Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Guider

Nu jobbar de bara 15 timmar i veckan – men tjänar lika mycket

16 december, 2013 Uppdaterades 18 december, 2024 4 minuters läsning

Foto: Foto: Patrick Trägårdh

Jobba 15 timmar i veckan i stället för 60 – men tjäna nästan lika mycket som förut. Är det ens möjligt? Absolut, tyckte webbföretagarna Thomas Olofsson och Sven-Anders Bergström i Umeå. I dag har de nått sitt mål.

När Sven-Anders Bergström och Thomas Olofsson på webbyrån GetWebbed bestämde sig för att sätta upp ett mål stod en sak högst upp på listan: mer fritid.

– Vi jobbade 50–60 timmar i veckan och kände: det här är inte livet! Vi ville inte tjäna mer pengar utan frigöra mer tid så att vi kan göra sådant vi tycker är roligt, säger Sven-Anders.

I sitt företag jobbar de med webblösningar, sökmotoroptimering och marknadsföring på nätet. Tidigare kom nästan alla intäkter från kunder som behövde hemsidor. Pengar rullade in men jobbet var alltid beroende av deras arbetsinsats. Vändningen kom sommaren 2012, då de läste den numera kultförklarade boken 4 timmars arbetsvecka av Timothy Ferriss.

Att jobba bara fyra timmar i veckan kändes inte realistiskt.

– Det gjorde däremot 15 timmar, säger Sven-Anders.

För att skaffa sig koll på hur läget såg ut gjorde de kalkylblad där de listade varje enskilt arbetsmoment under dagen – från att skriva offerter till att bygga hemsidor och koka kaffe. Sen använde de sig av den så kallade Paretos princip, som går ut på att 20 procent av jobbet står för 80 procent av intäkterna.

Genom att ringa in jobb som tog lite tid men gav mycket pengar kunde de se var de skulle lägga fokus.

– Sedan började vi rensa. Vi strök allt som inte var roligt och som vi inte tjänade tillräckligt med pengar på, säger Sven-Anders.

Inspirerade av en annan känd bok, Rich dad poor dad av Robert T Kiyosaki, delade de upp sina intäkter på två sätt:
  • Aktiva: Intäkter de själva måste lägga in arbetstimmar på för att kunna fakturera. Ett exempel är webbprojekt åt andra företag.
  • Passiva: Intäkter som kräver en arbetsinsats i början, men som sedan börjar rulla in pengar utan att de måste jobba för dem. Ett exempel är sajter de bygger själva.

– Vi bestämde oss för att sluta göra de första och bara satsa på de andra, säger Sven-Anders.

Som mål satte de upp att bygga 52 egna sajter inom olika områden. Några sajter de byggt sedan dess är balanscyklar.se och ultramaraton.se.

Intäkterna kommer från affiliatenätverk: på sajterna tipsar de om produkter i andra webbshoppar och får provision när någon klickar sig vidare.

Ett och ett halvt år senare nådde de sitt mål och hade över 50 sajter som står för mellan 50 och 60 procent av intäkterna – utan att kräva särskilt mycket jobb. Arbetstiden har sjunkit drastiskt: i snitt jobbar de 15 timmar var i veckan.

– Det här har förändrat våra liv. Vi har mer fritid och ett roligare jobb. Den ekonomiska tryggheten gör att vi kan ta fler risker. Har man inte tiden blir man blind för nya affärsmöjligheter, säger Sven-Anders.

Nu är nya målet att 100 procent av intäkterna ska komma från deras egna sajter. För att nå det jobbar de aktivt med att rensa bort arbetsmoment och automatisera. Varje månad summerar de intäkter och tid i ett kalkylblad och utvärderar.

– Vi kan till exempel se att ett moment tar åtta klick att göra. Hur kan vi få ner det till två klick? Och så programmerar vi den funktionen. Ja, ibland blir det väldigt nördigt, skrattar Sven-Anders.

”Det där målet fungerar bara för webbprogrammerare”, säger kanske någon. Fel, menar Sven-Anders och Thomas.

– De flesta företagare använder till exempel en dator. Här finns det massor man kan göra för att snabba upp olika processer. Alla företagare har arbetsmoment som de kan automatisera och rensa bort.

Ett exempel är ineffektiva möten med för många personer involverade och utan en effektiv agenda. Ett annat är arbetsmoment man bara gör, men som inte genererar några intäkter.

