Sluta upp med rävspelet och utgå ifrån vad som är bäst för väljarna
6 mars,
2014
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Valdebatten kring våra skatter har hittills mest varit en intetsägande vulgärdebatt där politikerna som papegojor ständigt upprepar några få floskler.
Finansministerkandidaten Magdalena Andersson är upprörd över att Alliansen sänkt skatterna med lånade pengar – men säger inget om att underskott är ett vedertaget sätt att stimulera ekonomin som även socialdemokratiska regeringar brukar använda sig av.
Finansminister Anders Borg kontrar då med att socialdemokraterna inte har någon skattepolitik alls att komma med – men säger inget om att inte heller han har några konkreta idéer om hur framtidens skatter ska se ut.
Ingen av dem talar om hur svenskt företagande ska stimuleras.
Jag uppmanar nu Magdalena Andersson att lyssna på två av dem som haft ministerposten som hon längtar så mycket efter, Kjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink.
Dessa två partibröder har nämligen tillsammans med nio andra kloka personer skrivit en debattartikel i DN där de kräver en ny skattereform sedan den tidigare urholkats med över 500 ändringar sedan den kom för 23 år sedan. Läs den HÄR.Hennes vallöfte skulle kunna se ut så här:
”Om vi får bilda regering kommer vi omedelbart att kalla till överläggningar med de andra partierna om en ny skattereform över partigränserna. Ju fler röster vi får desto bättre förhandlingsläge har vi i en sådan diskussion.”
Hon skulle redan nu kunna punkta upp konkreta grundpelare för ett enklare och mer rättvist skattesystem, likt dem som togs upp av de elva experterna och näringslivsföreträdarna i DN-artikeln:
Det är inte lätt att enas kring olika politiska prioriteringar och skapa en gemensam fördelningsprofil mellan olika grupper. Men det är lättare om man startar från grunden utan att snegla för mycket på alla enögda särintressen.
Det gick under ”den underbara natten” 1981. Så varför skulle det inte går att kompromissa i dag när socialdemokrater och borgerliga partier faktiskt står mycket närmare varandra?
Utgångspunkten borde då vara att ge skattestimulans för att skapa fler jobb i Sverige. Alla borde då fatta att dessa främst kan skapas av små och medelstora företag, inte av storföretagen. Alltså måste vi uppmuntra till fler företag i Sverige.
Socialdemokraterna beordrade en utredning av detta. Resultatet HÄR Innehöll en del tänkvärda förslag, men också ett som alla politiker skyr som pesten, att höja fastighetsskatten.
Skattepolitiken måste uppmuntra till riskkapitalsatsningar och till att småföretagarna jobbar aktivt både med egen arbetsinsats och med kapitalet i företaget.
Dagens skattepolitik stimulerar till det motsatta:
En fåmansföretagare som i fem år upphör att själva arbeta och inte använder bolagets pengar till investeringar får skatten sänkt till 25 procent. Läs
HÄR. Denna vansinnighet har jag förgäves länge försökt få politikerna att ändra på.
Men under ett valår som 2014 styrs politiken tyvärr mest av rävspel där politikerna med vulgärargument försöker vädja till väljarnas mest primitiva känslor.
Det borde vara en självklarhet för en politiker att i stället utgå ifrån vad som är bäst för Sverige. Den som med ärliga och konkreta argument gör det i en småföretagarvänlig anda kommer jag att lägga min röst på i september.
Finansministerkandidaten Magdalena Andersson är upprörd över att Alliansen sänkt skatterna med lånade pengar – men säger inget om att underskott är ett vedertaget sätt att stimulera ekonomin som även socialdemokratiska regeringar brukar använda sig av.
Finansminister Anders Borg kontrar då med att socialdemokraterna inte har någon skattepolitik alls att komma med – men säger inget om att inte heller han har några konkreta idéer om hur framtidens skatter ska se ut.
Ingen av dem talar om hur svenskt företagande ska stimuleras.
Jag uppmanar nu Magdalena Andersson att lyssna på två av dem som haft ministerposten som hon längtar så mycket efter, Kjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink.
Dessa två partibröder har nämligen tillsammans med nio andra kloka personer skrivit en debattartikel i DN där de kräver en ny skattereform sedan den tidigare urholkats med över 500 ändringar sedan den kom för 23 år sedan. Läs den HÄR.Hennes vallöfte skulle kunna se ut så här:
”Om vi får bilda regering kommer vi omedelbart att kalla till överläggningar med de andra partierna om en ny skattereform över partigränserna. Ju fler röster vi får desto bättre förhandlingsläge har vi i en sådan diskussion.”
Hon skulle redan nu kunna punkta upp konkreta grundpelare för ett enklare och mer rättvist skattesystem, likt dem som togs upp av de elva experterna och näringslivsföreträdarna i DN-artikeln:
Mindre skillnad mellan skatt på arbete och kapital.
Samma momssats för allt.
Ny effektivare fastighetsbeskattning.
Sänkt skatt för den som satsar på nya företag.
Det är inte lätt att enas kring olika politiska prioriteringar och skapa en gemensam fördelningsprofil mellan olika grupper. Men det är lättare om man startar från grunden utan att snegla för mycket på alla enögda särintressen.
Det gick under ”den underbara natten” 1981. Så varför skulle det inte går att kompromissa i dag när socialdemokrater och borgerliga partier faktiskt står mycket närmare varandra?
Utgångspunkten borde då vara att ge skattestimulans för att skapa fler jobb i Sverige. Alla borde då fatta att dessa främst kan skapas av små och medelstora företag, inte av storföretagen. Alltså måste vi uppmuntra till fler företag i Sverige.
Socialdemokraterna beordrade en utredning av detta. Resultatet HÄR Innehöll en del tänkvärda förslag, men också ett som alla politiker skyr som pesten, att höja fastighetsskatten.
Skattepolitiken måste uppmuntra till riskkapitalsatsningar och till att småföretagarna jobbar aktivt både med egen arbetsinsats och med kapitalet i företaget.
Dagens skattepolitik stimulerar till det motsatta:
En fåmansföretagare som i fem år upphör att själva arbeta och inte använder bolagets pengar till investeringar får skatten sänkt till 25 procent. Läs
HÄR. Denna vansinnighet har jag förgäves länge försökt få politikerna att ändra på.
Men under ett valår som 2014 styrs politiken tyvärr mest av rävspel där politikerna med vulgärargument försöker vädja till väljarnas mest primitiva känslor.
Det borde vara en självklarhet för en politiker att i stället utgå ifrån vad som är bäst för Sverige. Den som med ärliga och konkreta argument gör det i en småföretagarvänlig anda kommer jag att lägga min röst på i september.
