Undersökning visar att usel lönsamhet har blivit ännu sämre
17 juni,
2014
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Jag har genom åren diskuterat företagande med politiker av alla färger och näringsfrämjande tjänstemän på alla nivåer.
Flertalet har en sak gemensamt: De saknar grundläggande kunskaper i företagsekonomi och om småföretagarnas villkor. Många av dem fattar inte ens skillnaden mellan ett överskott i enskild firma och vinst i ett aktiebolag.
Den perversa effekten blir att lön som enskilda näringsidkare tar ut anses vara ett enskilt vinstintresse. Medan arvoden till politiker och löner till tjänstemän anses vara fullständigt vinstbefriade.
Härom dagen publicerade redovisningsbyrån LRF Konsult en mycket intressant undersökning. Grunden är 40 000 riktiga bokslut i småföretag, flertalet av dem enskilda firmor. Undersökningen visar på tre viktiga fakta.
1: Lönsamheten är riktigt usel i landets småföretag. Många kan inte ta ut någon lön eller mycket låg lön.
2: Lönsamheten är bättre på landsbygden än i storstäderna.
3: Lönsamheten har försämrats kraftigt sedan 2008.
Den lönsamhet som redovisas är överskott i enskilda firmor, före avskrivningar, ränteavdrag och lön till ägaren. I ett litet tjänsteföretag är lönekostnadens andel normalt 60-70 procent, medan den är lägre inom handel och industri.
Med LRF Konsults metod att redovisa lönsamheten borde den i hälsosamma företag ligga på åtminstone 50 procent. I genomsnitt är den drygt 15 procent. Slutsats: Flertalet småföretagare kan inte ens försörja sig själv, än mindre någon annan.
Tyvärr blir det här misstolkat av politiker, näringsfrämjande tjänstemän och den okunniga allmänheten. De kommer att jämföra snittet på 15 procent med vad de själva får i ränta på sina besparingar. Och när de ser att småföretagare i fastighetsbranschen i har en "lönsamhet" på i genomsnitt 34,2 procent så går de i taket.
Mitt förslag är att man gör en enkät till politiker och näringsfrämjande tjänstemän för att kontrollera deras kunskaper om grundläggande företagsekonomi. Jag är övertygad om att flertalet inte ens vet vad vinst är för något, än mindre fattar varför aktiebolag måste gå med vinst, eller hur enskilda näringsidkare får sin lön.
Utifrån klarlagda kunskapsbrister utformas ett utbildningsprogram som alla inom den näringsfrämjande industrin måste gå igenom och därefter avlägga godkänt prov. Annars är det slut med näringsfrämjandet.
Flertalet har en sak gemensamt: De saknar grundläggande kunskaper i företagsekonomi och om småföretagarnas villkor. Många av dem fattar inte ens skillnaden mellan ett överskott i enskild firma och vinst i ett aktiebolag.
Den perversa effekten blir att lön som enskilda näringsidkare tar ut anses vara ett enskilt vinstintresse. Medan arvoden till politiker och löner till tjänstemän anses vara fullständigt vinstbefriade.
Härom dagen publicerade redovisningsbyrån LRF Konsult en mycket intressant undersökning. Grunden är 40 000 riktiga bokslut i småföretag, flertalet av dem enskilda firmor. Undersökningen visar på tre viktiga fakta.
1: Lönsamheten är riktigt usel i landets småföretag. Många kan inte ta ut någon lön eller mycket låg lön.
2: Lönsamheten är bättre på landsbygden än i storstäderna.
3: Lönsamheten har försämrats kraftigt sedan 2008.
Den lönsamhet som redovisas är överskott i enskilda firmor, före avskrivningar, ränteavdrag och lön till ägaren. I ett litet tjänsteföretag är lönekostnadens andel normalt 60-70 procent, medan den är lägre inom handel och industri.
Med LRF Konsults metod att redovisa lönsamheten borde den i hälsosamma företag ligga på åtminstone 50 procent. I genomsnitt är den drygt 15 procent. Slutsats: Flertalet småföretagare kan inte ens försörja sig själv, än mindre någon annan.
Tyvärr blir det här misstolkat av politiker, näringsfrämjande tjänstemän och den okunniga allmänheten. De kommer att jämföra snittet på 15 procent med vad de själva får i ränta på sina besparingar. Och när de ser att småföretagare i fastighetsbranschen i har en "lönsamhet" på i genomsnitt 34,2 procent så går de i taket.
Mitt förslag är att man gör en enkät till politiker och näringsfrämjande tjänstemän för att kontrollera deras kunskaper om grundläggande företagsekonomi. Jag är övertygad om att flertalet inte ens vet vad vinst är för något, än mindre fattar varför aktiebolag måste gå med vinst, eller hur enskilda näringsidkare får sin lön.
Utifrån klarlagda kunskapsbrister utformas ett utbildningsprogram som alla inom den näringsfrämjande industrin måste gå igenom och därefter avlägga godkänt prov. Annars är det slut med näringsfrämjandet.
