Gustavsson.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Skicka 100 gratis e-fakturor (för Driva Egets följare)

Att skicka fakturor som PDF eller i pappersformat kan kännas enkelt och invant. Men det innebär stora risker – och det är mycket smartare att använda e-faktura. Just nu kan Driva Egets följare skicka 100 gratis e-fakturor – året ut!

inexchange
Inexchange 25 september, 2025 Uppdaterades 28 november, 2025 2 minuters läsning
Skicka 100 gratis e-fakturor

Foto: Inexchange

Bråttom? Här kan du direkt läsa hur Driva Egets läsare kan testa e-fakturor helt kostnadsfritt via Inexchange. Du kan skicka dina 100 första e-fakturor helt kostnadsfritt – läs mer här!

Många företagare skickar nämligen fakturor som PDF, och mailar dem till kunderna. Då är det stor risk att de:

  • fastnar i spamfilter
  • hamnar i fel inkorg
  • glöms bort, eller skrivs ut och förloras

Därför byter många företagare till e-fakturor. En e-faktura levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Många sparar också 5-10 minuter i hanteringstid per faktura, när de går över från PDF till e-faktura.

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag. Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. ​​I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land.

Tips: Läs också guiden Ska du starta eget? Tänk på detta innan du skickar första fakturan.

Fördelarna med att byta till e-faktura

  • Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
  • Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
  • Miljövinst: Färre papper, lägre antal utskrifter
  • Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på

Här kan du läsa mer om fördelarna med e-faktura (och tre stora risker med PDF).

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange, där du kan skicka dina 100 första e-fakturor helt kostnadsfritt. Testa här!

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.



Nyheter

Får man dra julfesten på företaget? Detta gäller

Ja, du får dra av julfesten – men det finns gränser du måste känna till. Innan du fixar festen eller bokar årets julbord 2025 behöver du ha koll på avdragsreglerna för mat, lokal och underhållning. Vi guidar dig genom moms, förmånsbeskattning och skattefria gränser.

Martin_redaktor
Martin Ahlström 3 december, 2025 Uppdaterades 3 december, 2025 4 minuters läsning
2026 (18)

Foto: Framtagen med hjälp av Gemini

Kan man dra av julbord och julfest?

En julfest räknas som intern representation och är en skattefri förmån för de anställda – så länge det hålls inom rimliga gränser (hur lyxig festen får vara kommer längre ner). Om det bjuds på alkoholhaltiga drycker i samband med julbordet är även detta skattefritt.

Avdrag för mat och dryck

  • Kostnadsavdrag: Julbordets kostnad för mat och dryck är tyvärr inte avdragsgill
    (0 kr).
  • Momsavdrag: Du får däremot lyfta momsen (ingående mervärdesskatt) för en kostnad på mat inklusive dryck upp till 300 kronor per gäst. Denna möjlighet får du inte missa!

Avdrag för kringkostnader

  • Lokal och underhållning: Båda är avdragsgilla – upp till 180 kronor + moms per person.
  • Övernattning: Resor och hotellnatt på annan ort är avdragsgillt. Detta gäller för upp till en natt, och den anställde förmånsbeskattas inte.
  • Frekvens: De avdragsgilla kringkostnaderna får ni bara göra avdrag för högst två gånger per år. Anordnas fler fester får ni välja vilka två som ska vara avdragsgilla.

Vem får delta?

Även utgifter för tidigare medarbetare, styrelseledamöter och de anställdas make/maka eller sambo samt hemmavarande barn blir avdragsgilla inom beloppsgränserna.

VIKTIGT FÖR ENSKILD FIRMA: Driver du enskild näringsverksamhet har du ingen möjlighet att dra av kostnader för julbord eller liknande personalfester, eftersom du inte räknas som anställd i din egen firma.

Jullunch istället för julfest

Många väljer att gå ut och äta en god jullunch istället för en stor fest. Här är det viktigt att se upp:

  • Om jullunchen inte är tänkt att fungera som en av företagets årliga personalfester, räknas den inte som intern representation och de anställda ska förmånsbeskattas för måltiden.
  • Om ni däremot beslutar att jullunchen är företagets formella julfest, gäller reglerna för intern representation (se ovan).

Om du bjuder kunden på julbord eller julfest?

När du bjuder kunder (extern representation) gäller striktare regler:

  • En vanlig julfest: Kostnaderna för förtäring är inte avdragsgilla (0 kr), och oftast får du inte heller dra av momsen, då en julfest sällan räknas som en enkel representation i samband med ett affärsmöte. 
  • En julfest med affärssyfte: Anordnar du däremot ett event, seminarium eller liknande i samband med julmaten? Då kan kringkostnaderna (t.ex. för enklare underhållning eller lokal) bli avdragsgilla. Du får dessutom lyfta momsen (ingående mervärdesskatt) på utgifter upp till 300 kronor exklusive moms per gäst.

Om du vill lyxa till det ordentligt

Se upp om du planerar en alltför påkostad och lyxig tillställning!

Om festen eller personalresan blir alldeles för dyr och exklusiv riskerar den att ses som överdriven representation eller en förmån. Detta kan leda till att de anställda förmånsbeskattas för delar av kostnaden. 

Hela kostnaden (mat, dryck, omkringkostnader) blir visserligen då avdragsgill för företaget som personalkostnad, men det är sällan uppskattat när de anställda får skatta för något som var tänkt som en gåva. 

Det finns ingen fast gräns för vad som är 'för lyxigt' – du måste själv avgöra vad som är en rimlig nivå.

Så innebär detta att jag kan dra av julfesten på företaget?

Ja, till viss del!

  • Du kan lyfta momsen för måltider och dryck upp till 300 kronor per person.
  • Du kan dra av kostnader för lokal och underhållning upp till 180 kronor + moms per person (max två gånger per år).
  • Resekostnader och en hotellnatt på annan ort för de anställda är avdragsgilla.

Julklappar till anställda

Gåvor från arbetsgivare är normalt en skattepliktig förmån. Men det finns ett viktigt undantag för julgåvan:

Skattefri gräns: Julgåvor är skattefria för den anställde om gåvans marknadsvärde inte överstiger 550 kronor inklusive moms.

Viktigt att veta: 

  • Om gåvans värde överstiger 550-kronorsgränsen blir gåvan skattepliktig från första kronan. En julklapp värd 600 kr beskattas alltså för hela beloppet, inte bara för de 50 kronorna över gränsen. 
  • Gåvan behöver ges till alla eller en större grupp anställda för att räknas som en julgåva.

Planerar du att ge bort en julgåva? Se till att hålla dig inom 550-kronorsgränsen för att den ska bli skattefri för dina medarbetare.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.