Nu uppmanar de andra att omvärdera sin syn på tid – och att värdesätta den.

– När något blir en rutin blir man blind för det. Det gäller att stanna upp och fråga sig vad man håller på med.

Här är deras 5 bästa effektivitetstips

Sven-Anders och Thomas råd för att jobba mindre:
  1. Lista alla dina arbetsmoment och utvärdera dem efter hur mycket tid de tar och hur roliga de är.
  2. Se över vilka uppgifter du kan automatisera eller eliminera.
  3. Klocka dina arbetsuppgifter så ser du svart på vitt hur lång tid saker tar.
  4. Tänk i nya banor: kan du skapa affärer nu som kan generera passiva intäkter på sikt? Till exempel en e-bok eller en videoföreläsning?
  5. Lägg ut bokföring och annan administration på någon annan, så frigör du tid att göra det du är bra på.
Artikeln uppdaterad 2015-07-15.


Starta Eget-skolan

Så skapar du en affärsplan – steg för steg

En affärsplan hjälper dig att tänka klart, fatta rätt beslut och förklara din idé för banken, investerare eller samarbetspartners. Här visar vi exakt vad som ska ingå – och hur du skriver varje del utan att fastna. På 60 minuter kan du få fram en affärsplan som gör din start betydligt tryggare.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 24 november, 2025 Uppdaterades 19 mars, 2026 6 minuters läsning
Sa° skapar du en affa¨rsplan – steg fo¨r steg

Foto: Montage/Canva

Okej, då kör vi. Lås oss gå igenom: 

  1. De viktigaste delarna som måste finnas med i en affärsplan.
  2. Vad banker och investerare faktiskt vill se.
  3. En enkel struktur du kan kopiera direkt.

Snabbversion? Här är de viktigaste insikterna från guiden

  1. En affärsplan ska vara kort, tydlig och praktisk – inte en roman.
  2. Tre saker är viktigast: din kund, problemet du löser och hur du tjänar pengar.
  3. En bra affärsplan visar att du förstår marknaden och har tänkt igenom risker och ekonomi.
  4. Du behöver inte ha perfekta siffror – men du måste ha rimliga antaganden.

Nu när du vet grunderna kör vi igång med varje del av affärsplanen.

Tips från Spiris: Här kan du ladda ned en gratis mall för din affärsplan

Sida 1: Sammanfattning av hela affärsplanen

Den första delen är en kort översikt av hela affärsplanen. Den ska vara max 5–7 meningar och besvara tre frågor:

  • Vad ska du sälja?
  • Till vem?
  • Varför behövs du?

Sammanfattningen är det första banker och samarbetspartners läser – ibland det enda. Därför ska den vara konkret och lätt att förstå.

Tänk på: Skriv sammanfattningen sist, när allt annat är klart.

Tips från Nordea: När du startar eget behöver du en riktigt bra bank att växa med. Här kan du läsa vad som ingår i Nordeas företagspaket.

Sida 2: Problemet du löser – hjärtat i affärsplanen

En bra affärsplan börjar inte med produkten, utan med problemet.

Här beskriver du:

  • vilket problem din målgrupp har
  • varför dagens lösningar inte räcker
  • varför din lösning är bättre eller enklare

Exempel:
Om lokala företagare ofta får vänta flera veckor på små hantverksjobb, finns ett tydligt problem. Då kan en tjänst som erbjuder “snabb småfix på fasta priser” vara en stark idé.

Tänk på: Om problemet inte är tillräckligt tydligt kommer ingen affärsplan i världen att rädda idén.

Tips från Spiris: Har du frågor om att starta eget? Snacka med oss allt mellan himmel och jord, så länge det rör företagande. Boka gratis rådgivning här. 

Sida 3: Din lösning – vad du erbjuder

Nu förklarar du din produkt eller tjänst så enkelt som möjligt.

Beskriv:

  • vad du säljer
  • hur det fungerar
  • vad som gör det bättre än alternativen

Det här ska vara så tydligt att en utomstående direkt förstår värdet. Keep it simple!

Tänk på: Fokusera på nyttan (tidsbesparing, trygghet, effektivitet), inte på funktioner.

