“Vad händer om jag dör?”
8 augusti,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Foto: Vad händer egentligen om du som företagare plötsligt dör, alldeles för tidigt? Foto: Getty Images
Vad händer egentligen om du som företagare plötsligt dör, alldeles för tidigt? Vad händer med din enskilda firma eller ditt aktiebolag? Fakturor och kostnader som är obetalda? Intäkter? Vad sker hos Skatteverket? Vad blir följderna för dina anhöriga? Läs vad Skatteverkets expert säger!
Varje år dör cirka 90 000 personer i Sverige. För att underlätta för anhöriga lanserades i slutet av september Efterlevandeguiden.se som är ett samarbete mellan Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan och beskrivs som ett digitalt stöd för den som har förlorat en närstående.
På sajten finns en checklista där man tipsar om allt som behöver göras i samband med att någon avlider – allt från att kontakta kollegor till att säga upp avtal och kontakta banken om räkningar.
Det som nämns specifikt för företagare är att företaget måste deklareras.
Det är dödsboet som bestämmer om man även vill driva den avlidnes näringsverksamhet vidare – oavsett om det är en enskild firma eller aktiebolag.
I Skatteverkets rättsliga vägledning framkommer att om ett dödsbo väljer att driva företaget vidare beräknas inkomsten enligt samma grunder som gällt för den avlidne. Men från och med året därpå är dödsboet ett nytt “skattesubjekt”.
[caption id="attachment_22212" align="alignright" width="150"]
Mats Rastman.[/caption]
Om dödsboet driver företaget vidare övertar man de intäkter och kostnader som den avlidne hade.
– Vid enskild näringsverksamhet kommer samtliga intäkter och kostnader som den avlidne haft från och med den 1 januari dödsfallsåret att ingå i redovisningen för räkenskapsåret 1/1-31/12. Året efter är det alltså dödsboet som helt driver verksamheten själv, berättar Mats Rastman, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Ett aktiebolag är en egen juridisk person så där kan man inte prata om att ”överta” i egentlig mening:
– Aktiebolaget lever så att säga sitt eget liv och den avlidne har bara agerat ägare och eventuellt anställd. Detta innebär per automatik att samtliga intäkter och kostnader under aktuellt räkenskapsår ingår i det kommande bokslutet, säger Mats Rastman.
Om man väljer att inte driva den enskilda näringsverksamheten vidare måste dödsboet avregistrera företaget.
Då hör man av sig till Skatteverket för att avregistrera F-skatt, arbetsgivarregistrering och momsregistrering beroende på vad som är aktuellt för företaget.
– Med ett aktiebolag blir det annorlunda. Lägger man ner ett aktiebolag måste bolaget likvideras och då ska man vända sig till Bolagsverket. Det fungerar på samma sätt som om den ursprunglige ägaren av någon anledning skulle vilja likvidera sitt bolag. Även här ska avregistreringar ske hos Skatteverket, säger Mats Rastman och tipsar också om att läsa mer om hur man avslutar båda företagsformerna på Verksamt.se.
Vem är ytterst ansvarig att företaget deklareras kommande år?
– Ansvaret för deklaration avseende enskild näringsverksamhet blir dödsboet vilket i sin tur betyder dödsbodelägarna. Ansvarig för deklaration avseende ett aktiebolag är ytterst bolagets styrelse, säger Mats Rastman.
Varje år dör cirka 90 000 personer i Sverige. För att underlätta för anhöriga lanserades i slutet av september Efterlevandeguiden.se som är ett samarbete mellan Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan och beskrivs som ett digitalt stöd för den som har förlorat en närstående.
På sajten finns en checklista där man tipsar om allt som behöver göras i samband med att någon avlider – allt från att kontakta kollegor till att säga upp avtal och kontakta banken om räkningar.
Det som nämns specifikt för företagare är att företaget måste deklareras.
Det är dödsboet som bestämmer om man även vill driva den avlidnes näringsverksamhet vidare – oavsett om det är en enskild firma eller aktiebolag.
I Skatteverkets rättsliga vägledning framkommer att om ett dödsbo väljer att driva företaget vidare beräknas inkomsten enligt samma grunder som gällt för den avlidne. Men från och med året därpå är dödsboet ett nytt “skattesubjekt”.
[caption id="attachment_22212" align="alignright" width="150"]
Mats Rastman.[/caption]Om dödsboet driver företaget vidare övertar man de intäkter och kostnader som den avlidne hade.
– Vid enskild näringsverksamhet kommer samtliga intäkter och kostnader som den avlidne haft från och med den 1 januari dödsfallsåret att ingå i redovisningen för räkenskapsåret 1/1-31/12. Året efter är det alltså dödsboet som helt driver verksamheten själv, berättar Mats Rastman, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Ett aktiebolag är en egen juridisk person så där kan man inte prata om att ”överta” i egentlig mening:
– Aktiebolaget lever så att säga sitt eget liv och den avlidne har bara agerat ägare och eventuellt anställd. Detta innebär per automatik att samtliga intäkter och kostnader under aktuellt räkenskapsår ingår i det kommande bokslutet, säger Mats Rastman.
Om man väljer att inte driva den enskilda näringsverksamheten vidare måste dödsboet avregistrera företaget.
Då hör man av sig till Skatteverket för att avregistrera F-skatt, arbetsgivarregistrering och momsregistrering beroende på vad som är aktuellt för företaget.
– Med ett aktiebolag blir det annorlunda. Lägger man ner ett aktiebolag måste bolaget likvideras och då ska man vända sig till Bolagsverket. Det fungerar på samma sätt som om den ursprunglige ägaren av någon anledning skulle vilja likvidera sitt bolag. Även här ska avregistreringar ske hos Skatteverket, säger Mats Rastman och tipsar också om att läsa mer om hur man avslutar båda företagsformerna på Verksamt.se.
Vem är ytterst ansvarig att företaget deklareras kommande år?
– Ansvaret för deklaration avseende enskild näringsverksamhet blir dödsboet vilket i sin tur betyder dödsbodelägarna. Ansvarig för deklaration avseende ett aktiebolag är ytterst bolagets styrelse, säger Mats Rastman.
