Till huvudinnehållet

Prova Driva Eget Plus utan kostnad i en månad. Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Så ska politikerna få stopp på fakturaskojarna

6 december, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 4 minuters läsning
41 riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier håller med Driva Eget om att bluffakturorna måste stoppas. I 20 olika motioner i höst föreslår de lösningar - men justitieminister Beatrice Ask sågar både ångervecka och stopp för muntliga avtal. Här är hela listan på förslagen.

Det vanligaste förslaget från politikerna är en ändrad kreditupplysningslag, så att företagare får samma regler som privatpersoner. Idag blir en ansökan om betalningsföreläggande mot ett företag direkt synlig hos kreditupplysningsbolagen, oavsett om det är ett bluffkrav eller inte. Privatpersoner har möjligheten att invända mot kravet. Förslaget nämns i 14 motioner av 16 ledamöter från M, FP, C och KD.

Ångerrätt för småföretagare liknande den för privatpersoner nämns i fem motioner av tolv ledamöter. I ytterligare en motion föreslås en lagstiftning liknande den för konsumenter, utan att gå in på detaljer. Ledamöter från M, FP, S och SD.

Ett krav på stopp för muntliga avtal krävs av två moderater i en motion, medan ett nix för företagare föreslås av en annan moderat. Tre vänsterpartister föreslår i en motion bättre rådgivning och stöd för företagare, och att rättsinstanser måste prioritera frågan.

I tre olika motioner från S, MP, och M föreslås rent allmänt att lagar och regler måste stärkas. En av dem påpekar att det måste bli tydligare att den som skickar bluffaktura gör sig skyldig till brott och kan krävas på skadestånd.

Alla som motionerat i frågan är ense om att det inte räcker med dagens åtgärder mot bluffbolagen.

Beatrice Ask sågar förslagen
Trots det menar justitieminister Beatrice Ask (M) att regeringen under lång tid uppmärksammat problemet. I ett svar på en debattartikel i SvD påstår hon tillsammans med näringsminister Annie Lööf (C) att rättsväsendet fått ökade resurser, och att nya regler hos Kronofogden gör det möjligt att blockera felaktiga uppgifter.

Förslaget om ångervecka för företag sågar hon. Via sin politiskt sakunnige hälsade hon SR Ekot igår att regeringens hållning är att det skulle få negativa konsekvenser för handeln och göra det krångligare att hantera den dagliga verksamheten.

I debattsvaret i SvD skriver hon också att "generella begränsningar i företagares möjlighet att ingå avtal per telefon har ansetts få negativa följder för möjligheten att effektivt bedriva den löpande verksamheten".

Ångerrätt behövs
Alla håller dock inte med justitieministern. Cecilie Tenfjord-Toftby (M) sitter i riksdagens näringsutskott:

- Även om regeringen just nu säger att regeringen inte står bakom att införa lagstiftning om ångerrätt för företag, så tror jag absolut att det här är en fråga som jag både vill och kan fortsätta att jobba med. För jag är av den uppfattningen att det behövs, säger hon till SR Ekot.

Socialdemokraten Veronica Palm, ordförande i riksdagens civilutskott, är en av de som motionerat om ångervecka.

- Vi kommer att rösta om det i riksdagen den 14 december så då finns möjlighet att rösta ja till ett sådant ställningstagande, säger hon.

ALLA MOTIONERNA - HELA LISTAN:

2011/12:C251
Katarina Brännström (M)
Ångerrätt för småföretagare. NIX-spärr för företagare. Läs HÄR.

2011/12:C323
Lars-Arne Staxäng, Annicka Engblom, Eliza Roszkowska Öberg (M)
Tydligare att den som skickar bluffaktura gör sig skyldig till brott och kan krävas på skadestånd. Företagare behöver starkare skydd för att hantera falska fakturor. Läs HÄR.

2011/12:C324
Jonas Eriksson, Per Bolund, Jan Lindholm, Magnus Ehrencrona, Ulf Holm (MP)
”Fler åtgärder för att stävja brottslighet och öka företagarnas skydd”. Läs HÄR.

2011/12:C325
Krister Örnfjäder (S)
Företagare ska inte få hamna i utpressningslika situationer, regelsystem och lagar måste anpassas. Läs HÄR.

2011/12:C326
Karin Granbom Ellison (FP)
Ångerrätt och ändrad kreditupplysningslag för en- och fåmansföretagare. Läs HÄR.

2011/12:C327
Pia Hallström och Finn Bengtsson (M)
Stopp för muntliga avtal. Ångervecka, särskilt för en- och fåmansföretagare. Läs HÄR.

