Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Så ska politikerna få stopp på fakturaskojarna

6 december, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 4 minuters läsning
41 riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier håller med Driva Eget om att bluffakturorna måste stoppas. I 20 olika motioner i höst föreslår de lösningar - men justitieminister Beatrice Ask sågar både ångervecka och stopp för muntliga avtal. Här är hela listan på förslagen.

Det vanligaste förslaget från politikerna är en ändrad kreditupplysningslag, så att företagare får samma regler som privatpersoner. Idag blir en ansökan om betalningsföreläggande mot ett företag direkt synlig hos kreditupplysningsbolagen, oavsett om det är ett bluffkrav eller inte. Privatpersoner har möjligheten att invända mot kravet. Förslaget nämns i 14 motioner av 16 ledamöter från M, FP, C och KD.

Ångerrätt för småföretagare liknande den för privatpersoner nämns i fem motioner av tolv ledamöter. I ytterligare en motion föreslås en lagstiftning liknande den för konsumenter, utan att gå in på detaljer. Ledamöter från M, FP, S och SD.

Ett krav på stopp för muntliga avtal krävs av två moderater i en motion, medan ett nix för företagare föreslås av en annan moderat. Tre vänsterpartister föreslår i en motion bättre rådgivning och stöd för företagare, och att rättsinstanser måste prioritera frågan.

I tre olika motioner från S, MP, och M föreslås rent allmänt att lagar och regler måste stärkas. En av dem påpekar att det måste bli tydligare att den som skickar bluffaktura gör sig skyldig till brott och kan krävas på skadestånd.

Alla som motionerat i frågan är ense om att det inte räcker med dagens åtgärder mot bluffbolagen.

Beatrice Ask sågar förslagen
Trots det menar justitieminister Beatrice Ask (M) att regeringen under lång tid uppmärksammat problemet. I ett svar på en debattartikel i SvD påstår hon tillsammans med näringsminister Annie Lööf (C) att rättsväsendet fått ökade resurser, och att nya regler hos Kronofogden gör det möjligt att blockera felaktiga uppgifter.

Förslaget om ångervecka för företag sågar hon. Via sin politiskt sakunnige hälsade hon SR Ekot igår att regeringens hållning är att det skulle få negativa konsekvenser för handeln och göra det krångligare att hantera den dagliga verksamheten.

I debattsvaret i SvD skriver hon också att "generella begränsningar i företagares möjlighet att ingå avtal per telefon har ansetts få negativa följder för möjligheten att effektivt bedriva den löpande verksamheten".

Ångerrätt behövs
Alla håller dock inte med justitieministern. Cecilie Tenfjord-Toftby (M) sitter i riksdagens näringsutskott:

- Även om regeringen just nu säger att regeringen inte står bakom att införa lagstiftning om ångerrätt för företag, så tror jag absolut att det här är en fråga som jag både vill och kan fortsätta att jobba med. För jag är av den uppfattningen att det behövs, säger hon till SR Ekot.

Socialdemokraten Veronica Palm, ordförande i riksdagens civilutskott, är en av de som motionerat om ångervecka.

- Vi kommer att rösta om det i riksdagen den 14 december så då finns möjlighet att rösta ja till ett sådant ställningstagande, säger hon.

ALLA MOTIONERNA - HELA LISTAN:

2011/12:C251
Katarina Brännström (M)
Ångerrätt för småföretagare. NIX-spärr för företagare. Läs HÄR.

2011/12:C323
Lars-Arne Staxäng, Annicka Engblom, Eliza Roszkowska Öberg (M)
Tydligare att den som skickar bluffaktura gör sig skyldig till brott och kan krävas på skadestånd. Företagare behöver starkare skydd för att hantera falska fakturor. Läs HÄR.

2011/12:C324
Jonas Eriksson, Per Bolund, Jan Lindholm, Magnus Ehrencrona, Ulf Holm (MP)
”Fler åtgärder för att stävja brottslighet och öka företagarnas skydd”. Läs HÄR.

2011/12:C325
Krister Örnfjäder (S)
Företagare ska inte få hamna i utpressningslika situationer, regelsystem och lagar måste anpassas. Läs HÄR.