Sida 4: Kunden – vem du ska sälja till

Att veta vem du säljer till är avgörande. Beskriv:

  • vem kunden är (ex. småföretagare, stressade föräldrar, restauranger)
  • deras vardag, behov och frustrationer
  • vad de är villiga att betala för

Det här visar att du förstår din marknad – och att du inte försöker sälja “till alla”.

Tänk på: En smal målgrupp gör planen starkare, inte svagare.

Sida 5: Marknadsanalys – visar att du har koll

Här ska du inte gissa. Använd konkreta källor: kommundata, SCB, Skatteverket eller branschorganisationer.

Beskriv:

  • hur stor marknaden är
  • trender i branschen
  • vad konkurrenterna erbjuder
  • vad kunder saknar i dag

Du behöver inga avancerade siffror, men du måste visa att du har gjort grundläggande research.

Tänk på: Konkurrenter är bra – det betyder att betalningsvilja finns. Men du behöver göra någonting annorlunda!

Sida 6: Affärsmodell – hur du tjänar pengar

Här beskriver du hur företaget ska tjäna pengar. Var extremt konkret.

Beskriv:

  • prisstrategi (ex. timpris, paket, abonnemang)
  • förväntad volym (ex. 10 kunder/mån)
  • hur intäkterna skapas över tid

Om du har flera intäktskällor, lista dem.

Tänk på: En affärsmodell ska kunna gå att räkna på – annars är den inte färdig.

Sida 7: Marknadsföring/försäljning – hur kunderna hittar dig

Det här är en del många slarvar med. Beskriv exakt hur du ska få kunder:

  • sociala medier
  • lokala nätverk
  • samarbeten
  • annonsering
  • hemsida/Google/AI-sök
  • mässor eller events

Välj 2–3 kanaler du kan göra riktigt bra. För många kanaler skapar otydlighet.

Tänk på: Marknadsföring och försäljning är viktigare än idén – utan kunder finns ingen verksamhet.

Sida 8: Organisation och resurser

Här visar du vad som krävs för att starta företaget:

  • kompetens du själv har
  • kompetens du saknar
  • om du behöver partners
  • utrustning, program, lokaler
  • tidsåtgång

Det är viktigt att visa att du vet vad som krävs för att komma igång.

Tänk på: Du behöver inte göra allt själv – men du måste visa hur allt ska göras.

Sida 9: Budget och ekonomi

Ekonomidelen är en av de viktigaste. Du behöver tre saker. Tips! Här kan du ladda ned gratis mallar för likviditetsbudget (enskild firma här och aktiebolag här)

1. Startbudget

Vad kostar det att börja? Exempel: utrustning, program, marknadsföring. Tips! Använd vår kalkyl för att räkna ut vad det kostar att starta eget. Se kalkylen här.

2. Resultatbudget

Vad tjänar du och vad kostar det varje månad? Här behövs rimliga antaganden.

3. Likviditetsbudget

Visar när pengarna kommer in och ut – och om du behöver buffert.

Du kan använda mallar från verksamt.se eller banken.

Tänk på: Det viktiga är inte exaktheten utan logiken bakom siffrorna.

Tips från Spiris: Upplev Spiris! Prova Spiris bokföring och fakturering – gratis.

Sida 10: Risker – och hur du hanterar dem

Alla företag har risker. Den som kan beskriva dem är den som kan hantera dem.

Lista 3–5 risker i din affärsplan:

  • låg efterfrågan
  • konkurrens
  • höga startkostnader
  • personalbrist
  • beroende av en leverantör

Beskriv sedan hur du minskar risken.

Tänk på: Banker och eventuella investerare tycker om företagare som kan prata öppet om risker.

Sammanfattning: Så skriver du en bra affärsplan

En stark affärsplan hjälper dig att tänka klarare och kommunicera tydligare. Den behöver inte vara lång – bara genomarbetad.

Kort sammanfattning:

  • Börja med problemet och kunden – inte produkten.
  • Beskriv lösningen enkelt och tydligt.
  • Visa att du förstår marknaden och konkurrensen.
  • Gör en enkel men realistisk budget.
  • Lyft riskerna och hur du hanterar dem.

Tips från Spiris: Vill du också starta aktiebolag snabbt och enkelt? Skaffa ett lagerbolag. När du blir kund hos oss, får du ett på köpet. Läs mer här.

Vanliga frågor om “affärsplan”

Hur lång ska en affärsplan vara?

