Oväntat aktieras är ett sundhetstecken
5 augusti,
2011
•
3 minuters läsning
Denna första augustiveckan blev en mardrömsvecka på börsen med 12 procent nedåt för aktieindex. Vad som hänt visar en sanning som blivit dyrköpt för många - ingen enda människa kan säga hur aktiekurserna ska gå.Börsen överraskar nästan alltid.
Skrämmande tycker du kanske. Jättebra och rättvist, säger jag. Det visar att vi har en aktiebörs som fungerar. Tänk dig motsatsen – att experterna skulle vara säkra på hur det skulle gå och köpte när det skulle gå upp. Då vore de små passiva aktieägarna ständiga förlorare.
Nu hade de flesta experter fel om börsen, och det är faktiskt ett sundhetstecken på en börs där alla i princip har samma chans. De trodde att aktiebörsen skulle gå upp när politikerna i USA i månadsskiftet kom överens om en kompromisslösning på de akuta skuldproblemen.
Det menade Peter Malmqvist som ägnar varenda dag åt att analysera aktier och som anlitas som expert av banker, förvaltningsföretag och aktiebörser. Han trodde dagarna före raset att börsen skulle gå upp med upp till att 20 procent i år, men tog tillbaka det när aktieindex på fyra dagar rasat med nästan 12 procent. Läs om det här.
Att varken han eller någon annan expert kan säga hur det ska gå beror på tre saker:
Möjligen kan man därför kritisera Malmqvist för att han lagt för stor vikt vid bolagsrapporterna, som är det som han mest sysslar med. Men han är mer ett exempel på hur svårt det kan vara att säga något säkert om börsen.
Det som hänt på börsen i veckan visar också att den till stor del styrs av psykologi. Marknaden överreagerar ständigt, och att svängningarna nu är större än någonsin är faktiskt inte särskilt sunt. En nedgång blir självuppfyllande och blir större ju mer kurserna sjunker. Småsparare säljer till slut i panik, ofta skrämda av krigsstils rubriker, som den om "BÖRSKRIS" och "PANIKRAS" i fredagens Expressen.
När småspararna då säljer och därmed får kurserna att rasa ännu mer är det proffs som köper, som gamla aktieräven Sven-Olof Johansson som köpte på fredagsmorgonen när veckans kurser var som allra lägst. De som sålde de aktierna var förmodligen småsparare som ville ”rädda det som räddas kan”.
Men om det var proffset Johansson som gjorde rätt är inte säkert. För som sagt - ingen vet ju hur det ska gå på börsen i nästa vecka.
En sak är dock säker - på 20-30 års sikt ger aktier högre avkastning än bankkonto. Annars skulle vi inte ha någon aktiebörs. Vi som sparar långsiktigt i aktier eller aktiefonder måste nämligen ha betalt för att ta de risker som vi sett prov på den senaste veckan.
Det är därför jag menar att den som sparar långsiktigt alltid ska ha en bra blandning av aktier och aktiefonder - lite mindre än vanligt när man är pessimist och lite mer när man är optimist. Läs mer om det här.
Skrämmande tycker du kanske. Jättebra och rättvist, säger jag. Det visar att vi har en aktiebörs som fungerar. Tänk dig motsatsen – att experterna skulle vara säkra på hur det skulle gå och köpte när det skulle gå upp. Då vore de små passiva aktieägarna ständiga förlorare.
Nu hade de flesta experter fel om börsen, och det är faktiskt ett sundhetstecken på en börs där alla i princip har samma chans. De trodde att aktiebörsen skulle gå upp när politikerna i USA i månadsskiftet kom överens om en kompromisslösning på de akuta skuldproblemen.
Det menade Peter Malmqvist som ägnar varenda dag åt att analysera aktier och som anlitas som expert av banker, förvaltningsföretag och aktiebörser. Han trodde dagarna före raset att börsen skulle gå upp med upp till att 20 procent i år, men tog tillbaka det när aktieindex på fyra dagar rasat med nästan 12 procent. Läs om det här.
Att varken han eller någon annan expert kan säga hur det ska gå beror på tre saker:
Att det ständigt händer oförutsedda saker. Och det är inte bara sådant som en jordbävning i Japan. Det är också statistik som inköpschefsindex som under den första augustidagen signalerade att tillväxten skulle upphöra.
Att börsen ofta styrs av oväntade politiska beslut. Hur politikerna ska lösa USA:s skuldkris och hur Tyskland och andra rika EU-länder ska hejda en kris i Italien är viktigare än vad bolagen på börsen gör för att skapa vinster.
Att det är svårt att säga vilka som är starkast av de positiva eller negativa faktorer som styr börsen. I grunden är det företagets framtida vinstutveckling som avgör kursen på varje aktie. Men att rapporterna för andra kvartalet var bra för de flesta svenska bolagen verkade ingen bry sig om under nedgångsveckan. Allt fokus låg på de negativa faktorerna kring USA och euroländerna.
Möjligen kan man därför kritisera Malmqvist för att han lagt för stor vikt vid bolagsrapporterna, som är det som han mest sysslar med. Men han är mer ett exempel på hur svårt det kan vara att säga något säkert om börsen.
Det som hänt på börsen i veckan visar också att den till stor del styrs av psykologi. Marknaden överreagerar ständigt, och att svängningarna nu är större än någonsin är faktiskt inte särskilt sunt. En nedgång blir självuppfyllande och blir större ju mer kurserna sjunker. Småsparare säljer till slut i panik, ofta skrämda av krigsstils rubriker, som den om "BÖRSKRIS" och "PANIKRAS" i fredagens Expressen.
När småspararna då säljer och därmed får kurserna att rasa ännu mer är det proffs som köper, som gamla aktieräven Sven-Olof Johansson som köpte på fredagsmorgonen när veckans kurser var som allra lägst. De som sålde de aktierna var förmodligen småsparare som ville ”rädda det som räddas kan”.
Men om det var proffset Johansson som gjorde rätt är inte säkert. För som sagt - ingen vet ju hur det ska gå på börsen i nästa vecka.
En sak är dock säker - på 20-30 års sikt ger aktier högre avkastning än bankkonto. Annars skulle vi inte ha någon aktiebörs. Vi som sparar långsiktigt i aktier eller aktiefonder måste nämligen ha betalt för att ta de risker som vi sett prov på den senaste veckan.
Det är därför jag menar att den som sparar långsiktigt alltid ska ha en bra blandning av aktier och aktiefonder - lite mindre än vanligt när man är pessimist och lite mer när man är optimist. Läs mer om det här.