2011/12:C347
Veronica Palm, Carina Ohlsson, Jonas Gunnarsson, Yilmaz Kerimo, Hillevi Larsson, Hannah Bergstedt, Katarina Köhler (S)
Ångerrätt för småföretagare. Läs HÄR.

2011/12:C354
Ulf Berg (M)
Översyn av god sed hos finansbolag. Översyn av utfärdandet av betalningsanmärkningar. Läs HÄR.

2011/12:C409
Carina Herrstedt (SD)
Ångerrätt för egenföretagare. Läs HÄR.

2011/12:Fi204
Jan Ertsborn och Anita Brodén (FP)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi217
Lena Asplund (M)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi245
Lars-Axel Nordell (KD)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi247
Saila Quicklund och Eva Lohman (M)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi257
Lars Hjälmered, Hans Rothenberg (M)
Översyn av kreditupplysningslagen. Läs HÄR.

2011/12:Fi259
Anders Åkesson (C)
Ändrad kreditupplysningslag. Mer resurser till domstolarna för att korta handläggningstider i tvister. Läs HÄR.

2011/12:Fi262
Jan Ericson (M)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi288
Krister Hammarbergh (M)
Översyn av kreditupplysningslagen. Läs HÄR.

2011/12:N301
Finn Bengtsson, Bengt-Anders Johansson, Jan R Andersson, Pia Hallström, Annicka Engblom, Maria Plass (M)
Lagstiftning för en- och fåmansbolag mer liknande konsumentlagstiftning. Läs HÄR.

2011/12:Sf281
Jacob Johnson, Ulla Andersson, Kent Persson, Jens Holm (V)
Bättre rådgivning och stöd. Rättsinstanser måste prioritera frågan. Läs HÄR.

2011/12:Sk229
Lars-Arne Staxäng (M)
Ändrad kreditupplysningslag (effektiviserad kronofogdemyndighet). Läs HÄR.


ANNONS

Innehåll från Nordea

Partner

“Många företagare glömmer familjejuridiken – gör inte de här tre misstagen!”

Hur ska företagare tänka med familjejuridiken? Vad händer vid skilsmässa och sjukdom? Hur viktigt är ett testamente? Nordeas familjerättsjurist Caroline Törnquist ger dig bästa tipsen, och lyfter misstagen du absolut ska undvika.

nordea
Nordea 4 augusti, 2025 Uppdaterades 29 oktober, 2025 7 minuters läsning
misstag med familjejuridiken

Foto: Karl Nordlund

Innan vi startar, tipsar vi om den här översiktssidan med avtalen de flesta företagare behöver.

Okej, då kör vi igång. Skilsmässa, sjukdom och testamente… I Sverige duckar vi alldeles för ofta för livets stora frågor och skjuter dem på framtiden. Det vill Caroline Törnquist ändra på.

– Man behöver kanske inte prata om dem på första dejten, men man ska absolut våga göra det i början av en relation”, säger Nordeas familjerättsjurist.

Caroline Törnquist märks. Hon är brunbränd efter en golfresa i Sydafrika, där hon hälsat på vänner. Hon skrattar ofta och gärna. Det händer saker när hon kommer in i rummet. Det är inte svårt att se varför hon sedan flera år är familjejuridisk expert i TV4. Hon går helt enkelt genom rutan. 

– Jag är med ungefär en gång i månaden och pratar om något aktuellt ämne. Jag är så glad att en tv-kanal tycker att detta är viktigt. Och intresset är jättestort från tittarna, det märker jag de gånger jag sitter kvar efteråt och chattar. Senast fick jag 348 frågor på en halvtimme. Då var temat testamenten. 

Caroline Törnquist
Caroline Törnquist drivs av att göra juridiken konkret för kunderna, att visa på fallgropar och möjligheter, som det sedan går att fatta beslut utifrån. ”Det är extra viktigt om man är företagare.”

Ja, familjejuridik är verkligen ett ämne som berör alla – inte minst om du är företagare. Då blir det kanske ännu viktigare. Caroline Törnquist nickar och höjer rösten ett snäpp. Att just företagare ska ta de familjerättsliga frågorna på allvar är en hjärtesak. 

– Bakom varje företagare finns det ju en privatperson. Och en privatperson kan gå bort, bli sjuk eller vilja ge gåvor. Som företagare har du ett enormt ansvar för att ta tag även i de familjejuridiska bitarna. Många företagare glömmer familjejuridiken. Företaget är en sak och familjen är något annat, tänker de. Men det blir ju inte alltid så: Vad händer till exempel om det blir en skilsmässa?