2011/12:C326
Karin Granbom Ellison (FP)
Ångerrätt och ändrad kreditupplysningslag för en- och fåmansföretagare. Läs HÄR.

2011/12:C327
Pia Hallström och Finn Bengtsson (M)
Stopp för muntliga avtal. Ångervecka, särskilt för en- och fåmansföretagare. Läs HÄR.

2011/12:C347
Veronica Palm, Carina Ohlsson, Jonas Gunnarsson, Yilmaz Kerimo, Hillevi Larsson, Hannah Bergstedt, Katarina Köhler (S)
Ångerrätt för småföretagare. Läs HÄR.

2011/12:C354
Ulf Berg (M)
Översyn av god sed hos finansbolag. Översyn av utfärdandet av betalningsanmärkningar. Läs HÄR.

2011/12:C409
Carina Herrstedt (SD)
Ångerrätt för egenföretagare. Läs HÄR.

2011/12:Fi204
Jan Ertsborn och Anita Brodén (FP)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi217
Lena Asplund (M)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi245
Lars-Axel Nordell (KD)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi247
Saila Quicklund och Eva Lohman (M)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi257
Lars Hjälmered, Hans Rothenberg (M)
Översyn av kreditupplysningslagen. Läs HÄR.

2011/12:Fi259
Anders Åkesson (C)
Ändrad kreditupplysningslag. Mer resurser till domstolarna för att korta handläggningstider i tvister. Läs HÄR.

2011/12:Fi262
Jan Ericson (M)
Ändrad kreditupplysningslag. Läs HÄR.

2011/12:Fi288
Krister Hammarbergh (M)
Översyn av kreditupplysningslagen. Läs HÄR.

2011/12:N301
Finn Bengtsson, Bengt-Anders Johansson, Jan R Andersson, Pia Hallström, Annicka Engblom, Maria Plass (M)
Lagstiftning för en- och fåmansbolag mer liknande konsumentlagstiftning. Läs HÄR.

2011/12:Sf281
Jacob Johnson, Ulla Andersson, Kent Persson, Jens Holm (V)
Bättre rådgivning och stöd. Rättsinstanser måste prioritera frågan. Läs HÄR.

2011/12:Sk229
Lars-Arne Staxäng (M)
Ändrad kreditupplysningslag (effektiviserad kronofogdemyndighet). Läs HÄR.


ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Eget företag? Tänk på detta innan du skickar fakturor

Att driva eget handlar om mer än att få betalt för jobbet du gör. Redan innan du skickar din första faktura bör du veta hur fakturering fungerar – och hur du kan slippa vanliga misstag som kan kosta tid, pengar och kunder. Här är guiden för dig som vill fakturera smart från dag ett – förslagsvis med e-faktura.

inexchange
Inexchange 13 augusti, 2025 Uppdaterades 8 september, 2026 4 minuters läsning
fakturera smart
Inexchange-Artikel-2

Vad ska en faktura innehålla?

Oavsett om du fakturerar som enskild firma eller aktiebolag måste dina fakturor följa Skatteverkets regler. En korrekt faktura ska innehålla:

  • Ditt företags namn, adress och organisationsnummer
  • Kundens namn och adress
  • Fakturanummer (i löpande serie)
  • Fakturadatum
  • Förfallet datum (betalningsvillkor)
  • Beskrivning av varan/tjänsten
  • Pris och moms (specificerat)

Varning: Skickar du en bristfällig faktura kan kunden neka att betala tills den är korrekt.

Behöver jag ett faktureringssystem?

Nej, du måste inte ha ett system – men det underlättar! Och är du nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Då kan du här läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Med Inexchange Kundfaktura Basic skickar du alla dina fakturor från ett och samma ställe, du får överblick och slipper leta i mailkorgar efter dina skickade fakturor.

  • Du behöver inget affärssystem.
  • Du kommer i gång på ett par minuter.
  • Du skickar alltid e-faktura och PDF-faktura för 0 kr

Du kan välja att skicka pappersfaktura för självkostnadspris, men slipper skriva ut, kuvertera och gå till posten. Du behöver bara trycka på en knapp, och slipper många av nackdelarna med att skicka fakturor manuellt. Här är de vanligaste problemen:

  • Fakturor fastnar i spamfilter eller tappas bort
  • Du får inget kvitto på att fakturan levererats
  • Bedragare kan manipulera PDF-fakturor
  • Manuell hantering ökar risken för fel:

Många företagare utan bra system (som kanske använder word eller excel) lägger alldeles för mycket tid på faktureringen. Tid som istället skulle kunna läggas på kunderna.

