Reglerna för skattetillägg borde gjorts om för länge sedan
16 juli,
2013
•
2 minuters läsning
Grova skattebrottslingar som lurat staten på tiotals miljoner släpps ur våra fängelse. Det är sommarens stora skattenyhet. Läs mer om det här.
Saken är upprörande. Men frågan är vem ilskan ska riktas mot.
Vi har i åratal haft ett system med dubbla skattestraff:
Dubbla straff strider mot EU-lagstiftningen och kritikerna har i många år sagt att dessa skattesanktioner är ett brott mot denna lag. Varken justoeminister Beatrice Ask eller myndigheterna kring henne har reagerat.
Men så i juni slog Högsta domstolen fast att systemet är just det brott mot EU-lagarna som många länga ansett. På tisdagen kom en ny HD-dom som säger att förbundet mot dubbla straff ska gälla retroaktivt från 2009.
Det betyder att hundratals personer som nu sitter i fängelse för skattebrott kommer att friges och kräva skadestånd av staten.Några har redan frisläppts, och DN tar dessa exempel på det:
Det är naturligtvis stötande att så grova brottslingar slipper en stor del av de fängelsestraff de dömts för. Men upprördheten måste också riktas mot passiviteten hos politiker och lagstiftare.
Reglerna kring skattetillägg borde för länge sedan ha setts över. Det beror inte bara på EU-lagarna och den rimliga principen om förbud mot dubbla straff.
Det beror också på att reglerna om skattetillägg är rättsosäker och slår blint. Utan tillräcklig juridisk prövning straffas den som är okunnig och slarvig lika hårt som den som med förslagna metoder medvetet fuskar.
De tre kriminella i DN:s exempel borde direkt ha tagits om hand av polis och åklagare och fått både böter och fängelse – och inte först fått det skattetillägg som nu är orsaken till att de släppts.
Det kan också kännas stötande att riksåklagaren och landets åklagare nu ska ägna sin energi åt att granska och riva upp gamla skattebrottsdomar i stället för att utreda och klämma åt andra skattebrottslingar. Men detta är ett pris vi får betala för att behålla den svenska rättssäkerheten.
Saken är upprörande. Men frågan är vem ilskan ska riktas mot.
Vi har i åratal haft ett system med dubbla skattestraff:
Skattetillägg – en slags straffskatt som slår blint. Normalt är den 40 procent av den undandragna skatten, oavsett om skatten undanhållits avsiktligt eller oavsiktligt.
När det ansetts kriminellt har det dessutom blivit polisutredning, som sedan kunnat leda till böter och fängelse.
Dubbla straff strider mot EU-lagstiftningen och kritikerna har i många år sagt att dessa skattesanktioner är ett brott mot denna lag. Varken justoeminister Beatrice Ask eller myndigheterna kring henne har reagerat.
Men så i juni slog Högsta domstolen fast att systemet är just det brott mot EU-lagarna som många länga ansett. På tisdagen kom en ny HD-dom som säger att förbundet mot dubbla straff ska gälla retroaktivt från 2009.
Det betyder att hundratals personer som nu sitter i fängelse för skattebrott kommer att friges och kräva skadestånd av staten.Några har redan frisläppts, och DN tar dessa exempel på det:
En 43-årig bankchef som gömt pengar i ett skatteparadis, är skyldig staten 127 miljoner och som dömts till två och ett halvt års fängelse. Han hade bara suttit av två månader av straffet när han i början av juli släpptes.
En 59-årig travhästägare som lurat till sig momspengar genom falska fakturor och är skyldig staten 71 miljoner. Han har släppts efter att ha avtjänat ett drygt år av sitt fyraåriga fängelsestraff.
En 71-åring som genom bolagsplundringar lurat staten på 11 miljoner i skattepengar. Frisläppt efter att avtjänat ett drygt år av sitt treåriga straff.
Det är naturligtvis stötande att så grova brottslingar slipper en stor del av de fängelsestraff de dömts för. Men upprördheten måste också riktas mot passiviteten hos politiker och lagstiftare.
Reglerna kring skattetillägg borde för länge sedan ha setts över. Det beror inte bara på EU-lagarna och den rimliga principen om förbud mot dubbla straff.
Det beror också på att reglerna om skattetillägg är rättsosäker och slår blint. Utan tillräcklig juridisk prövning straffas den som är okunnig och slarvig lika hårt som den som med förslagna metoder medvetet fuskar.
De tre kriminella i DN:s exempel borde direkt ha tagits om hand av polis och åklagare och fått både böter och fängelse – och inte först fått det skattetillägg som nu är orsaken till att de släppts.
Det kan också kännas stötande att riksåklagaren och landets åklagare nu ska ägna sin energi åt att granska och riva upp gamla skattebrottsdomar i stället för att utreda och klämma åt andra skattebrottslingar. Men detta är ett pris vi får betala för att behålla den svenska rättssäkerheten.