En affärsplan för småföretag räcker ofta med 5-10 sidor. Det viktiga är tydlighet, inte längd.

Måste jag ha en affärsplan för att starta företag?

Nej, men det hjälper enormt. Banker (och investerare) kräver ofta en affärsplan, och den hjälper dig fatta bättre beslut i början.

Behöver jag exakta siffror i min budget?

Nej. Det viktiga är att siffrorna är rimliga och logiska. Ingen förväntar sig att du ska kunna förutsäga framtiden exakt.

Är affärsplanen en offentlig handling?

Nej. Den är privat och delas bara med dem du själv väljer: banken, investerare eller samarbetspartners.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Starta Eget-skolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Starta Eget-skolan

Gör din första budget – och förstå företagsekonomi som nyföretagare

En budget kan kännas krånglig, men i början handlar det mest om att få koll på grunderna: vad kommer in, vad går ut och när? Du behöver inte vara ekonom för att förstå företagets ekonomi – du behöver bara några nycklar, och det är dem vi går igenom här.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 25 november, 2025 Uppdaterades 19 mars, 2026 6 minuters läsning
Go¨r din fo¨rsta budget – och fo¨rsta° fo¨retagsekonomi som nyfo¨retagare

Foto: Montage/Canva

Detta är en viktig guide. Om du lär dig detta, har du en enorm fördel och minskar risken för knas i företaget. Så låt oss introducera dig till en "crash course" i budgetering och företagsekonomi.

1. Tre budgetar du behöver ha koll på

För nya företagare finns det tre budgetar som är extra viktiga. De låter kan krångligt, men tänk på dem så här:

Startbudget – vad kostar det att komma igång?

Utrustning, verktyg, hemsida, marknadsföring och eventuella tillstånd. Det här är engångskostnader innan du börjar tjäna pengar.

Resultatbudget – hur mycket tror du att du kommer tjäna?

Här uppskattar du intäkter och kostnader per månad. Resultatet visar om du går plus eller minus.

Kort definition:
Resultat = Intäkter – Kostnader.
(Det här säger inget om när pengarna kommer, bara hur året ser ut på papper.)

Likviditetsbudget – när kommer pengarna in och ut?

Den kanske viktigaste av alla (speciellt i början). Här tittar du på timingen: får du betalt 30 dagar efter fakturan? Behöver du betala inköp direkt? 

Med likviditet menas pengarna på kontot – inte resultatet.

Tips från Spiris: Vill du också starta aktiebolag snabbt och enkelt? Skaffa ett lagerbolag. När du blir kund hos oss, får du ett på köpet. Läs mer här.

2. Så gör du din första budget (hands-on)

En budget behöver inte vara avancerad. Här är ett enkelt sätt att börja:

1. Bestäm vad du ska sälja

Tjänst, produkt, paket? Utgå från det som är realistiskt första månaderna.

2. Lista alla kostnader du har

Exempel: domän, bokföringsprogram, försäkring, material och verktyg.

3. Gör försiktiga intäktsantaganden

Räkna hellre lågt än högt. Kanske 2–3 kunder i början, inte 15.

Tips från Nordea: Det ekonomiska i företaget blir så mycket enklare med en bank som förstår företagare. Läs mer om hur Nordea kan hjälpa ditt företag här.

4. Lägg på marginaler

Marginal betyder det du tjänar på varje affär efter kostnader. Det som blir kvar är din möjlighet till lön.

5. Gör en likviditetsplan

När kommer pengarna? När måste du betala dina inköp? Det här steget räddar många från obehagliga överraskningar.

6. Gör en känslighetsanalys

Vad händer om du säljer hälften av vad du hoppas? Kan du fortfarande gå runt?

7. Justera efter 1–2 månader

En budget är inte en lag. Det är ett verktyg som förändras när du lär dig mer. Kanske bättre att kolla den prognos... 

Tips från Spiris: Halva priset för nystartade! Bokför och fakturera i Spiris till halva priset första året. Läs mer här.

