Så lyckas du som frilansjournalist, del 1
8 februari,
2011
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Jag får ofta frågan hur man lyckas som frilansjournalist. Därför börjar jag, med start idag, en kurs här på bloggen i hur du går tillväga. Tanken är att alla ska kunna använda den, nybörjare som proffsskribenter som behöver en skjuts i sin försäljning.
Ni får se till att komma tillbaka till bloggen, för detta kommer att bli en följetong. Skicka gärna er mejladress till camilla@driva-eget.se så kan jag hojta till när nästa del kommer, okej?
Men först lite om mig, så att ni vet vem den här tjejen är som tror att hon är så grym på att frilansa att hon kan starta en frilansskola (om än i en blogg): En sommar när jag pluggade på journalistlinjen satt jag hemma i mitt gamla flickrum och funderade på hur jag på bästa sätt kunde tjäna snabba pengar, och kom fram till att det var genom att skriva en artikel och sälja in den.
I två dygn satt jag uppe och skrev på en artikel som handlade om varför tjejer faller för "bad guys". Jag intervjuade två kompisar på telefon och hittade en psykolog på nätet som kunde uttala sig. Mamma fick korrläsa.
Normalt brukar man bara skicka ett synopsis till tidningen på en artikeln som man vill skriva, men det visste jag inte då. Så jag mejlade min artikel till alla tidningar jag kunde hitta på Tidningsbutiken.se, däribland en pensionärstidning (då hade jag inte lärt mig en av de viktigaste nycklarna som frilansare: anpassa dina texter efter tidningen du skriver för) – men också en massa tjejtidningar.
Det slutade med att Cosmopolitan köpte artikeln och jag var typ lyckligast i hela världen. Sen fortsatte jag att skicka in idéer, cirka 10 i veckan, till olika tidningar. Ständigt, ständigt nya idéer - jag slutade aldrig! Och det ledde dels till en massa frilansjobb, dels till en fast redaktörstjänst på Cosmopolitan. (Sen längtade jag för mycket tillbaka till frilanslivet, så jag gick tillbaka till det efter några år. Men det är en annan historia, dock förklarar den vad jag gör här).
Här kommer första sanningen i Camillas frilansskola:
1. Du måste börja med en idé
Det är helt och hållet nödvändigt att du skippar tanken att du ska ”få” jobb från en tidning. Du måste ha egna artikelidéer (alternativt en grymt specifik nisch) och du måste kontakta tidningarna och berätta om dem. Jag vet inte hur många mejl jag har fått genom tiderna (både till min egen tidning och till tidningar jag har jobbat för) som frågar: ”Behöver ni hjälp med att skriva?”.
Tyvärr är det dömt att misslyckas, med några få undantag. Tidningarna har mängder av personer runtomkring sig som kan hjälpa dem att skriva, om det är det de skulle behöva.
Vad de INTE alltid har är bra idéer och bra expertkunskaper från frilansjournalister. Med andra ord, kontaktar du en tidning med tre grymma artikelidéer, där du har tänkt ut vem eller vilka som kan figurerar i de här artiklarna, är du halvvägs inne. Självklart måste du också kunna leverera dem sedan, det vill säga du måste kunna hantverket journalistik, men det förstår du säkert redan.
Nästa del i skolan handlar därför om hur du kommer på riktigt bra idéer – och sedan hur du säljer in dem. Tune in!
Ni får se till att komma tillbaka till bloggen, för detta kommer att bli en följetong. Skicka gärna er mejladress till camilla@driva-eget.se så kan jag hojta till när nästa del kommer, okej?
Men först lite om mig, så att ni vet vem den här tjejen är som tror att hon är så grym på att frilansa att hon kan starta en frilansskola (om än i en blogg): En sommar när jag pluggade på journalistlinjen satt jag hemma i mitt gamla flickrum och funderade på hur jag på bästa sätt kunde tjäna snabba pengar, och kom fram till att det var genom att skriva en artikel och sälja in den.
I två dygn satt jag uppe och skrev på en artikel som handlade om varför tjejer faller för "bad guys". Jag intervjuade två kompisar på telefon och hittade en psykolog på nätet som kunde uttala sig. Mamma fick korrläsa.
Normalt brukar man bara skicka ett synopsis till tidningen på en artikeln som man vill skriva, men det visste jag inte då. Så jag mejlade min artikel till alla tidningar jag kunde hitta på Tidningsbutiken.se, däribland en pensionärstidning (då hade jag inte lärt mig en av de viktigaste nycklarna som frilansare: anpassa dina texter efter tidningen du skriver för) – men också en massa tjejtidningar.
Det slutade med att Cosmopolitan köpte artikeln och jag var typ lyckligast i hela världen. Sen fortsatte jag att skicka in idéer, cirka 10 i veckan, till olika tidningar. Ständigt, ständigt nya idéer - jag slutade aldrig! Och det ledde dels till en massa frilansjobb, dels till en fast redaktörstjänst på Cosmopolitan. (Sen längtade jag för mycket tillbaka till frilanslivet, så jag gick tillbaka till det efter några år. Men det är en annan historia, dock förklarar den vad jag gör här).
Här kommer första sanningen i Camillas frilansskola:
1. Du måste börja med en idé
Det är helt och hållet nödvändigt att du skippar tanken att du ska ”få” jobb från en tidning. Du måste ha egna artikelidéer (alternativt en grymt specifik nisch) och du måste kontakta tidningarna och berätta om dem. Jag vet inte hur många mejl jag har fått genom tiderna (både till min egen tidning och till tidningar jag har jobbat för) som frågar: ”Behöver ni hjälp med att skriva?”.
Tyvärr är det dömt att misslyckas, med några få undantag. Tidningarna har mängder av personer runtomkring sig som kan hjälpa dem att skriva, om det är det de skulle behöva.
Vad de INTE alltid har är bra idéer och bra expertkunskaper från frilansjournalister. Med andra ord, kontaktar du en tidning med tre grymma artikelidéer, där du har tänkt ut vem eller vilka som kan figurerar i de här artiklarna, är du halvvägs inne. Självklart måste du också kunna leverera dem sedan, det vill säga du måste kunna hantverket journalistik, men det förstår du säkert redan.
Nästa del i skolan handlar därför om hur du kommer på riktigt bra idéer – och sedan hur du säljer in dem. Tune in!