Tips! Här kan du gå ett kostnadsfritt webinarie där där Caroline reder ut och förklarar: 

  • Varför är det viktigt att ha koll på förmånstagarförordnande i försäkringar? 
  • Vem ärver mig? 
  • Vad händer med mina företagsaktier vid en skilsmässa? 
  • Aktieägaravtal och äktenskapsförord, vad är skillnaden och varför är det viktigt att se över båda? 

Vad innebär jävsregeln i en framtidsfullmakt?

3 familjejuridiska saker som en företagare bör reda ut med en jurist

1. Ta reda på vad som händer med dina aktier vid en skilsmässa. Ingår de i en bodelning?

2. Det räcker inte alltid med ett aktieägaravtal. Det kan behöva kompletteras med ett äktenskapsförord med delägarnas make eller maka för att aktierna ska bli enskild egendom.

3. Se över vem som ärver vad vid dödsfall.
Skriv ett testamente där du till exempel villkorar arvet som enskild egendom med hänsyn till eventuellt hembud.

Caroline Törnquist berättar att många inte är medvetna om att värdet på aktierna ingår i en bodelning, och därför finns det en del fallgropar som är otroligt viktiga att ta hänsyn till när man bygger bolag. I början är man full av planer, förhoppningar och framtidstro. Och när det börjar gå bra så är det kanske läge att snegla på det där boendet som man alltid drömt om.

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om företagets trygghet? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

Men då kommer också en rad frågor:

– Kanske ska en pojkvän eller flickvän flytta in som inte alls har samma ekonomi. Men jag hör ofta att de ska ändå ska äga hälften var ”för annars älskar man inte varandra”. Då brukar jag säga: ”Men vänta nu. Ska du äga hälften när du har lånat pengar till det här?” Vad händer om värdet på bostaden går ner? Om räntan går upp? 

– Att överväga att äga i förhållande till den ekonomiska insatsen och inte med hälften vardera kan ibland vara ganska klokt, bland annat för att den ”ekonomiskt svagare parten” då inte tar så stor risk.

caroline-gul-stol
Intresset för familjerätt är stort. Ungefär en gång i månaden medverkar Caroline Törnquist i TV4. När ämnet var testamenten fick hon på en halvtimme 348 tittarfrågor.

Vilket är det vanligaste misstaget? 

– Att man inte tar upp frågorna innan det är för sent. Men i Sverige har vi en mentalitet där vi undviker att prata om det. 

Vad beror det på tror du?

– Det sitter i sedan gammalt. Vi säger fortfarande ”om jag dör” och inte ”när jag dör”. Vi tror att vi är odödliga. Men framför allt är det fult att prata pengar. Vi förlitar oss på att vi har en lagstiftning som träder in när det händer någonting, oavsett om det är en skilsmässa eller ett dödsfall. Men det är ju inte alltid det funkar på det viset. 

I den bästa av världar borde alla som inleder en relation sätta sig ned och prata om skilsmässa, sjukdom och dödsfall, menar hon. 

– Om det blir för mycket med alla tre grejerna en fredagskväll, så planera in skilsmässosnacket en kväll och dödsfall en vecka senare. Det viktiga är att man pratar om det och skriver ned hur man vill att det ska bli. 

Tips: Här kan du läsa mer om vilka familjejuridiska avtal en företagare behöver.

Caroline Törnquist
”Livet har en förmåga att överraska oss, och vi vet aldrig vad som händer runt hörnet”, menar Caroline Törnquist och uppmanar oss att våga prata om de svåra frågorna och vara förberedd.

Så gör hon och Steffo

Det kan hon säga med magstöd – hon lever nämligen som hon lär. Sedan 17 år är hon gift med programledaren och journalisten Steffo Törnquist . De har sedan länge rett ut alla frågetecken om vad som skulle hända om någon av dem dör, blir sjuk eller om de skulle gå skilda vägar. De skrev ett äktenskapsförord tidigt i förhållandet. 

Hur reagerade Steffo när du tog upp ämnet äktenskapsförord? 

– Han sa lite naivt att ”om man gifter sig så delar man väl på allt?” Och då sa jag ”absolut, jag har ju allt att vinna på det eftersom du är entreprenör och jag är anställd”. Sedan resonerade vi kring det och nu lever vi som jag lär – och Steffo håller med. Därför har vi självklart upprättat både äktenskapsförord och testamente, handlingar som vi ser över med jämna mellanrum, som en omsorg om varandra så att ingenting faller mellan stolarna. 

