Varför struntar företagen i lusten och passionen?
1 oktober,
2013
•
2 minuters läsning
När företag skriver affärsplaner, handlar det nästan alltid om vad man gör. Inte om hur man gör det. Detta trots att det finns enormt mycket att vinna på att arbeta medvetet med företagskulturen. Jag har funnit att svenska företag skulle kunna öka sin produktivitet med cirka 30 procent, genom att fokusera mer på passion än på siffror!
I snabbväxande företag som vill förändra världen – challengerföretag – fungerar bara en typ av ledarskap.
• Inkluderande ledarskap som lyfter fram självdrivande medarbetare – det vill säga medarbetare som agerar självständigt med utgångspunkt från företagets övergripande mål och värderingar.
Utan ett sådant ledarskap går det inte att agera så snabbt och resurssmart som behövs för att challengerföretaget ska nå sina mål.
Men även vanliga småföretag – sådana som inte startas för att förändra världen – har mycket att vinna på att arbeta mer med sin företagskultur och medarbetarnas lust och passion. Mer fokus på attityder och beteenden skulle kunna åstadkomma en ökning av produktiviteten i näringslivet med i storleksordningen 30 procent!
Ändå är det få företag som sätter sådana frågor i centrum. De högsta cheferna lägger mer tid och kraft på siffror och bokstäver än på att utveckla kultur och människor. Varför? Det finns en rad naturliga förklaringar – här är tre svar:
Men samtidigt pågår en utveckling där medarbetarna kräver mål och mening med det de gör. Dagens unga ställer krav för att engagera sig på en arbetsplats. Kanske är den utvecklingen särskilt stark i Sverige, där vi är snabba på att ta till oss trender.
Det talar för att Sverige faktiskt kan ta ledningen i att utveckla morgondagens organisationer med självdrivande medarbetare och inkluderande ledarskap!
I snabbväxande företag som vill förändra världen – challengerföretag – fungerar bara en typ av ledarskap.
• Inkluderande ledarskap som lyfter fram självdrivande medarbetare – det vill säga medarbetare som agerar självständigt med utgångspunkt från företagets övergripande mål och värderingar.
Utan ett sådant ledarskap går det inte att agera så snabbt och resurssmart som behövs för att challengerföretaget ska nå sina mål.
Men även vanliga småföretag – sådana som inte startas för att förändra världen – har mycket att vinna på att arbeta mer med sin företagskultur och medarbetarnas lust och passion. Mer fokus på attityder och beteenden skulle kunna åstadkomma en ökning av produktiviteten i näringslivet med i storleksordningen 30 procent!
Ändå är det få företag som sätter sådana frågor i centrum. De högsta cheferna lägger mer tid och kraft på siffror och bokstäver än på att utveckla kultur och människor. Varför? Det finns en rad naturliga förklaringar – här är tre svar:
- Tradition och utbildning
Många företag fungerar som i industrialismens barndom, då chefer tänkte och de anställda utförde. Sådana traditioner lever också i ledarutbildningar. Morgondagens ledare lär sig mer om budgetar och styrning än om engagemang och självdriv. - Ställer högre krav
En organisation med självdrivande medarbetare ställer höga krav på alla. Ledarna måste agera transparent och klara av att skapa tillit. Medarbetarna måste dela företagets värderingar, och att ha rätt attityd. Alla är inte bekväma med sådana krav. - Ledarnas komfortzon
Är man inte van vid ett visst sätt att agera, är det lätt att halka tillbaka till det gamla. När det blåser hårdare, vill organisationens ledare tillbaka till sin komfortzon.
Sammantaget är det inte lätt att ställa om.
Men samtidigt pågår en utveckling där medarbetarna kräver mål och mening med det de gör. Dagens unga ställer krav för att engagera sig på en arbetsplats. Kanske är den utvecklingen särskilt stark i Sverige, där vi är snabba på att ta till oss trender.
Det talar för att Sverige faktiskt kan ta ledningen i att utveckla morgondagens organisationer med självdrivande medarbetare och inkluderande ledarskap!
