Nu startar vår sommarverksamhet i landets svartaste bransch
5 juni,
2015
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Nästa helg reser vi varietétältet och börjar scenträningen inför sommarens trolleriföreställningar. På samma gång kliver vi in i landets svartaste bransch.
Besöksnäringen gör anspråk på att vara av samma dignitet som industrin, med ett större exportvärde än personbilar, järn och stål tillsammans.
I pengar räknat stämmer det säkert, men besöksnäringen är definitivt ingen bransch som uppfyller kraven på att vara en seriös näring, allra minst turismen.
Stommen i sommarturismen är evenemang. Det är evenemangen som drar besökare, vilka restauranger, hotell, camping, handel och andra sedan lever på. Det är evenemangen som är huvudsaken, själva upphovet till turismen. Resten är serviceverksamheter.
Flertalet evenemang drivs med betydande bidrag, med gratis arbetskraft och svartjobb. Mycket sköts av föreningar utan organisationsnummer, utan F-skatt, utan momsregistrering, utan redovisning enligt bokföringslagens krav och utan av Skatteverket godkända kassaregister.
Det här har en historisk förklaring. Förr var turistbranschen uppgift att leverera rekreation till människor med riktiga jobb inom industri, på kontor och i förvaltning. Underhållning kunde föreningar sköta och var en del av rekreationen för dem som intresserade sig för musik, teater och liknande. Det var inte riktiga jobb och ingen brydde sig om det betalades skatt.
Nu har hela detta område uppgraderats till en svensk basindustri. Idag förväntas besöksnäringen skapa riktiga jobb och skatteintäkter. Ändå fortsätter själva kärnan i allt ihop, evenemangen, att driva ideellt och svart, till icke obetydlig del med bidrag från skattebetalarna.
Jag kan höra invändningarna. De svartspelande coverbanden på krogarna gör det för sitt höga nöjes skull. De tycker att det är roligt att spela och sjunga. Hoppas jag verkligen, annars blir det inte bra.
Men det är inget försvar för ideellt arbete och svartjobb. Ett av landets största fritidsintressen är matlagning. Med samma logik så skulle det vara helt i sin ordning att driva svart restaurang eller överlåta det till ideella matlagningsföreningar. Och tänk vilket rabalder det skulle bli om restaurangerna tog in volontärer för att laga mat och servera.
Om besöksnäringen ska jämföra sig med industrin så är det organisationsnummer, F-skatt, momsregistrering och vita löner som gäller. Och när Skatteverket kontrollerar restaurangens personalliggare så ska de även kolla trubaduren som de passerar på väg in till köket.
Besöksnäringen gör anspråk på att vara av samma dignitet som industrin, med ett större exportvärde än personbilar, järn och stål tillsammans.
I pengar räknat stämmer det säkert, men besöksnäringen är definitivt ingen bransch som uppfyller kraven på att vara en seriös näring, allra minst turismen.
Stommen i sommarturismen är evenemang. Det är evenemangen som drar besökare, vilka restauranger, hotell, camping, handel och andra sedan lever på. Det är evenemangen som är huvudsaken, själva upphovet till turismen. Resten är serviceverksamheter.
Flertalet evenemang drivs med betydande bidrag, med gratis arbetskraft och svartjobb. Mycket sköts av föreningar utan organisationsnummer, utan F-skatt, utan momsregistrering, utan redovisning enligt bokföringslagens krav och utan av Skatteverket godkända kassaregister.
Det här har en historisk förklaring. Förr var turistbranschen uppgift att leverera rekreation till människor med riktiga jobb inom industri, på kontor och i förvaltning. Underhållning kunde föreningar sköta och var en del av rekreationen för dem som intresserade sig för musik, teater och liknande. Det var inte riktiga jobb och ingen brydde sig om det betalades skatt.
Nu har hela detta område uppgraderats till en svensk basindustri. Idag förväntas besöksnäringen skapa riktiga jobb och skatteintäkter. Ändå fortsätter själva kärnan i allt ihop, evenemangen, att driva ideellt och svart, till icke obetydlig del med bidrag från skattebetalarna.
Jag kan höra invändningarna. De svartspelande coverbanden på krogarna gör det för sitt höga nöjes skull. De tycker att det är roligt att spela och sjunga. Hoppas jag verkligen, annars blir det inte bra.
Men det är inget försvar för ideellt arbete och svartjobb. Ett av landets största fritidsintressen är matlagning. Med samma logik så skulle det vara helt i sin ordning att driva svart restaurang eller överlåta det till ideella matlagningsföreningar. Och tänk vilket rabalder det skulle bli om restaurangerna tog in volontärer för att laga mat och servera.
Om besöksnäringen ska jämföra sig med industrin så är det organisationsnummer, F-skatt, momsregistrering och vita löner som gäller. Och när Skatteverket kontrollerar restaurangens personalliggare så ska de även kolla trubaduren som de passerar på väg in till köket.