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om företagets trygghet? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

En annan hjärtefråga som närmar sig med stormsteg är pensionen. Hon fyller 65 och har möjlighet att gå i pension till sommaren. Men så blir det inte – jobbet är alldeles för roligt och Nordea vill behålla henne.

– Jag har förlängt mitt kontrakt med ett år till att börja med. Jag vill gärna fortsätta jobba. Jag har hälsan, jag brinner för det här. Min dotter sa till mig att ”mamma, du peakar ju när du är 60”. Och det känns väldigt bra.

Om Caroline Törnquist
Ålder: 65 år.
Familj: Gift med Steffo Törnquist sedan 17 år. Två vuxna barn, ett vuxet bonusbarn, fem barnbarn.
Intressen: Golf (har 21 i handicap). Mitt favoritslag är helt klart en drive som går riktigt, riktigt långt. Och så tycker jag om att resa: att rida på Pampas står på min bucketlist. 
Dold talang: Handarbete och att komma ihåg i stort sett alla bokade datum två år fram i tiden: om du väcker mig på natten och frågar vad jag och Steffo ska göra den 6 oktober nästa år så vet jag svaret.

Om Nordea
Nordea är den ledande banken i Norden. Med ett brett utbud av finansiella tjänster, expertis och nätverk stöttar vi företag till en sund och ansvarsfull tillväxt.


Dela artikeln

Ekonomi & Skatt

Ny brytpunkt för statlig skatt 2026 (och nytt prisbasbelopp) – här är siffrorna

Som företagare är det viktigt att ha koll på skattegränserna för att kunna planera löner, utdelning och privata uttag. Här går vi igenom vad som gäller från och med inkomståret 2026: brytpunkten för statlig skatt, prisbasbeloppet och vad du bör tänka på.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 15 november, 2025 Uppdaterades 15 november, 2025 2 minuters läsning
Ny brytpunkt fo¨r statlig skatt 2026

Foto: Unsplash

Vad är brytpunkten för statlig skatt?

Brytpunkten, eller den gräns där du börjar betala statlig inkomstskatt (för inkomst av tjänst), är ett viktigt riktmärke för privatekonomi – och för dig som aktiebolagsägare med lön eller utdelning. Om din beskattningsbara inkomst överstiger brytpunkten så tillkommer statlig skatt på delar av inkomsten.

Prisbasbeloppet för 2026

För inkomståret 2026 har Regeringen fastställt prisbasbeloppet till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av socialförsäkringsförmåner – men påverkar indirekt även skatteplanering.

Bryt­punkten för statlig skatt 2026

Brytpunkten för statlig skatt för inkomståret 2026 blir då, om vi utgår från prisbasbeloppet, 660 400 kronor för personer som inte har fyllt 66 år vid årets ingång. Det motsvarar en månadslön på ungefär 55 033 kronor. För personer som fyllt 66 år vid årets ingång blir brytpunkten beräknad till 751 100 kronor, motsvarande cirka 62 590 kronor/månad. 

Vad innebär det för dig som företagare?

Planera lönen

Om du driver företag och tjänar nära eller över brytpunkten påverkas hur mycket du ”behåller” efter skatt. Exempelvis:

  • Om du har en årslön på 700 000 kronor och brytpunkten är 660 400 kronor, så börjar statlig skatt tillkomma på ca 39 600 kronor.
  • Genom att hålla lönen precis under brytpunkten (t.ex. 655 000 kronor) slipper du betala statlig skatt på lönen — vilket kan frigöra utrymme att plocka ut pengar på annat sätt (som utdelning) med lägre marginalskatt.

Utdelning och bolagsägare

För dig som ägare i ett aktiebolag handlar det om att kombinera lön och utdelning på ett skatteeffektivt sätt. Om lönen trycker upp dig över brytpunkten kan utdelningen bli ett viktigare verktyg för att undvika hög marginalskatt. Samtidigt behöver du följa reglerna för lön, gränsbelopp och underlag för utdelning.

Praktiska tips

  • Följ löneuttaget under året – om du når upp mot brytpunkten kan det vara dags att se över hur du strukturerar uttag det resterande året.
  • Om du har flera bolag eller kombinerad inkomst måste du se helheten – brytpunkten gäller total tjänsteinkomst.

Sammanfattning

  • Prisbasbeloppet för 2026: 59 200 kronor.
  • Brytpunkt för statlig skatt 2026 (baserat på orisbasbeloppet): 660 400 kronor (under 66 år) och 751 100 kronor (66 år eller äldre).
  • Som företagare är det centralt att planera lön och utdelning utifrån hur nära gränsen du ligger.
  • Genom aktiv planering kan du optimera efter skatt samtidigt som du följer regelverket.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.