3. Ett enkelt räkneexempel (så du ser hur det fungerar)

Låt oss säga att du startar som konsult:

  • Intäkter: Du säljer tjänster för 30 000 kr/månad
  • Direkta kostnader (kopplade till uppdraget): Program, resor etc: 3 000 kr
  • Marginal: 27 000 kr
  • Övriga kostnader: Bokföring, marknadsföring, telefon: 2 000 kr
  • Resultat före skatt: 25 000 kr

Men! Om kunderna betalar efter 30 dagar och du har kostnader direkt, kan bankkontot se ut så här:

4. Resultat vs likviditet – tabellen som gör allt tydligare

MånadFaktureratKostnaderResultatPengar på kontot
Januari30 000 kr5 000 kr+25 000 kr–5 000 kr (du får betalt senare)
Februari30 000 kr5 000 kr+25 000 kr+25 000 kr (betalning från januari)
Mars30 000 kr5 000 kr+25 000 kr+50 000 kr (du är 'ikapp')

Lärdom:
Du kan ha bra resultat – men noll kronor på kontot. Det är därför likviditetsbudgeten är så viktig i början.

5. Nyckeltal du behöver förstå 

Du behöver inte kunna allt – men dessa fyra nyckeltal hjälper dig att fatta smartare beslut i början.

Bruttomarginal

Det du tjänar efter att direkta kostnader är bortdragna. Exempel: Säljer du något för 1 000 kr och det kostar dig 300 kr i material, är bruttomarginalen 700 kr eller 70 %.

Nettomarginal

Din vinst efter alla kostnader. Exempel: Om du säljer för 100 000 kr och 20 000 kr blir kvar, är nettomarginalen 20 %.

Täckningsbidrag (TB)

Hur mycket en produkt eller tjänst bidrar med till företagets övriga kostnader.
Bra för att se vilka produkter som faktiskt bär upp företaget. Exempel: Säljer du för 1 000 kr och direkta kostnader är 400 kr, är täckningsbidraget 600 kr.

Break-even

När intäkterna täcker kostnaderna, dvs när resultatet är bättre än noll. Det är ett viktigt mål för nya företag.

Tips från Spiris: Här hittar du den kompletta checklistan kring hur du startar ett företag – steg för steg.

6. Ekonomigrejer nya företagare ofta missförstår

Omsättning är inte vinst

Omsättning är allt som kommer in. Vinst är det som blir kvar.

Resultat visar inte kontot

Resultaträkningen är pappersekonomi. Likviditeten visar vad du faktiskt har att röra dig med.

Små kostnader blir stora

100 kr här, 200 kr där – det byggs upp. Gör en nollbudgetering varje år – där du ifrågasätter varje kostad och ställer frågan: hur får vi den här posten till 0?

Tumregel i uppstarten: ta bara kostnader som direkt leder till ökad försäljning.

Marginaler är viktigare än mycket jobb

Tar du 500 kr för något som kostar dig 400 kr är det svårt att tjäna pengar, hur mycket du än säljer.

Moms är aldrig dina pengar

Det är lätt att tro att momspengarna är “intäkter”. Det är de inte. De ska vidare till Skatteverket. Sätt dem på ett speciellt konto direkt, så slipper du problem.

Tips! Med vår enkla kalkyl kan du räkna ut vilken moms det blir – både framlänges och baklänges. Se vår momskalkyl här. 

Men vad är balansräkning då?

Bra fråga! Balansräkningen visar vad företaget äger och vad det är skyldigt. Det är egentligen bara en ögonblicksbild av företagets ekonomi vid ett visst datum. På ena sidan har du tillgångar (pengar på kontot, utrustning, lager). På höger sida har du skulder (lån, leverantörsskulder) och eget kapital (det som tillhör dig som företagare).

Den viktigaste lärdomen är att balansräkningen alltid måste balansera:
Tillgångar = Skulder + Eget kapital.

För nya företagare är det här mest intressant för att förstå att företagets pengar inte alltid är “dina pengar”. I början räcker det långt att du vet vad som är tillgångar, vad som är skulder och att skillnaden däremellan är företagets verkliga ställning.

Tips från Spiris: Har du frågor om att starta eget? Snacka med oss allt mellan himmel och jord, så länge det rör företagande. Boka gratis rådgivning här.

Sammanfattning – fem grunder för att förstå företagsekonomi

  1. Gör en enkel budget – den behöver inte vara perfekt.
  2. Ha koll på både resultat och likviditet (de är inte samma sak).
  3. Räkna på marginaler, inte bara pris.
  4. Börja försiktigt och justera när du lär dig mer.
  5. Förstå några få nyckeltal – mer behövs inte i början.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Starta Eget-skolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.