Tiggarna påstår att de gjort livet enklare för oss företagare
28 juni,
2013
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Vi småföretagare får regelbundet tiggarsamtal från organisationer som påstår att de företräder oss. I själva verket vill de bara ha våra pengar, med motiveringen att just deras arbete gjort att jag som företagare fått det bättre.
Jag fick ett sådant samtal idag. Organisationen ifråga påstod sig ha medverkat till att arbetsgivaravgiften halverats för anställda under 26 år. Samt påstod sig vara på gång att ordna ett lärlingssystem, en utökning av tiden för provanställning till 12 månader samt en sänkning av arbetsgivaravgiften till 16 procent. Som bevis för att detta ska bli verklighet angavs att de samarbetar med storföretagen.
I min verksamhet med konsultande och trolleri är det inte aktuellt att anställa någon, oavsett nivå på bidrag. Visst vore det trevligt med sänkt arbetsgivaravgift. Det är ytterst irriterande med en sjukförsäkring som inte omfattar mig och där jag tvingas vara med och betala stora organisationers missbruk av människor.
Följande vet alla som förstått sin utbildning i företagsekonomi:
Som ensamföretagare saknar jag varje form av skalfördelar. Jag kan bara konkurrera genom att vara skickligare och arbeta hårdare än anställda i samma yrke. Om jag ska anställa någon, måste det vara en rutinerad och högpresterande person. Alltså personer som jag under inga förhållanden kan få bidrag för.
En lärling, även om han eller hon är gratis, drar ned min arbetskapacitet och är därför inte aktuell, inte heller bidragsanställda som fått självförtroendet havererat av Arbetsförmedlingen.
Vad jag behöver, är bättre förutsättningar att förverkliga mina affärsidéer. Ingen företagare jag känner har som affärsidé att vara en social inrättning och ordna jobb åt samhällets utsatta. Däremot är det så att småföretagare tar ett större ansvar för sina anställda än vad de stora organisationerna gör. Vi umgås dagligen med våra anställda och en frisk människa gör inte personer i sin omgivning illa. Detta faktum utnyttjas av de stora.
Storföretagen och offentlig sektor har seglat i en gräddfil ända sedan Saltsjöbadsavtalet 1938. Deras motprestation har varit att ordna jobb till svenska folket. Endera uppfyller de sin del av överenskommelsen eller också ska riksdagen dra in deras förmåner.
Slutligen undrar jag hur flera organisationer kan påstår att just de har ordnat de påstådda förbättringarna för oss småföretagare. Förresten fick den uppringande organisationen inga pengar från mig.
Jag fick ett sådant samtal idag. Organisationen ifråga påstod sig ha medverkat till att arbetsgivaravgiften halverats för anställda under 26 år. Samt påstod sig vara på gång att ordna ett lärlingssystem, en utökning av tiden för provanställning till 12 månader samt en sänkning av arbetsgivaravgiften till 16 procent. Som bevis för att detta ska bli verklighet angavs att de samarbetar med storföretagen.
I min verksamhet med konsultande och trolleri är det inte aktuellt att anställa någon, oavsett nivå på bidrag. Visst vore det trevligt med sänkt arbetsgivaravgift. Det är ytterst irriterande med en sjukförsäkring som inte omfattar mig och där jag tvingas vara med och betala stora organisationers missbruk av människor.
Följande vet alla som förstått sin utbildning i företagsekonomi:
Som ensamföretagare saknar jag varje form av skalfördelar. Jag kan bara konkurrera genom att vara skickligare och arbeta hårdare än anställda i samma yrke. Om jag ska anställa någon, måste det vara en rutinerad och högpresterande person. Alltså personer som jag under inga förhållanden kan få bidrag för.
En lärling, även om han eller hon är gratis, drar ned min arbetskapacitet och är därför inte aktuell, inte heller bidragsanställda som fått självförtroendet havererat av Arbetsförmedlingen.
Vad jag behöver, är bättre förutsättningar att förverkliga mina affärsidéer. Ingen företagare jag känner har som affärsidé att vara en social inrättning och ordna jobb åt samhällets utsatta. Däremot är det så att småföretagare tar ett större ansvar för sina anställda än vad de stora organisationerna gör. Vi umgås dagligen med våra anställda och en frisk människa gör inte personer i sin omgivning illa. Detta faktum utnyttjas av de stora.
Storföretagen och offentlig sektor har seglat i en gräddfil ända sedan Saltsjöbadsavtalet 1938. Deras motprestation har varit att ordna jobb till svenska folket. Endera uppfyller de sin del av överenskommelsen eller också ska riksdagen dra in deras förmåner.
Slutligen undrar jag hur flera organisationer kan påstår att just de har ordnat de påstådda förbättringarna för oss småföretagare. Förresten fick den uppringande organisationen inga pengar från mig.