Förbered för framtiden – nya krav på e-faktura kan komma

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag.

Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. ​​I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land. Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har uppvaktat regeringen och föreslagit att det tillsätts en utredare som undersöker möjligheterna att införa ett sådant lagkrav.

Om du börjar med e-faktura från start är du förberedd – och slipper byta system när reglerna väl ändras.

Du behöver inte spara pappersverifikationer

Med ett digitalt faktureringsflöde behöver du inte längre:

  • Spara papperskopior
  • Sortera och arkivera i fysiska permar
  • Hitta kvitton i plastfickor

Enligt Skatteverket går det bra att spara bokföringsmaterial digitalt – så länge det sker på ett säkert och verifierbart sätt. Läs mer om den nya kvittolagen här.

Ska jag välja e-faktura eller PDF-faktura?

Fördelen med e-fakturor är att de levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Informationen är digital, strukturerad och skickas på ett säkert sätt direkt från avsändarens system till mottagarens fakturahantering. Fakturan passerar ingen inkorg eller skrivbord, där bluffversioner ser sin chans att smyga sig in i ett försök att lura dig. Det är också lättare att verifiera avsändaren via till exempel Peppol-id (Läs mer om vad Peppol är här). 

Fördelarna med att byta till e-faktura

  • Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
  • Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
  • Miljövinst: Färre papper, Färre utskrifter
  • Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på
  • Besparingar: Lägre pris, inget slöseri med tid.

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange. Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.



Finansieringsskolan

7 vanligaste sätten att finansiera ett mindre företag

När mindre företag behöver pengar tänker många på banklån. Men i verkligheten finns flera olika sätt att finansiera ett företag – och de fungerar väldigt olika. Låt oss gå igenom de sju vanligaste sätten.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 19 mars, 2026 Uppdaterades 1 september, 2026 5 minuters läsning
Olika sa¨tt att finansiera sma° fo¨retag – la°n, a¨garkapital och alternativ
Montage/Canva

I vissa situationer är banklån rätt väg att gå. I andra kan ägarkapital, leasing eller Alm-lån vara betydligt smartare. Låt oss gå igenom de vanligaste finansieringsformerna för små företag, hur de fungerar i praktiken – och när de brukar passa bäst. Let´s do it!

Tips från Almi: Här kan du ladda ned kostnadsfria mallar för:
– Affärsplan
– Budget
– Lean Canvas
– Sustainable Business Model Canvas

1. Banklån – den klassiska finansieringen

Banklån är den mest traditionella formen av företagsfinansiering. Du lånar pengar från banken och betalar tillbaka dem över tid med ränta.

Banker tittar framför allt på tre saker:

  • Företagets ekonomi och kassaflöde
  • Hur stabil verksamheten är
  • Vilka säkerheter som finns

I många små företag kräver banken också personlig borgen, vilket innebär att du som företagare ansvarar för lånet privat om företaget inte kan betala.

Banklån passar ofta bäst när:

  • Företaget har funnits ett tag
  • Intäkterna är relativt stabila
  • Pengarna ska användas till en tydlig investering

2. Almi-lån – när banken inte räcker hela vägen

Almi erbjuder lån till företag som har potential men som kan ha svårt att få fullt banklån. Ofta fungerar Almi som ett komplement till banken. Det kan till exempel handla om att banken lånar ut en del av kapitalet och Almi en annan del – men Almi kan också vara ensam finansiär.

Skillnader mellan Almi-lån och banklån:

  • Räntan är ofta högre
  • Kraven på säkerheter kan vara lägre
  • Fokus ligger mer på affärsidé och potential

Almi-lån används ofta för:

  • uppstart och utveckling av nya företag
  • investeringar och satsningar i växande företag
  • finansiering där flera parter samverkar för att möjliggöra satsningen

Tips från Almi: Vilka typer av företagslån finns hos Almi? Läs mer här.

