Staten lurar företagare med hjälp av lönebidrag
10 april,
2013
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Det är många företagare som gärna gör en insats genom att anställda en medmänniska med problem. Man får dessutom bidrag som kompenserar för den nedsatta arbetsförmågan.
Tyvärr så håller staten inte sina löften och säljer in lönebidrag med argument som skulle fällas i Marknadsdomsstolen om en företagare var lika vårdslös med sanningen.
Följande är ett aktuellt exempel, hämtat ur verkligheten. Personen har en svår belastningsskada och kan inte arbeta mer än halvtid. Lönebidraget är 70 procent. Lön enligt avtal för heltid är 19 000 kr. Exemplet gäller lön utbetalad december 2012 och den är något lägre beroende på helgerna.
Lön: 9058 kr. Arbetsgivaravgift: 2 846. Tjänstepension: 863. Löneskatt: 209. Lönebidrag: 6 925. Kostnaden blir 6051 kronor. Lönebidraget som påstods vara 70 procent är i verkligheten 53 procent.
Det här vet alla företagare som har eller har haft lönebidragsanställda. De vet också följande, som en företagare berättade för mig härom dagen.
Han driver ett tillverkande företag med ett 40-tal anställda. För ett par år sedan ställde han upp för att hjälpa en person med dubbelt handikapp, både fysiskt och psykiskt. Han var vid anställningen rädd för folk och det krävdes stora ansträngningar för att han skulle börja fungera. Men till sist blommade han upp, flyttade till egen lägenhet och har köpt en mopedbil. Lönebidraget har varit väl använda skattepengar.
Nu har Arbetsförmedlingen hört av sig och hotar att dra in hela lönebidraget. Det hjälper inte att företagaren förklarar att personen är lika handikappad som förut och långtifrån fullt arbetsför. Det finns inga möjligheter att behålla honom med full lön. Svaret från Arbetsförmedlingen lyder så här: "Det är ditt problem, som arbetsgivare har du rehabiliteringsansvar".
Alla företagare som haft lönebidragsanställda vet att det är ett sätt för staten att avhända sig ansvaret för människor med allehanda problem och nedsatt arbetsförmåga. Så tänk efter två gånger och ställ hårda krav på Arbetsförmedlingen innan du gör en insats för en behövande medmänniska.
Tyvärr så håller staten inte sina löften och säljer in lönebidrag med argument som skulle fällas i Marknadsdomsstolen om en företagare var lika vårdslös med sanningen.
Följande är ett aktuellt exempel, hämtat ur verkligheten. Personen har en svår belastningsskada och kan inte arbeta mer än halvtid. Lönebidraget är 70 procent. Lön enligt avtal för heltid är 19 000 kr. Exemplet gäller lön utbetalad december 2012 och den är något lägre beroende på helgerna.
Lön: 9058 kr. Arbetsgivaravgift: 2 846. Tjänstepension: 863. Löneskatt: 209. Lönebidrag: 6 925. Kostnaden blir 6051 kronor. Lönebidraget som påstods vara 70 procent är i verkligheten 53 procent.
Det här vet alla företagare som har eller har haft lönebidragsanställda. De vet också följande, som en företagare berättade för mig härom dagen.
Han driver ett tillverkande företag med ett 40-tal anställda. För ett par år sedan ställde han upp för att hjälpa en person med dubbelt handikapp, både fysiskt och psykiskt. Han var vid anställningen rädd för folk och det krävdes stora ansträngningar för att han skulle börja fungera. Men till sist blommade han upp, flyttade till egen lägenhet och har köpt en mopedbil. Lönebidraget har varit väl använda skattepengar.
Nu har Arbetsförmedlingen hört av sig och hotar att dra in hela lönebidraget. Det hjälper inte att företagaren förklarar att personen är lika handikappad som förut och långtifrån fullt arbetsför. Det finns inga möjligheter att behålla honom med full lön. Svaret från Arbetsförmedlingen lyder så här: "Det är ditt problem, som arbetsgivare har du rehabiliteringsansvar".
Alla företagare som haft lönebidragsanställda vet att det är ett sätt för staten att avhända sig ansvaret för människor med allehanda problem och nedsatt arbetsförmåga. Så tänk efter två gånger och ställ hårda krav på Arbetsförmedlingen innan du gör en insats för en behövande medmänniska.
