Nog ska fastighetsbolaget betala mer än 0,05 procent i skatt?
25 juni,
2014
•
2 minuters läsning
Företagsskattekommitténs förslag är så viktigt att jag nu kommer med ett nytt inlägg i ämnet – denna gång slutar jag med ett eget kompletterande förslag som gynnar de små och missgynnar de stora.
I förra inlägget skrev jag hur DI vinklat det nya skatteförslaget på hur synd det blir om fastighetsbolagen om de inte längre får dra nytta av ränteavdraget.
– Förödande förslag som sätter krokben för oss, sa Hans Wallenstam, vd på fastighetsbolaget Wallenstam i braskande rubriker.
Nu visar det sig att detta bolag enligt senaste bokslutet bara betalat 0,05 procent av vinsten i skatt.
- Det hade varit klädsamt om denna kritiker också hade informerat om sin egen skattesituation, skriver nu professor Sven-Olof Lodin i en debattartikel i DI.
Lodin vet vad han talar om. Han har varit sakkunnig i företagsskattekommittén som kommit med förslaget om stopp för ränteavdrag för aktiebolag och samtidigt ett finansieringsavdrag som sänker bolagsskatten från 22 till 16,5 procent för obelånade bolag.
Han är inte den som normalt kräver skattehöjningar för storbolag – han har varit skattechef på Svenskt Näringsliv.
Men nu visar han i sin artikel hur Wallenstam gör en årsvinst på 2,1 miljarder. Skatten blir 187 miljoner. Men allt utom 1 miljon redovisas som uppskjuten skatt. Wallenstam har nämligen använt sig av ett lagligt sätt att skjuta upp skatt på försäljning till en obestämd framtid:
I stället för att skatta för försäljningen på vanligt sätt fördes fastigheten som skulle säljas över till ett dotterbolag för bokfört värde. Aktierna i dotterbolaget kunde sedan säljas utan att det blev någon skatt för moderbolaget. Därmed blev skatteuttaget 0,05 procent av vinsten.
Det är då naturligtvis fullständigt rimligt att Wallenstam får 75 miljoner i skatt, som det i blir med nya förslaget. Skatten blir ändå endast 3,5 procent av vinsten.
Men exemplet sätter också fingret på ett allmänt problem – att småföretagen har för hög skatt i förhållande till storföretagen.
Företagsskattekommitténs förslag är ett steg i den riktningen. Men det behövs mer. En ny skatteutredning borde utreda hur man med skatten som morot skulle kunna få de små företagen att våga växa.
Tänk om vi kunde få fler enmansföretagare att våga ta steget och göra sin första anställning. Här kommer direkt ett förslag hur det skulle kunna gå till:
Vilket parti vill stå bakom sådana tankar inför höstens val?
I förra inlägget skrev jag hur DI vinklat det nya skatteförslaget på hur synd det blir om fastighetsbolagen om de inte längre får dra nytta av ränteavdraget.
– Förödande förslag som sätter krokben för oss, sa Hans Wallenstam, vd på fastighetsbolaget Wallenstam i braskande rubriker.
Nu visar det sig att detta bolag enligt senaste bokslutet bara betalat 0,05 procent av vinsten i skatt.
- Det hade varit klädsamt om denna kritiker också hade informerat om sin egen skattesituation, skriver nu professor Sven-Olof Lodin i en debattartikel i DI.
Lodin vet vad han talar om. Han har varit sakkunnig i företagsskattekommittén som kommit med förslaget om stopp för ränteavdrag för aktiebolag och samtidigt ett finansieringsavdrag som sänker bolagsskatten från 22 till 16,5 procent för obelånade bolag.
Han är inte den som normalt kräver skattehöjningar för storbolag – han har varit skattechef på Svenskt Näringsliv.
Men nu visar han i sin artikel hur Wallenstam gör en årsvinst på 2,1 miljarder. Skatten blir 187 miljoner. Men allt utom 1 miljon redovisas som uppskjuten skatt. Wallenstam har nämligen använt sig av ett lagligt sätt att skjuta upp skatt på försäljning till en obestämd framtid:
I stället för att skatta för försäljningen på vanligt sätt fördes fastigheten som skulle säljas över till ett dotterbolag för bokfört värde. Aktierna i dotterbolaget kunde sedan säljas utan att det blev någon skatt för moderbolaget. Därmed blev skatteuttaget 0,05 procent av vinsten.
Det är då naturligtvis fullständigt rimligt att Wallenstam får 75 miljoner i skatt, som det i blir med nya förslaget. Skatten blir ändå endast 3,5 procent av vinsten.
Men exemplet sätter också fingret på ett allmänt problem – att småföretagen har för hög skatt i förhållande till storföretagen.
Företagsskattekommitténs förslag är ett steg i den riktningen. Men det behövs mer. En ny skatteutredning borde utreda hur man med skatten som morot skulle kunna få de små företagen att våga växa.
Tänk om vi kunde få fler enmansföretagare att våga ta steget och göra sin första anställning. Här kommer direkt ett förslag hur det skulle kunna gå till:
- Sätt de sociala avgifterna till noll för den förste anställde i alla företag, kanske med en begränsning till de första 200 000 kronorna av årslönen.
- Finansiera detta genom att försämra för storföretagen att komma undan skatt genom dribblingar mellan moderbolag och dotterbolag i Sverige och utomlands.
Vilket parti vill stå bakom sådana tankar inför höstens val?