3. Riskkapital – när investerare går in i bolaget

Istället för att låna pengar kan du ta in kapital genom att göra en nyemission. Det kallas riskkapital och kan komma från 'Family and Friends', affärsänglar eller riskkapitalbolag.

Fördelar med riskkapital:

  • Ditt företag behöver inte betala tillbaka pengarna
  • Företaget får ofta bra kompetens och nätverk

Nackdelar med riskkapital:

  • Du delar ägandet
  • Investerare vill ofta påverka beslut
  • Förväntningarna på tillväxt ökar

Den här typen av finansiering är vanligast i snabbväxande bolag (s k startups), inte i vanliga småföretag. För det flesta är riskkapital helt fel väg att gå.

Tips från Almi: Är lån eller riskkapital bäst? Det lär du dig här.

4. Leasing – finansiera utrustning istället för att köpa

Om företaget behöver maskiner, fordon eller teknisk utrustning kan leasing vara ett alternativ. Istället för att köpa utrustningen betalar ditt företag en månadskostnad för att använda den.

Fördelar med leasing:

  • Mindre kapital behövs från start
  • Kassaflödet påverkas mindre
  • Utrustningen kan ibland uppdateras enklare

Leasing används ofta i branscher där investeringar i utrustning är stora, till exempel:

  • transport
  • bygg
  • industri
  • restaurang

5. Factoring – få betalt snabbare

Factoring innebär att du säljer eller belånar dina fakturor. Det gör att du kan få pengar direkt istället för att vänta 30–60 dagar på betalning.

Leasing fungerar så här:

  1. Du skickar en faktura till kunden
  2. Ett finansbolag betalar ut större delen av beloppet direkt (till ditt företag alltså)
  3. När kunden betalar fakturan får du resten minus avgifter (här behöver du vara noga med att avgifterna är så låga som möjligt = jämför alternativ!)

Factoring används ofta av företag som växer snabbt och där kassaflödet annars kan bli en flaskhals.

6. Checkkredit – en ekonomisk buffert

En checkkredit (kallas också kontokredit) fungerar ungefär som en kredit kopplad till företagskontot. Du får möjlighet att använda pengar upp till en viss gräns – när det behövs.

Fördelar med checkkredit:

  • Flexibel finansiering
  • Du betalar bara ränta på det du använder (ibland också en lägre, fast ränta för att ha möjligheten)
  • Kan lösa kortsiktiga kassaflödesproblem

Checkkrediter används ofta som säkerhetsmarginal i företag med varierande intäkter och för att brygga tillfälliga likviditetsdippar.

Tips från Almi: Det finns kapital! Här berättar vi var och hur.

7. Ägarnas egna pengar

Många företag finansieras i början med ägarnas egna pengar. Som ägare kan du tillföra kapital antingen som ett lån eller som aktieägartillskot (villkorat eller ovillkorat).

Fördelar med att finansiera själv:

  • inga externa krav
  • inga räntor till banken
  • full kontroll över bolaget

Nackdelen är förstås att risken ligger helt på dig själv (och att du behöver använda egna surt förvärvade pengar). För de allra flesta mindre företag är detta vanligaste vägen att gå – generellt brukar många företagare finansiera företaget genom att ta ut lägre lön under en period.

Vilken finansiering passar ditt företag?

Det finns inget universellt svar. Men olika typer av finansiering passar ofta i olika situationer.

  • Banklån passar när företaget är stabilt och investeringen tydlig.
  • Almi-lån kan användas i både tidiga skeden och i etablerade företag, ofta tillsammans med bank, för att möjliggöra satsningar och skapa en hållbar finansieringslösning.
  • Riskkapital används främst i snabbväxande bolag.
  • Leasing passar vid utrustningsinvesteringar.
  • Factoring och checkkredit används ofta för at förbättra kassaflöde.

I praktiken använder många företag en kombination av flera lösningar. Men återigen – det absolut vanligaste är egna pengar och att 'finansiera med egen tid'.

Vilken väg som är bäst beror på företagets mognad, risk och vad pengarna ska användas till. Ju bättre du förstår alternativen, desto större chans att du väljer rätt finansiering för ditt företag. Lycka till!

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.