Rådgivare del 2
1 december,
2011
•
2 minuters läsning
Det kanske låter konstigt att jag själv har en rådgivare, när jag just argumenterade emot dem. Men det finns en förklaring. Jag har i många år vänt mig till ett företag som heter Vecta Fond och Försäkring, och har varit oerhört nöjd med den hjälp jag fått. Därför blev de nog ganska förvånade när jag helt plötsligt var emot rådgivarna – så pass förvånade att jag till och med fick mail från dem. Var jag inte nöjd? Jo, jag är ju jättenöjd - men det finns en tydlig skiljelinje:
Jag har vänt mig till samma rådgivare länge. De vet vad jag vill ha, min riskbenägenhet och så vidare. Min poäng är att de flesta inte har byggt upp den relationen med "sin" rådgivare (som ofta är en hyfsat anonym bankman på någon av storbankerna). Kunskapen om kunden är vanligtvis inte så stor att man fullt ut kan få den hjälp man behöver.
Min rådgivare frågade också skämtsamt hur mina aktieindexobligationer (som jag ju också dissade i förra inlägget, och som jag köpte via honom) har gått sista året i jämförelse med mina aktier (som jag så kärleksfullt förespråkade). Och här måste jag ju ge honom rätt. AIO:erna är en säker sparform i det perspektivet att man är garanterad minst pengarna tillbaka efter löptiden (4-5 år i mina fall). Och i dagsläget är ju pengarna tillbaka ett mycket bättre alternativ än minus 40 procent! Det återstår dock att se hur det ser ut 2013 och 2014 när mina löper ut.
Men mitt argument om att undvika alltför komplicerade produkter håller jag kvar vid. En produkt blir dock mindre komplicerad ju mer du vet om den, så vad som är en komplicerad produkt är en individuell fråga. Subprime-lån var en komplicerad produkt som ställde till det rejält 2008, helt enkelt eftersom ingen visste vad de egentligen köpt. Och vips så hade vi en finanskris på halsen. Aktieindexobligationer är en förhållandevis enkel strukturerad produkt, och det finns många mer komplicerade. Så vet vad du köper, och köp det du förstår.
Men åter till rådgivarfrågan: Om man letar efter ett bollplank för sina investeringar och sitt sparande, så visst finns det duktiga människor runt om i vårt land. Men för att du ska få ut det mesta av den rådgivningen, så krävs det också ett engegemang från din sida. I ett långsiktigt samarbete kan en rådgivare utgöra ett jättebra bollplank för dig och ditt sparmedel. Men han/hon/dem måste känna dig och dina behov, och du själv måste ha ett klart mål med ditt sparande.
Så om du ska ut och leta efter den kompetensen nu, leta efter någon som du kan bygga upp en långsiktig och nära relation med. Gärna så nära att de till och med läser din blogg!
Jag har vänt mig till samma rådgivare länge. De vet vad jag vill ha, min riskbenägenhet och så vidare. Min poäng är att de flesta inte har byggt upp den relationen med "sin" rådgivare (som ofta är en hyfsat anonym bankman på någon av storbankerna). Kunskapen om kunden är vanligtvis inte så stor att man fullt ut kan få den hjälp man behöver.
Min rådgivare frågade också skämtsamt hur mina aktieindexobligationer (som jag ju också dissade i förra inlägget, och som jag köpte via honom) har gått sista året i jämförelse med mina aktier (som jag så kärleksfullt förespråkade). Och här måste jag ju ge honom rätt. AIO:erna är en säker sparform i det perspektivet att man är garanterad minst pengarna tillbaka efter löptiden (4-5 år i mina fall). Och i dagsläget är ju pengarna tillbaka ett mycket bättre alternativ än minus 40 procent! Det återstår dock att se hur det ser ut 2013 och 2014 när mina löper ut.
Men mitt argument om att undvika alltför komplicerade produkter håller jag kvar vid. En produkt blir dock mindre komplicerad ju mer du vet om den, så vad som är en komplicerad produkt är en individuell fråga. Subprime-lån var en komplicerad produkt som ställde till det rejält 2008, helt enkelt eftersom ingen visste vad de egentligen köpt. Och vips så hade vi en finanskris på halsen. Aktieindexobligationer är en förhållandevis enkel strukturerad produkt, och det finns många mer komplicerade. Så vet vad du köper, och köp det du förstår.
Men åter till rådgivarfrågan: Om man letar efter ett bollplank för sina investeringar och sitt sparande, så visst finns det duktiga människor runt om i vårt land. Men för att du ska få ut det mesta av den rådgivningen, så krävs det också ett engegemang från din sida. I ett långsiktigt samarbete kan en rådgivare utgöra ett jättebra bollplank för dig och ditt sparmedel. Men han/hon/dem måste känna dig och dina behov, och du själv måste ha ett klart mål med ditt sparande.
Så om du ska ut och leta efter den kompetensen nu, leta efter någon som du kan bygga upp en långsiktig och nära relation med. Gärna så nära att de till och med läser din blogg!
